Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Ny avhandling: Positiva mervärden för företagen vid energieffektivisering

Bieffekterna av energieffektiviseringar på svenska industriföretag innebär ofta större vinster än effektiviseringen i sig. Det handlar bland annat om bättre arbetsmiljö, ökad produktivitet och ökad livslängd på teknik.

Uppdaterad: 2019-11-01 Publicerad: 2019-11-01

Text: Johan Granatah Bild: Mostphotos samt privat

Det visar Therese Nehler i sin avhandling. Hon är nybliven doktor i energisystem vid Linköpings universitet och har undersökt ett antal stora svenska tillverkningsföretag som genomfört energieffektiviseringar.

– Det handlar om olika branscher, men de flesta är energiintensiva företag, säger Therese Nehler.

Energieffektivisering av stora industrier är ett viktigt steg för att minska koldioxidutsläpp och klimatpåverkan, menar hon. Dessutom bidrar det till en allmän effektivisering inom ett företag och därmed stärkt konkurrenskraft.

Avhandlingen visar att energieffektivisering, förutom att innebära energi- och energikostnadsbesparingar, har positiva mervärden för företagets produktion. Bättre arbetsmiljö, ökad produktivitet, minskade avfallsmängder och mindre utsläpp av såväl giftiga ämnen som växthusgaser är exempel på mervärden.

Avhandlingen visar också att effektivisering ger upphov till flera olika typer av mervärden inom olika verksamhetsdelar av ett industriföretag. Trots detta används inte alltid mervärden som argument i beslutsfasen för energieffektiviseringsprojekt.

Therese Nehler, forskare

– I flera fall är företagen visserligen medvetna om mervärdena. Ett fåtal nämner dem också i sina investeringsunderlag. Men få eller inget företag satte en prislapp på dem, vilket innebär ett hinder för att kunna använda mervärdena som argument för effektivisering, säger Therese Nehler.

Det finns en rad exempel på vad som kan utgöra energieffektivisering på ett företag. Ett av de vanligare är att byta energislösande lampor och lysrör mot modern LED-belysning. En sådan investering kan, förutom lägre elräkning, ge bättre ljusförhållanden. Detta leder till förbättrad ljuskvalitet och bättre arbetsmiljö som i sin tur ger färre fel i produktionen, personal som mår bättre och kan utföra sitt arbete effektivare och med högre produktivitet.

Ett annat exempel är stora tryckluftssystem som med tiden kan bli ineffektiva på grund av läckor och lufttryck som inte är anpassat till verksamheten. Konsekvenserna kan bland annat bli produktionsavbrott och dålig arbetsmiljö i form av hög ljudnivå. Exempel på energieffektiviserande åtgärder som råder bot på sådana problem är tätning av rör eller uppdelning av systemet i sektioner. Gärna med flera mindre, driftsanpassade kompressorer istället för en stor kompressor. Bieffekterna blir bättre arbetsmiljö, högre produktivitet men också minskat slitage på utrustning.

– Generellt kan energieffektiviseringsåtgärder i industriproduktion ge en jämnare produktion med högre kvalité och färre stopp, vilket i sin tur ger minskade kostnader. På sikt kanske också ökad försäljning.

Även om företagen åtminstone i vissa fall känner till nyttan av mervärden vid beslut om energieffektivisering, så är det svårt att mäta och kvantifiera dessa. Mervärdena är helt enkelt svåra att sätta siffror på. Dessutom har de olika karaktär och potential, enligt Therese Nehler.

Fakta

Exempel på energieffektiviseringar

• Installation av LED-belysning och närvarostyrd belysning.
• Läckageökning och tätning av läckor i tryckluftssystem.
• Installation av energieffektiva motorer och pumpar.
• Styrning och anpassning av ventilation, inklusive processventilation.
• Återvinning av överskottsvärme.
• Frekvensstyrning av till exempel kompressorer och pumpar.

Avhandlingen heter ”Non-Energy Benefits of Industrial Energy Efficiency – Roles and Potentials”, mer info här.
Therese Nehler är utbildad civilingenjör och har tidigare arbetat som forensiker på NFC – Nationellt forensisk centrum.

– Men eftersom mervärdena ofta har lika stort eller större värde än energieffektiviseringen i sig, så är de ju väldigt viktiga för de beslut som tas. Vi skulle behöva veta mer om vilka effekter och besparingar som specifika åtgärder ger. Men där är vi inte i dag.

Therese Nehler menar att det behövs fler studier och kartläggningar inom området mervärden som uppstår i samband med energieffektiviseringar. Ju större kunskaper om bieffekterna, till exempel värdet av dem, desto fler välgrundade beslut om investeringar i energieffektivisering.

– Jag skulle vilja se en metod eller modell där värden för olika bieffekter kunde användas och föras in på ett enkelt sätt, och bli en viktig del i ett investeringsbeslut. Det skulle alla vinna på.

Senaste

Energiförsörjning

Elbrist eller elöverskott?

Elnät

Diskussionen om elöverskott och elbrist på en och samma gång pågår för fullt. Energimyndighetens utredare Anna Andersson förklarar hur det hela hänger ihop.