Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Här är EU:s viktigaste uppgifter för att nå klimatmålet

Det är snart 25 år sedan Sverige gick med i EU, trots det är det många som inte har koll på vad unionen styr över och inom vilka områden medlemsländerna själva får bestämma. Energivärlden reder ut och lyfter samtidigt fram de energifrågorna som den nya kommissionen och det nya parlamentet kommer att få hugga tag i, med hjälp av energirådet Rasa Engstedt i Bryssel.

Uppdaterad: 2019-05-24 Publicerad: 2019-05-24

Text: Per Westergård Bild: iStock

Den svenska EU-valdebatten är i full gång och några av de viktigaste frågorna är miljö, klimat och energi. Både för politiker och för väljare. Trots det är slagväxlingen mellan partierna inte alltid lätt att hänga med i. Framförallt finns en förvirring om vad EU bestämmer över och när medlemsstaterna har kvar makten.

– Viktigast att förstå är att EU inte har någon bestämmanderätt över enskilda länders energimix, säger Rasa Engstedt, energiråd vid Sveriges ständiga representation inom Europeiska unionen. Däremot har EU rätt att lagstifta inom områden som energimarknad, energieffektivitet samt utveckling av förnybara energikällor.

I praktiken betyder det att en av valrörelsens stora stridsfrågor, om vi ska ha eller inte ha kärnkraft, inte är en angelägenhet för EU. Det är helt upp till Sverige om vi ska behålla gamla eller bygga nya reaktorer.

En annan kärnkraftsrelaterad fråga som har varit uppe till debatt är om EU ska ha en gemensam certifiering av nya reaktorer. Enligt nuvarande regelverk är även det en nationell fråga.

– Varje land bestämmer själva vilka typer av reaktorer och tekniska lösningar de kan acceptera eftersom varje medlemsstat har det yttersta ansvaret för kärnsäkerhet inom sitt eget territorium. Däremot har EU, genom Euratom (Europeiska atomenergigemenskapen), befogenhet att lagstifta kring generella kärnsäkerhets- och strålskyddsfrågor.

Rasa Engstedt, energiråd Bryssel.

Under det senast året har EU fattat en rad viktiga beslut inom energiområdet. Dit hör ett lagstiftningspaket för ren energi som fastställer att andelen förnybar energi inom EU ska vara 32 procent år 2030, samtidigt som energieffektivitet ska öka från 20 procent år 2020 till 32,5 procent år 2030.

Inom området förnybar energi finns det, utöver EU:s gemensamma, separata mål för varje enskild medlemsstat. För Sverige betyder det att vi ska ha 49 procent förnybar energi om knappt ett år. EU kräver däremot att varje medlemsland redovisar sina insatser inom energi- och klimatområdet i sina nationella energi- och klimatplaner.

Nyligen beslutade EU även att elmarknaden ska liberaliseras för att på så sätt få till ett friare flöde av el över gränserna. Förhoppningen är att det nu ska bli enklare att föra över kraft producerad av sol och vind från ett land till ett annat.

Även om EU sätter upp mål måste varje land besluta om nationella strategier, planer och åtgärder inom energieffektivitet, trygg energiförsörjning, den inre marknaden för energi samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Det betyder att energifrågor även i fortsättningen kommer att hanteras både inom EU och av de nationella parlamenten.

EU blickar nu framåt och arbetar för att skapa enighet kring ett mål om att unionen ska vara klimatneutralt år 2050.

– Ministerrådets, den nya kommissionen och det nya parlamentets viktigaste uppgift blir att se till att målet förverkligas. Personligen tycker jag att det här är det mest spännande arbetet just nu. Lyckas vi kommer vi att få ett till ett fantastiskt momentum inom energiomställningen och öka förutsättningen för att vi ska klara klimatmålen, säger Rasa Engstedt.

Trots att det finns olika syn mellan Europas länder hur snabbt omställningen ska gå finns det, enligt Rasa Engstedt, ingen tvekan om att den europeiska energisektorn är på väg att gå från att vara en konservativ bransch som i huvudsak har byggt på kol, gas och kärnkraft till en dynamisk sektor som är byggd på innovation, flexibilitet. Den kommer dessutom att vara mer demokratisk eftersom dagens elkonsumenter i framtiden även kan vara elproducenter.

Lyckas vi kommer vi att få ett till ett fantastiskt momentum inom energiomställningen

För att integrationen av förnybar energi ska bli mer effektivt krävs nya lösningar, inte minst en ökad digitalisering.

– Många av de lösningar vi ser framför oss var otänkbara för bara 20 eller 30 år sedan. Forskning, innovation och utveckling av tekniker gör nya lösningar tillgängliga på marknaden – det har skapat en optimism inom flera länder även om några fortfarande tvekar. Men vi i Sverige tror att det är möjligt för EU att vara klimatneutralt senast 2050 och därför kommer vi att verka för att EU ska fatta de beslut som krävs.

En av de stora utmaningar som EU har att hantera i närtid är att elva av unionens länder är nära nog helt beroende av rysk naturgas.

– Naturgasförsörjning är problematiskt ur ett klimatperspektiv samtidigt som den gör länder inom EU mer säkerhetspolitiskt sårbara. Därför anser vi att en ökad andel lokalt producerad förnybar energi inte bara är att föredra ur ett klimatperspektiv utan även är ett sätt att trygga energiförsörjningen inom EU.

Senaste

Förnybart

Goda prognoser för morgondagens elsystem

Förnybart

Övergången till förnybar energi ställer nya krav på kraftsystemet. Med en ökad andel el från variabla energikällor som sol, vind och vatten, ökar behovet av att kunna förutsäga hur förutsättningarna för att …