Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Kan smartare energipolitik göra produktion av palmolja hållbart?

Hälften av världens produktion av palmolja sker i Indonesien. Råvaran som är hårt kritiserad väcker också förhoppningar om ekonomisk utveckling och tryggad inhemsk energiförsörjning. Fumi Maeda Harahap kan komma att påverka produktionen av bioenergi i världens fjärde folkrikaste land.

Uppdaterad: 2019-03-26 Publicerad: 2019-03-21

Text: Ingrid Bexell Hultén Bild: iStock

Hur ska vi motverka att produktion av bioenergi skapar oönskade effekter i form av hotad livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald och sänkt vattenkvalitet? När Fumi Harahap, doktorand vid Energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan, lägger fram sin avhandling nästa år, kan vi få svaren.

Hennes forskning handlar nämligen om hur policy och riktlinjer kan utformas för att främja en hållbar produktion av bioenergi som inte konkurrerar med till exempel livsmedelsproduktion.

Indonesien, som är Fumi Harahaps hemland, är världens fjärde största land sett till folkmängd. Det står för mer än hälften av världens produktion av palmolja – en produkt som kritiserats hårt, framförallt för att mycket skog skövlats för odlingarna.

Den indonesiska regeringen hoppas dock att bioenergi – till stor del baserad på just palmolja – ska bidra till socioekonomisk utveckling av landet där många lever i fattigdom och även säkra den inhemska energiproduktionen.

Indonesien är ett av de högst prioriterade länder som Energimyndigheten samarbetar med inom sitt uppdrag att verka för ett hållbart energisystem i Sverige och internationellt. Samarbetet mellan länderna gav Fumi Harahap möjlighet till en doktorandplats på Energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan.

Fumi Harahap, doktorand vid Energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan

– Jag besökte Stockholm första gången 2013 och föll direkt. Att börja som doktorand här var därför att få en dröm uppfylld, berättar Fumi Harahap. Jag upplever Sverige som ett land med hög teknisk utveckling – särskilt inom hållbarhet – och svenskarna som ett naturälskande och jämställt folk. Tidigt stiftade jag bekantskap med ordet lagom. Jag tycker att det är ett positivt ord som beskriver mycket av det som jag uppfattar är svenskt.

Fumi Harahap menar att ny teknik kan möjliggöra effektivare bioenergiproduktion genom att bland annat ta vara på restprodukter från såväl palmolja som annan industriell verksamhet. Det kan minska motsättningarna mellan livsmedels- och bioenergiproduktion och förhindra att nya landområden tas i anspråk.

– Min forskning ska hjälpa beslutsfattare att skapa policy som tar tillvara tekniska landvinningar. Det är lätt att ha åsikter. Genom min forskning kan de utforma en strategi för energiproduktion som grundar sig på vetenskap, snarare än särintressen och tyckande, säger Fumi Harahap.

Då Fumi spenderade två år i Tyskland innan hon kom till Sverige blev det inte en så stor kulturkrock. Den kom snarare i att gå från sex år i näringslivet till akademin.

– Jag var van att arbeta tillsammans i team och med täta leveranser. Som doktorand är jag mer ensam och det kan stressa mig att resultatet ska växa fram under lång tid.

Även om jämställdhet intresserar Fumi Harahap har hon inte upplevt att hon blivit annorlunda behandlad för att hon är kvinna – varken här eller på tidigare arbetsplatser.

– Jag kanske inte ser sådant, skrattar hon, eller också är det för att det varit miljöer som präglats av mångfald och att vi inte arbetat ”ute i fält”, där det är mer homogent manligt.

Samarbetet mellan Sverige och Indonesien bidrar starkt till att hennes forskning kan få genomslag.

Hon är imponerad av att Sverige erbjuder forskarstuderande anställning.

– Det uppmuntrar högre utbildning på ett sätt som jag inte sett i andra länder och jag tror verkligen att det är viktigt för hållbar utveckling att såväl kvinnor som män utbildar sig. Här i Sverige finns det också stora möjligheter att bedriva interdisciplinära studier och eftersom teknik och samhälle möts inom min forskning passar det bra, fortsätter Fumi Harahap.

Hon hoppas att hennes forskning kommer att få avtryck i indonesisk energipolitik. Den indonesiska ambassadören i Sverige har intresserat sig för hennes resultat och hon har även kontakter högt upp i statliga myndigheter i hemlandet.

– Förhoppningsvis kan min forskning bidra till en policy som ökar effektiviteten, minskar konkurrensen med livsmedelsproduktion och inte innebär att mer land behöver exploateras.

– Det ger mig en plattform för att kommunicera mina resultat med beslutsfattare. Att det är en indonesier som gör det kan också få betydelse. Med Indonesiens koloniala historia kan det vara lättare att bli lyssnad på när man själv är indonesier, jämfört om det kommit en utländsk forskare till Indonesien med samma budskap, säger Fumi Harahap.

Rekommenderat

Forskning

Genustänk kan effektivisera omställningsarbetet

Jämställdhet
Med kunskaper om genus- och jämställdhet på energiområdet kan omställningen göras både mer rättvis och effektiv. Det visar en ny rapport framtagen av Nationella Sekretariatet för Genusforskning på uppdrag av Energimyndigheten.
Forskning

Verktyg gör det möjligt att planera hållbarhet

Hållbarhetsverktyg
Att nya bostadsområden påverkar miljön är självklart, men hur och var de byggs gör skillnad. För att få bättre klarhet utvecklar Göteborgsregionen nu ett hållbarhetsverktyg.
Energiförsörjning

El från spillvärme lockar tunga investerare

Forskning
Svenska Climeons innovation omvandlar spillvärme till el. Nu har den tunga investeringsfonden Breakthrough Energy Ventures (BEV) beslutat att satsa på bolaget. Energimyndigheten har länge stöttat Climeon med affärs- och teknikutveckling.

Senaste

Energiförsörjning

Ett knytkalas med globala samarbeten

Klimatmål

Många av världens energiministrar ställer sig bakom ytterligare ansträngningar för att få regeringar och det privata näringslivet att göra innovativa omställningar för att klimatmålen ska uppnås.