Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Hur mycket mer solenergi gav den soliga sommaren?

Årets soliga sommar har gjort att landets solpaneler gått varma och producerat mellan 13 och 18 procent mer el än 2017. Men hög värme är faktiskt inte bra för panelerna och soltimmar är ett mått som inte säger hela sanningen, visar Energivärldens rundringning.

Uppdaterad: 2018-08-28 Publicerad: 2018-08-28

Text: David Grossman Bild: anse/ Shutterstock

En rekordsolig sommar och artikeluppslaget kändes som rätt givet. Ta reda på hur mycket mer el som den svenska solparken producerat under 2018. Det visade sig inte vara en helt lätt uppgift.

Hos Svenska kraftnät finns siffror för installerad solkraftsproduktion som kraftägarna matar in till nätet, alltså inte det som går till eget bruk i huset. Enligt den datan levererades det in 52,4 GWh från den 1 maj till 31 juni i år, jämfört med 26,7 GWh för samma period 2017, alltså nästan en fördubbling.

Fakta

Störst ökning i juni

Så mycket mer el producerade en panel i somras jämfört med året innan.

Beräkningen är kWh produktion per installerad kW.

maj juni juli
2017 136,44 125,13 129,41
2018 161,01 147,86 146,49
Ökning 18,0% 18,2% 13,2%

Källa: Energimyndigheten

Nu visar det sig att detta är en tämligen ointressant siffra i detta sammanhang. Ökningen beror inte enbart på fler soltimmar eftersom det satts upp allt fler paneler under 2018, en uppskattning är att ytan ökat med cirka 60 procent.

Men de som driver och äger större anläggningar borde väl ha koll?  Några samtal till större anläggningar ger inga svar, man har inte hunnit samla in uppgifter och så vidare. Inte heller branschorganisationen Svensk solenergi har räknat på det.

Skam den som ger sig. Energivärlden skickade frågan vidare till Jeffrey Berard, analytiker på Energimyndigheten. Han började fundera på hur man kan mäta den utgående effekten per panel.

Efter lite betänketid kom han på lösningen.
– De producenter som har elcertifikat rapporterar in uppgifter till oss varje månad. Problemet är att mätarna i hälften av dessa anläggningar inte tar med den el som går till egen produktion, men det finns även anläggningar som mäter bruttot och jag gjorde en körning med enbart den informationen, säger Jeffrey Berard.

Med den metoden, som då utesluter att man jämför päron med äpplen, visade det sig att under maj–juni i år ökade elproduktionen per enhet med cirka 20 procent jämfört med året innan. Inte så förvånande med tanke på att maj var en ovanligt vacker och varm månad. För juli var ökningen mer modest, 13 procent.

Fakta

Skillnaden mellan strålning och soltimmar

Globalstrålning är den totala energin från solen som infaller mot en horisontell yta. Den innefattar både den direkta strålningen från solen samt strålning som spritts i atmosfären (diffus strålning) och reflekterad strålning (från mark eller husväggar). Diffus strålning (under molniga dagar) och reflekterad strålning är minst lika viktigt för den totala produktionen, och man beräknar att cirka hälften av den energi som alstras i svenska solpaneler kommer från den typen av strålning.

Soltimmar eller solskenstid är den tid då direktstrålningen överstiger 120 W/m². Om det är ett tjockt moln framför solen blir det ingen solskenstid. Finns tunna moln framför solen kan solskenstid registreras ungefär när skuggkonturer blir svagt men ändock tydligt skönjbara.

Källa: SMHI

Som den noggranna analytiker Jeffrey Berard är slänger han även in en liten brasklapp.
– Det finns ju en möjlighet att en del av ökningen beror på att nya anläggningar som installerats under 2018 är mer effektiva.

Lite förvånande påpekar han att heta dagar inte är optimala för solceller. Panelens verkningsgrad sjunker nämligen ju varmare det blir. För kiselbaserade solceller minskar effekten då med 0,45 procentenheter per grad högre temperatur – och med sex grader högre solcellstemperatur minskar elproduktionen med 2,7 procent.

Men det finns ytterligare facetter som komplicerar denna räkneoperation. En vanlig missuppfattning är att det krävs sol från klar himmel för att alstra solenergi men så är inte fallet. Antalet soltimmar är egentligen fel mått att bedöma solcellernas produktion, påpekar Sandra Andersson, meteorolog och teknisk direktör på SMHI.

– Bäst bild får man av det vi kallar globalstrålningen (se fakta) som vi mäter på olika stationer i landet, säger Sandra Andersson och lovar återkomma med siffror från maj till och med juli.

När vi även fått in den sista biten i vår jakt på rubrikens fråga visar det sig att ökningen i globalstrålning stämmer rätt väl med uppgifterna från Energimyndighetens beräkningar. I Lund var det plus 21 procent strålning, i Stockholm och Umeå 12 respektive 13 procents ökning jämfört med det solfattigare 2017.

Nu är lite smolk i bägaren att vi hade en tämligen solfattig vinter i år som drar ner sommarens glädjeskutt. Ser man till hela året är effektökningen bara 8 procent jämfört med året innan.

 

Rekommenderat

Effektivisering

Ny teknik kan fördubbla effektiviteten hos biokraftverk

Fossilfritt
I Europa ökar användningen av förnybar energi. Globalt står fossila bränslen för cirka 70 procent av kraftproduktionen. För att lyckas med omställningen till ett fossilfritt Sverige krävs effektivare tekniker.
Energiförsörjning

El från spillvärme lockar tunga investerare

Forskning
Svenska Climeons innovation omvandlar spillvärme till el. Nu har den tunga investeringsfonden Breakthrough Energy Ventures (BEV) beslutat att satsa på bolaget. Energimyndigheten har länge stöttat Climeon med affärs- och teknikutveckling.

Senaste

Energiförsörjning

Ett knytkalas med globala samarbeten

Klimatmål

Många av världens energiministrar ställer sig bakom ytterligare ansträngningar för att få regeringar och det privata näringslivet att göra innovativa omställningar för att klimatmålen ska uppnås.