Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Koldioxidutsläppen i Sverige minskar – men inte tillräckligt

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska, enligt ny statistik från Naturvårdsverket. Men det krävs fortfarande hårt arbete om Sverige ska kunna nå målet till 2030.

Uppdaterad: 2018-01-08 Publicerad: 2017-12-14

Text: Mattias Boström Bild: Shutterstock

Naturvårdsverkets statistik för 2016 visar bland annat att de totala koldioxidutsläppen inom Sveriges gränser var 52,9 miljoner ton. Det är en minskning med 1,6 procent jämfört med 2015. Totalt har utsläppen sjunkit med 26 procent sedan 1990, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 1–2 procent om året.

Men för att nå målet med ett nettonollutsläpp till 2045 måste minskningen fortsättningsvis vara cirka 5–8 procent årligen. Det låter kanske mycket, men enligt Naturvårdsverket ligger det inom räckhåll.

Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen på Naturvårdsverket, lyfter framför allt fram utvecklingen inom processindustrin som en viktig del, till exempel den konventionella ståltillverkningen baserad på järnmalm.

– I dag är vi tvungna att använda oss av kol för att plocka bort syreatomen och rena järnet. Men nu pågår forskning där man i stället använder vätgas. Kan den här tekniken utvecklas från labb till industri så försvinner en stor del av utsläppen direkt från denna bransch, säger han.

För att nå miljömålen har Sverige satt upp etappmål på vägen. Stålindustri liksom en rad andra industrier ingår i handelssystemet för utsläppsrätter inom EU, vilka står för runt 40 procent av EU:s koldioxidutsläpp.

För utsläppen utanför handelssystemet, till exempel transporter och mindre industrier, sjönk utsläppen med 4 procent under 2016, en minskning med totalt 30 procent sedan 1990. Inom detta område har regeringen satt upp ett etappmål på att minska utsläppen med 63 procent fram till 2030, vilket betyder att Sverige är halvvägs fram till målet.

De viktigaste insatserna för att lyckas till 2030 är enligt Naturvårdsverket att snabba på elbilsintroduktionen samt öka andelen biodrivmedel och bränsleeffektiviteten. Dessutom måste klimatfrågan redan i nuläget styra såväl samhällsplaneringen som transportplaneringen, menar myndigheten.

Rekommenderat

Klimat

”Vi hade en tydlig uppgift – att ställa om energisystemet”

Energimyndigheten 20 år
Nya tuffa klimatmål och en infekterad kärnkraftsdebatt. Som förste generaldirektör för Energimyndigheten hade Thomas Korsfeldt en stor utmaning – att bygga upp myndigheten till det centrala navet i energiomställningen. Idag kan han ...
Klimat

På jakt efter innovativa företag inom miljöteknik

Innovation
Svenska företag inom miljöteknik håller sig väl framme i ett europeiskt perspektiv med stark innovationskraft, säger Kenneth Johansson, vd för InnoEnergy Scandinavia. Nu söker InnoEnergy nya företag för sin investeringsrunda i höst.
Klimat

”Vi försöker visa vilken framtid som är möjlig”

Energiomställningen
Hur kommer samhället påverkas av energiomställningen under de kommande decennierna? Allt sedan starten 1998 har Energimyndighetens analytiker gjort prognoser och scenarier för att förstå vart vi är på väg. Och deras betydelse ...
Klimat

Rekordstor satsning på fossilfritt stål

Fossilfritt
Satsningen på fossilfritt stål, HYBRIT, skalas upp ordentligt. Nu ska två pilotanläggningar byggas för totalt 1,4 miljarder kronor. Energimyndigheten står för en dryg tredjedel av kostnaden.

Senaste

Klimat

Negativa utsläpp – för en klimatpositiv framtid

Koldioxidlagring

Det räcker inte med att vi sänker våra koldioxidutsläpp för att begränsa den globala uppvärmningen. Det krävs också att vi utvecklar tekniker som kan leda till negativa utsläpp.