Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Genustänk kan effektivisera omställningsarbetet

Med kunskaper om genus- och jämställdhet på energiområdet kan omställningen göras både mer rättvis och effektiv. Det visar en ny rapport framtagen av Nationella Sekretariatet för Genusforskning på uppdrag av Energimyndigheten.

Uppdaterad: 2019-04-09 Publicerad: 2019-04-09

Text: Ingrid Bexell Hultén Bild: iStock

Mycket av internationell forskning om genus på energiområdet har handlat om fattigare förhållanden där kvinnor är hänvisade till vedeldning eller annan bioenergi för hushållet. Först på senare år har forskarna börjat uppmärksamma att genus och jämställdhet kan vara relevanta att ta hänsyn till även i ett land som Sverige.

Bland annat visar statistiken för OECD-länder att kvinnors och mäns energiförbrukning ser olika ut. Kvinnor använder generellt sett mindre energi och producerar mindre koldioxidutsläpp än män. Kvinnors energiförbrukning är också mer knuten till hemmets konsumtion.

Framförallt vad gäller transporter är skillnaderna stora. Exempelvis kör män mer bil och reser mindre kollektivt än kvinnor.

– En större medvetenhet och kunskap om hur skillnaderna ser ut mellan män och kvinnor men också mellan andra grupper i samhället skulle öka möjligheterna för att minska energianvändningen, säger Ann-Sofi Kall, lektor vid Linköpings universitet, som har skrivit rapporten.

Ann-Sofi Kall har författat rapporten.

Det finns ett ökat intresse för genus och jämställdhet även inifrån energisektorn. I dag utgör kvinnor endast cirka 25 procent av de anställda i en bransch som är i stark utveckling och har ett behov av att attrahera kompetens från hela befolkningen.
Få ifrågasätter i dag att vi måste ställa om energisystemet. Energifrågorna har dock framförallt behandlats från tekniska och ekonomiska perspektiv. Ett illustrativt exempel är att energifrågor hamnat på departement som hanterar näringsliv och industri snarare än miljö och klimat.

Detta påverkar perspektiv och prioriteringar som anläggs på energifrågorna, vad som räknas som energifrågor, vilka som involveras samt vilka som fattar energirelaterade beslut. Då kvinnor är generellt mer intresserade och oroade av miljöfrågor än män finns det anledning att tro att om fler miljömässiga och sociala perspektiv anlades skulle branschen – förutom att berikas med fler perspektiv – lättare kunna attrahera kvinnor.

Frågan är om fler kvinnor i branschen med automatik skulle öka omställningstakten i branschen?

– Kanske, men det är inte givet, menar Ann-Sofi Kall. Det kan också vara så att vissa typer av förslag har svårare att få genomslag oavsett om det är män eller kvinnor som lägger dem.

Genus- och jämställdhetsglasögon på människors energianvändning kan också hjälpa oss att förstå vilka konsekvenser uppmaningar till förändrad energianvändning slår på mäns respektive kvinnors arbetsinsatser i hemmen.

Det finns en stor potential i att involvera hela befolkningen i omställningen

Män ansvarar till exempel ofta för renoveringar när det gäller energi. Kvinnor å andra sidan är oftare ansvariga för hushållsarbetet. I jämförelse med en renovering utförs detta varje dag. Att arbeta för att förändra användningsmönster för att minska energianvändningen kan alltså innebära att kvinnors arbetsinsats ökar oproportionerligt. Å andra sidan vet vi inte om framtidens smarta hem kan komma att innebära en ökad arbetsbelastning för män och kvinnor när utrustningen ska uppdateras, produkter utvärderas och användarmanualer läsas.

Syftet med att anlägga ett genus- och jämställdhetsperspektiv på energiområdet handlar alltså både om rättvisa och effektivitet. Vems behov prioriteras? Vems kunskap och perspektiv tas i anspråk för att göra omställningen? Om vi inte tar på oss genusglasögonen och förstår hur olika insatser kan få andra effekter än vad vi räknat med, och att detta påverkas av att män och kvinnor gör på delvis olika sätt, så kan vi inte heller få förståelse för om insatserna skulle kunna göras mer effektiva eller bidra till en mer rättvis fördelning.
Rapporten visar att mer forskning behövs för att fånga jämställdhet och genus på energiområdet.

Men Ann-Sofi Kall tror att det är på gång:

– När jag arbetade med rapporten slogs jag av att intresset för dessa frågor är kraftigt ökande. Det gäller både inom forskningen men också i samhället i stort. Det finns en stor potential i att involvera hela befolkningen i omställningen – både av rättviseskäl men också för att göra omställningen så effektiv som möjligt.

För Energimyndigheten har rapporten gett nya insikter på området.

Josefin Thoresson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.

– Det här visar att vi behöver arbeta mer med oss själva och att vi behöver arbeta för att bidra till att förändra energiforskningen och energibranschen inifrån snarare än att bara uppmuntra kvinnor att arbeta med energiforskning och inom energibranschen. Om energibranschen inte välkomnar nya perspektiv och kompetenser så kommer vi ha svårt att öka andelen kvinnor som arbetar i sektorn, säger Josefin Thoresson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.

Flera forskare menar på att insatserna för att få fler kvinnor i branschen inte främst bör fokusera på att anpassa och stötta kvinnor. Istället är det branschen i sig självt som behöver berikas med fler perspektiv – inte minst sociala. Att anlägga ett genus och jämställdhetsperspektiv blir därmed ett, av flera, sätt att bidra till omställningen till hållbar energiproduktion.

Ladda ner hela rapporten här.

Senaste

Förnybart

Goda prognoser för morgondagens elsystem

Förnybart

Övergången till förnybar energi ställer nya krav på kraftsystemet. Med en ökad andel el från variabla energikällor som sol, vind och vatten, ökar behovet av att kunna förutsäga hur förutsättningarna för att …