Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Gemensamma (vatten)krafttag

En klimatomställning som inte kan vänta. Samtidigt som vi blir fler människor, fler prylar, fler bostäder och fler industrier. Och alla i behov av el.

Uppdaterad: 2019-09-11 Publicerad: 2019-09-11

Text: Lotta Görling Bild: Mostphotos, Energimyndigheten, Privat

Närmare hälften av vår el kommer från vattenkraften, och det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige. Drygt 250 av dessa kraftverk står för merparten av vattenkraftproduktionen och bedöms vara av särskild betydelse för det svenska kraftsystemet. Vattenkraften är förnybar, har låga klimatutsläpp, och ger el till ett konkurrenskraftigt pris. Men den brottas samtidigt med utmaningar.

– Faktum är att den är vår största påverkanskälla på vattenmiljöer i sjöar och vattendrag, säger Johan Kling, verksamhetsstrateg på Havs- och vattenmyndigheten.

Från den 1 januari 2019 trädde en ny lag om miljöanpassning av Sveriges vattenkraft i kraft. Det betyder att samtliga vattenkraftverk i Sverige behöver ansöka om omprövning för att få moderna miljövillkor.

Jennie Molin, vattenkraftsanalytiker hos Energimyndigheten

– Nya tillstånd med krav på miljöförbättrande åtgärder kan innebära att vattenkraften i mindre utsträckning kan bidra till driftsäkerhet i elsystemet men också en minskad produktion av vattenkraftsel. Samtidigt måste vattenmiljön värnas. En komplex och polariserad fråga som diskuterats länge. Men nu har ett gemensamt förslag till en nationell plan för omprövning av vattenkraft tagits fram av Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, och Svenska kraftnät, berättar Jennie Molin, som arbetar som vattenkraftsanalytiker hos Energimyndigheten.

Förslaget till den nya nationella planen för omprövning av vattenkraft bygger på en gedigen samverkan mellan de tre nationella myndigheterna och den något korta tiden har inneburit många och täta kontakter.
– Det har varit en intensiv period som har resulterat i ett gott samarbete med nya insikter om varandras frågor mellan oss, berättar Johan Kling.

Havs- och vattenmyndigheten är huvudansvariga för förslaget till den nya nationella planen som regeringen beställt. De är en förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Under 2019 väntas regeringen ta beslut om den nationella planen.

Enligt den nya lagen för vattenkraft ska alla vattenkraftverksanläggningar prövas för moderna miljövillkor såsom fiskvägar och miljöanpassade flöden, under en 20-årsperiod, såvida de inte redan har prövats enligt miljöbalken. Det rör sig om tusentals vattenkraftanläggningar då de flesta anläggningar idag saknar moderna miljövillkor. Förslaget, som har genomförts i dialog med flera myndigheter, branschen och intresseorganisationer, utgör vägledning för avvägningen mellan största möjliga nytta för vattenmiljön och nationellt effektiv tillgång till vattenkraftsel.

Fakta

Vad menas med moderna miljövillkor?

Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år.

Vilket år kommer miljöprövningarna att starta och hur lång tid kommer det att ta innan alla verksamheter har moderna miljövillkor?
Nationella planen kommer preliminärt att ange att miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021.
Vår uppskattning är att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor.

Kommer alla verksamheter som anmäler sig till den nationella planen att omprövas enligt miljöbalken?
Den nya lagstiftningen handlar om att förse alla vattenkraftverk och regleringsdammar med moderna miljövillkor. Den nationella planen ska ge förutsättningar för att detta ska kunna genomföras på ett samordnat sätt och med bästa avvägning mellan miljö- och energinytta.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Idag utgår vi från att vi får el direkt när vi behöver den, oavsett vilken tid på dygnet det är. Om det ska fortsätta vara så behövs det i framtiden en flexibilitet, en reglerbar krafttillförsel. Svenska kraftnät är stamnätsägare och övervakar elsystemet dygnet runt och ansvarar för att det alltid råder momentan balans mellan produktion och förbrukning av el i landet.

I ett framtida energisystem med hög andel oreglerbar energi från exempelvis vind- och solkraft ökar behovet av förnybar och reglerbar elproduktion för att kunna behålla leveranssäkerheten av el. Vattenkraften är en förutsättning för att lyckas.

Energimyndigheten arbetar aktivt för att nå Energiöverenskommelsen med 100 procent förnybar elproduktion år 2040, och utreder förutsättningarna för att skapa ett sådant elsystem.

– För att nå målet behövs mer förnybar elproduktion men också mer reglerkraft. Då spelar vattenkraften en viktig roll, men det måste ske i balans med vattenmiljön i den utsträckning det är möjligt, säger Jennie Molin.

Det unika i det här samarbetet är den gemensamma dialogen. Vilka frågor som är viktigast varierar för myndigheterna, men ambitionerna och målsättningar är det samma.

Johan Kling, verksamhetsstrateg på Havs- och vattenmyndigheten

– Sedan är det här ett förslag till en nationell plan för omprövning av vattenkraft som är tänkt att gälla för en lång period framåt. Då gäller det att den nationella planen följer med i utvecklingen, vi vet inte säkert hur framtiden kommer att se ut, säger Johan Kling.

En sak som alla tre myndigheterna är helt eniga om, är att klimatomställningen behöver ske nu, med bästa möjliga avvägning mellan miljö -och energinytta. Och att det görs bäst via samarbeten över gränser.

Senaste