Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Klimatet ritar om energikartan i Zambia

Zambia i södra Afrika lider av energibrist och ständiga elavbrott, inte minst på grund av klimatförändringarna. Medvetna satsningar från landets regering och ett prisbelönt initiativ från svenska Sida ska försöka råda bot på problemen. Energivärlden har besökt landet.

Uppdaterad: 2019-12-27 Publicerad: 2019-12-27

Text: Joakim Rådström Bild: Joakim Rådström

Årets höstregn kom sent till Zambia. När man åker genom landskapet utanför huvudstaden Lusaka syns överallt brunbrända fält och pustar av damm som blåser upp från de torra åkrarna. I frukt- och grönsaksstånden sägs priserna vara högre än vanligt på grund av livsmedelsbrist.

– Förra säsongen hade vi bara regn en enda månad. Merparten av majsplantorna torkade ut innan de nådde ett moget stadium, berättar Karrus Hang’andu, journalist vid den zambiska radiostationen Radio Chikuni som vi träffar ute på landsbygden där vi befinner oss.

Följden av torkan blir ofrånkomligen matbrist. I de särskilt utsatta södra delarna av Zambia har en del människor till och med börjat äta gräs, rötter, majs för boskap och potentiellt giftiga frukter för att klara sig.

Dessvärre är inte situationen i just Zambia unik. Många utvecklingsländer tar på detta sätt hårda smällar när klimatförändringens värsta effekter slår till. Under regnperioderna kan regnen bli extra kraftfulla och leda till betydande översvämningar. Eller omvänt, när som nu torrperioden envist hänger kvar, och ger kännbara effekter på bland annat livsmedels- och energiproduktion.

– Karibadammen [med en kapacitet om 600 MW; red:s anm.] går just nu på bara 14 procents kapacitet. Förra året var den uppe i 60 procent. Så lite vatten finns det nu när det inte har regnat, säger Leif Andersson, senior projektledare på svenska Sweco i Zambia.

Leif Andersson, senior projektledare på svenska Sweco i Zambia

Den svenska konsultkoncernen arbetar här i södra Afrika med både transmission och distribution, från 132 kV ned till kund. Hela 12 000 kunder ska anslutas till elnätet i Zambia, och Sweco hjälper till med tekniken kring upphandling och genomförande.

Alldeles nära hotellet där Leif Andersson för närvarande bor syns för övrigt ett av Lusakas främsta landmärken – ett gammalt kyltorn som tillhört ett avställt kolkraftverk i staden. Tornet ståtar som en relikt över den energikälla som tillsammans med vattenkraft brukade försörja Zambia med kraft fram tills nyligen. Landets kolreserver, som uppskattas till 80 miljoner ton, ligger idag till största delen oexploaterade.

Zambia beräknas också ha runt 6 000 MW oexploaterad potential för vattenkraft – endast runt 2 400 MW har tidigare tagits i anspråk, och då handlar det framför allt om dammar från storhetstiden på 1950- till 1970-talet.

Fakta

Baserad på FN-metod

Energimyndighetens enhet för internationella klimatsamarbeten om projektet BGFZ: ”Det är viktigt att synliggöra effekterna av klimatsatsningar i termer av klimatnytta. Energimyndigheten fick därför i uppdrag att ta fram en beräkningsmetod för hur klimatnyttan från projekten inom BGFZ kan mätas, rapporteras och verifieras. Den är baserad på bland annat metoder som används inom FN:s Clean Development Mechanism. Genom att uppskatta utsläppen från energikällor som projekten inom BGFZ ersätter kan man beräkna utsläppsreduktionerna.”

Istället satsar nu många investerare och entreprenörer på solkraft och annan förnybar energi bortom de stora anläggningarna. En nyckelsatsning är det svenska initiativet Beyond the Grid Fund for Zambia (BGFZ). När Energivärlden besöker Sveriges ambassad i Lusaka håller personalen en stor presentation om programmet för zambiska journalister.

”Merparten av majsplantorna torkade ut innan de nådde ett moget stadium”, berättar Karrus Hang'andu, journalist vid den zambiska radiostationen Radio Chikuni

– Beyond the Grid Fund for Zambia har nu pågått i lite över två år. Under den tiden har de kontrakterade företagen nått ut till 800 000 människor som nu har tillgång till grundläggande energitjänster, berättar Magdalena Svensson, programansvarig för energisamarbeten vid ambassaden.

Klas Waldenström, prisad initiativtagare till Beyond the Grid Fund for Zambia

Klas Waldenström, initiativtagare till programmet och rådgivare partnerskap och innovation vid Sida, berättar mer om programmet:

– För några år sedan började vi tänka om kring energibiståndet i Zambia. Bakgrunden var att energifattigdomen på landsbygden i landet var lika hög då som för 30 år sedan, runt 95 procent, trots ett långt svenskt engagemang i Zambias energisektor, säger Waldenström.

Efter flera diskussionsrundor tillkom så finansieringsprogrammet Beyond the Grid Fund for Zambia, BGFZ. som ska utgöra ett innovativt sätt att finansiera förnybar energi på landsbygden. Programmet har hittills finansierats med 100 miljoner kronor i biståndspengar till år 2021, och ska ge upp till två miljoner människor tillgång till el utanför det fasta nätet. Därutöver tillkommer företagens egna insatser, banklån och satsningar från andra finansiärer på i dagsläget 35 miljoner USD.

Programmet är teknikneutralt, det vill säga kan finansiera olika energislag och -tekniker, och fokuserar starkt på marknadsuppbyggnad för förnybara energilösningar.

Idag är BGFZ for Zambia en svensk framgångssaga, och har belönats med såväl FN:s klimatpris Global Climate Action Award som ”det gröna Oscarspriset”, det brittiska Ashdenpriset för innovativ finansiering.

– Mig veterligen är det här den största fonden av den här storleken. Och jag tror att de här utmärkelserna är viktiga för att visa att det är möjligt att skala upp lösningar som fungerar till helt nya nivåer, fortsätter Klas Waldenström.

Så här ser en SupaMoto-brännare ut.

Inom ramen för den första finansieringsrundan inom BGFZ har fyra företag inom hållbar energi i Zambia fått finansiering. Ett exempel är SupaMoto, startat av de svenska entreprenörerna Matthias Ohlson och Per Löfberg, som säljer pelletsspisar och abonnemang på säckar med förnybar, zambisk biomassa.

– Vi startade med rena hushållsspisar, men efter önskemål från våra kunder har vi också börjat erbjuda belysningslösningar, säger Mulula Kunda och Wilfred Ngebe från SupaMoto när de demonstrerar spisarna vid ambassaden, vilket syns på den översta bilden.

Ett annat företag som finansierats genom BGFZ är Standard Microgrid, ett amerikanskt företag som bygger solcellsinstallationer à 13 kW på central bynivå med lagring på 30 kWh. Sedan säljer de abonnemang på solel till bybor som vill koppla upp sig.

– Systemen är helt fristående, och vi bygger hela det lokala elnätet. Sedan har vi handläggare på lokalnivå som säljer el till kunder. Vår app räknar ut vad det kostar, berättar svenske Jonatan Ala-Mutka, som arbetar som landschef för Zambia vid Standard Microgrid.

Jonatan Ala-Mutka och Phales Mwale, Standard Microgrid.

Senare på kvällen åker vi ut till Ngwerere, en av byarna där företaget satt upp en stor solcellsinstallation. Under solpanelen står en stor container som bland annat innehåller alla transformatorer och batterilager.

– Innan Standard Microgrid fanns inget elsystem alls här i Ngwerere. Det var mörkt överallt, och många företag kunde inte arbeta här, förklarar Phales Mwale, som är Microgrid Manager vid Standard Microgrid och själv kommer från Ngwerere.

Hennes föregångare på posten, Grace Mwanza, har redan tagit nästa steg och börjat studera elteknik vid college. Standard Microgrid har som strategi att bara anställa kvinnor på dessa tjänster, inte minst för att ge dem bättre möjligheter i livet.

Resultaten av den nya energitillgången på byn är slående. Dynamiken förändras helt. Marknadsstånden får klarare belysning och kan hålla öppet till sent. Små frisersalonger med rakapparater och hårtorkar slår upp i kombination med enkla videobiografer. Den driftige Shepherd Banda har öppnat tv-spelscafé, och två av byns ungdomar sitter framför tv:n och skjuter framstormande zombier.

Som vore det nästan som vilket litet svenskt samhälle som helst.

Rekommenderat

Energiförsörjning

Elbrist eller elöverskott?

Elnät
Diskussionen om elöverskott och elbrist på en och samma gång pågår för fullt. Energimyndighetens utredare Anna Andersson förklarar hur det hela hänger ihop.

Senaste

Effektivisering

Ngenic utsett till Årets framtidsföretag

Utmärkelse

Energieffektiviseringsföretagen har utsett energiteknikföretaget Ngenic till Årets framtidsföretag för bland annat ”teknikkunskap, framåtanda och innovationslust”.