Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Kraftig medvind för svensk-norska samarbetet

För tre månader sedan uppnåddes Sveriges och Norges gemensamma mål för elcertifikatsystemet. Utbyggnaden har gått så kvickt att målen för 2020 redan nåtts – ett och ett halvt år i förtid.

Uppdaterad: 2019-09-13 Publicerad: 2019-09-13

Text: Carl-Johan Johansson Bild: iStock, Energimyndigheten

Sverige och Norge har sedan den 1 januari 2012 en gemensam elcertifikatmarknad – det första exemplet inom EU på användande av ett stödsystem som är gemensamt för fler länder. Och resultaten har varit positiva. Sedan systemet infördes i Sverige 2003 har den förnybara elproduktionen ökat med drygt 35 TWh, vilket motsvarar mer än en femtedel av Sveriges elanvändning.

Målet för Sverige och Norge var att ha 28,4 TWh nybyggd elproduktion från förnybara energikällor 2020; någonting som redan skedde i maj 2019. Hastigheten på utbyggnaden gör att det svenska målet på ytterligare 18 TWh sannolikt kommer att nås långt innan 2030.

– En gemensam marknad möjliggör att de förnybara resurserna används effektivare än om länderna arbetar var för sig med att öka den förnybara elproduktionen. En större marknad med fler aktörer bidrar till ökad likviditet. Då både svenska och norska producenter av förnybar el kan få stöd genom systemet sker investeringarna där förhållandena och lönsamheten är bäst. Detta leder till att målet om ökad förnybar elproduktion då kan uppnås på ett mer kostnadseffektivt sätt än genom två nationella marknader, säger Zinaida Kadic, chef för enheten för elcertifikat och ursprungsgarantier hos Energimyndigheten.

Syftet med elcertifikatsystemet är att just stimulera en marknadsdriven och teknikneutral utbyggnad av förnybar elproduktion. På så vis ska man kunna nå produktionsmålet till så låg kostnad som möjligt.

– Certifikatsystemet är konstruerat på ett sätt som skapar förutsättningar för lönsamhet för ny förnybar elproduktion. Det är elkonsumenterna som betalar för utbyggnaden till de producenter som investerar i ny förnybar elproduktion. I gengäld ger mer förnybar produktion lägre elpriser – en grov tumregel är att 10 TWh ny produktion ger 3 öre/kWh lägre elpris, men beror så klart på omständigheterna. Dessutom leder elcertifikatsystemets marknadsbaserade utformning till att priset på elcertifikat blir lågt när behovet av stöd för ny produktion har upphört, säger Kadic.

Zinaida Kadic, chef för enheten för elcertifikat och ursprungsgarantier hos Energimyndigheten.

Alla förnybara energikällor kan tilldelas elcertifikat, även torv. I Norge är det vattenkraften som är dominerande som förnybar energikälla. 68 procent av alla norska elcertifikat under 2019 har utfärdats för vatten.

I Sverige är det däremot vindkraften som dominerar. 70 procent av de utfärdade certifikaten i år har tilldelats vindanläggningar. Biobränslen är näst störst med 23 procent.

– Den stora potentialen finns inom vindkraft. Det är där marknaden huvudsakligen satsar på nyinvesteringar. Vi kommer fördubbla vindkraftsproduktionen, bara de närmaste åren. Även på lite längre sikt är det troligt att landbaserad vindkraft kommer fortsätta dominera bland nyinvesteringar, säger Zinaida Kadic.

I USA har Texas störst vindkapacitet av alla landets delstater. Nästan 16 procent av deras el genereras genom vindkraft. Under sommarens extrema hetta pendlade elpriserna dock mycket upp och ner vilket fick Donald Trump att uttala sig negativt om vindkraftens pålitlighet. I Sverige är det mindre risk för extrema svängningar.

– Vi har ett avlångt land med lång kuststräcka som möjliggör en spridd vindkraft som också gör vindkraften mer ”jämn”. Till detta ska också läggas en teknikutveckling där enskilda vindkraftverk producerar oftare och jämnare samt ett starkt ihopkopplat nät med omkringliggande länder som ytterligare jämnar ut produktionen. Därmed inte sagt att vi inte kommer ha en varierande produktion som sannolikt leder till mer varierande priser vid en hög andel vindkraft. Mer varierande elpriser kommer dock ge incitament för olika typer av flexibilitetslösningar som jämnar ut konsumtionen, och även ökar intresset för att elproduktionen ska bli mer systemvänlig. Generellt bör också sägas att på en avreglerad elmarknad är prissignaler viktiga för att få ett välfungerande elsystem, säger Zinaida Kadic.

Vi har ett avlångt land med lång kuststräcka som möjliggör en spridd vindkraft som också gör vindkraften mer ”jämn”

I framtiden kommer samarbetet med Norge emellertid att upphöra. Sveriges elcertifikatmarknad kommer så småningom att enbart gälla inom landets gränser.

– Den gemensamma elcertifikatmarknaden med Norge avslutas 2035, då Norge lämnar systemet. Idag finns det ett riksdagsbeslut om att Sverige fortsätter ensamt till 2045. Förlängningen avser det nya målet inom elcertifikatsystemet på 18 TWH ny förnybar kraft till 2030.

Den snabba utbyggnaden har också inneburit att man bestämt sig för att införa ett stopp för byggen med stöd.

– Det innebär inte ett stopp för byggnation av nya anläggningar, bara att de får byggas utan stöd för att ta bort risken för överbyggande efter målår, säger Zinaida Kadic.

Man räknar i dagsläget med att nå målen för 2030 redan innan 2022. Elcertifikatsystemet, som existerar för att målet med 46,4 TWh förnybar elproduktion till 2030, ska nås till lägsta möjliga kostnad för elkonsumenterna, har därmed gjort sitt jobb.

– Sverige har avtalat med Norge att ha en stoppregel med koppling till 2030-målet på plats innan utgången av 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att lämna ett förslag om hur stoppregeln ska utforma. Det vi har föreslagit är ett datumstopp för nya anläggningar från 2031. Lagändringen bereds nu på regeringskansliet, avslutar Zinaida Kadic.

Senaste

Förnybart

Världens blickar riktas mot Hybrit

Fossilfritt

Stål utan kol. Hybrit-initiativet med flera ledande aktörer inblandade är redo för nästa fas. Världen följer spänt med på den blågula resan mot en fossilfri och malmbaserad ståltillverkning.

Förnybart

Goda prognoser för morgondagens elsystem

Förnybart

Övergången till förnybar energi ställer nya krav på kraftsystemet. Med en ökad andel el från variabla energikällor som sol, vind och vatten, ökar behovet av att kunna förutsäga hur förutsättningarna för att …