Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Nu tar smarta fönster steget ut på marknaden

Innovationer och ny teknik är en förutsättning för att klara energiomställningen. Därför stöttar Energimyndigheten unga cleantechföretag i deras väg ut på marknaden. Ett exempel är ChromoGenics som tillverkar energismarta fönster. I mars noterades bolaget på börsen.

Uppdaterad: 2017-12-29 Publicerad: 2017-04-07

Text: Johan Wickström Bild: ChromoGenics, iStock Photos

Den 23 mars kunde Nasdaq First North räkna in ytterligare ett företag på sin handelsplats. Då noterades Uppsalaföretaget ChromoGenics som utvecklat och tillverkar dynamiska glas, som kan justera insläppet automatiskt beroende på hur stark solinstrålningen är.

Thomas Almesjö, vd Chromogenics
Thomas Almesjö, vd Chromogenics

Totalt fick ChromoGenics in 117,3 miljoner konor och drygt 2 000 nya aktieägare genom introduktionen på First North.

– Det känns fantastiskt att så många visat intresse för vår aktie och att vi nu kan inleda nästa fas i företagets utveckling, säger Thomas Almesjö, vd på ChromoGenics.

Genom företagets smarta fönster kan fastighetsägare minska kylbehovet med 20–40 procent. Globalt sett går det åt mer energi att kyla ner än att värma upp byggnader, så den totala besparingspotentialen är stor. Tekniken bygger på så kallad elektrokromism och består av ett tunt folieskikt som lamineras in mellan glasen.

– Genom våra fönster kan fastighetsägarna bli både mer energieffektiva och minska underhållsbehovet. Alternativet är att sätta ut exteriöra skydd, säger Thomas Almesjö.

Företaget, vars affärsidé baseras på forskning från Ångströmlaboratoriet i Uppsala, startade redan 2003, men de första produkterna kom ut på marknaden först under våren 2016. Det har således varit en lång resa till kommersialisering, där Energimyndigheten har spelat en avgörande roll.

– Myndighetens villkorslån 2012 var helt avgörande för oss. Det möjliggjorde att vi kunde bygga en pilotanläggning för produktionen. Att de stöttade oss innebar också att vi fick en kvalitetsstämpel, säger Thomas Almesjö.

Tio av företagen i myndighetens portfölj har börsnoterats och tre av bolagen har sålts.

ChromoGenics är ett av de 85 företag som Energimyndigheten har stöttat med kommersialiseringsstöd sedan myndigheten startade sin avdelning för affärsutveckling och kommersialisering 2006. Syftet är att stötta processen att omvandla forskningsresultat eller andra innovativa idéer till produkter på marknaden.

– Vi ställer höga krav innan vi ger stöd. Det ska, förutom energikopplingen, vara en ordentlig teknisk höjd på idén och den ska kunna skyddas immaterialrättsligt. Den ska också vara skalbar, ha global potential och kunna bidra till arbetstillfällen i Sverige, säger Boris Gyllhamn, en av Energimyndighetens sex affärsutvecklare.

Att cleantechföretagen behöver stöttning beror på många olika faktorer. Det är ofta längre ledtider från idé till marknad än i många andra branscher vilket gör att riskkapitalbolagen ogärna går in i tidiga skeden. Det finns också regulatoriska risker då många idéer inledningsvis är beroende av hur styrmedel är utformade på företagens marknader. Dessutom är det ofta kapitalkrävande verksamheter, vilket ökar fallhöjden om man misslyckas.

– När vi startade affärsutvecklingsverksamheten 2006 hämtade vi inspiration från de bästa innovationssystemen i världen, bland annat från USA och Israel.

– Vi använder utvärderingsmetoder liknande de som används i riskkapitalbranschen och skapar nätverk med många aktörer. Samtidigt kan vi använda Energimyndighetens samlade kompetens när vi utvärderar idéerna, vilket är vår främsta styrka och det som gör oss unika.

Energimyndighetens stöd för kommersialisering har tidigare givits i form av villkorslån, men 2016 infördes ett nytt finansieringsverktyg. Idag får företagen stöd i form av bidrag med royalty, som betalas med 3 procent av nettoomsättningen i 10 år (alternativt när ackumulerad royalty uppgår till 120 procent av stödet).

– Stöden kan vara allt från några hundra tusen kronor till tiotals miljoner kronor, men samtidigt måste företagen samtidigt säkra en motfinansiering på minst 55 procent.

Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma klipper bandet till ChromoGenics pilotanläggning i Uppsala i maj 2016. Bredvid honom står företagets vd Thomas Almesjö.
Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma klipper bandet till ChromoGenics pilotanläggning i Uppsala i maj 2016. Bredvid honom står företagets vd Thomas Almesjö.

 

Genom stödet får Energimyndigheten också en adjungerad plats i företagens styrelse och får därigenom löpande insyn i verksamheten.

– Vi kan också hjälpa till att bygga nätverk. Ibland tar vi med våra portföljföretag ut på olika nationella och internationella event för att hjälpa dem med exponering och att knyta kontakter, säger Boris Gyllhamn.

Sedan starten har Energimyndigheten lämnat stöd för kommersialisering till 85 företag, som beviljats finansiering på totalt 684 miljoner kronor.

– Givetvis finns det många bolag som inte klarat sig, men det ingår när man tar risker. Femton av bolagen är inte aktiva längre. Men samtidigt har tio av företagen i portföljen börsnoterats och tre av bolagen har sålts, säger Boris Gyllhamn.

Det totala marknadsvärdet på Energimyndighetens portföljbolag ligger idag på drygt 6 miljarder kronor. Denna summa ökade ytterligare ett snäpp i början av april då ett av bolagen, Powercell som utvecklar bränsleceller, fick en order från Kina på drygt 200 miljoner kronor. I skrivande stund (början av april 2017) har Powercell ett börsvärde på knappt 1,5 miljarder kronor.

Det återstår att se hur ChromoGenics marknadsvärde kommer att utvecklas framöver. Men i och med introduktionen på First North ökar möjligheterna för företaget att expandera och utvecklas.

Under 2016 stod den 3 000 kvadratmeter stora anläggningen färdig i Uppsala och det var Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma som fick äran att klippa bandet. Sedan dess har beställningarna börjat att trilla in i orderboken. I februari fick företaget bland annat en större order från fastighetsbolaget Fabege att leverera dynamiska glas till projektet Grand Central i Sundbyberg utanför Stockholm.

– Vi börjar med att rulla ut vår produkt i Norden. Sedan kommer vi successivt titta på fler marknader, säger Thomas Almesjö.

Vad kan du ge för tips till andra cleantechföretag som är i en förkommersiell fas?

– Det gäller att ha en bra teknologi i grunden. Sen ska man slipa på affärsmodell, skalbarhet och vara uthållig. Och så gäller det att ha ett bra team .

Rekommenderat

Senaste