Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Fossilfritt om tio år – målet för svenskt lantbruk

Lantbrukarnas Riksförbund har tillsammans med företag knutna till branschen tagit fram en färdplan som pekar ut den väg som den svenska jordbrukssektorn ska gå för att bli fossilfritt om tio år. De högre kostnaderna som kan uppstå ska kompenseras av bättre pris på produkterna.

Uppdaterad: 2020-05-18 Publicerad: 2020-03-12

Text: Per Westergård Bild: Per Westergård

Det svenska lantbruket är i hög grad beroende av fossil energi, inte bara för att driva traktorer utan även för uppvärmning och torkning av jordbruksprodukter. Användningen av bioenergi ökar men den utgjorde 2018 ändå bara en fjärdedel av branschens totala energianvändning på totalt 5,9 TWh. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har därför tagit fram en färdplan för hur det svenska jordbruket ska kunna vara fossilfritt år 2030.

– Det kommer att bli en tuff resa. Men nödvändig, dagens jordbruk är inte hållbart i längden, sa Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, när färdplanen presenterades i början av mars.

Fossilfri energianvändning är huvudmålet i färdplanen men parallellt arbetar LRF med en hållbarhetsplan som pekar på behovet av fossilfri mineralgödsel, metoder för att binda mer kol i marken samt jordbrukets potential att bidra med råvaror till förnybara drivmedel och hållbara material.

Lantbrukets färdplan är ingen isolerad händelse, totalt har ett 20-tal branscher, i samarbete med Fossilfritt Sverige, tagit fram motsvarande dokument. En gemensam tanke i dessa är att visa på vägar och tydliggöra de hinder som finns.

Fakta

Färdplan för ett fossilfritt lantbruk

Lantbruksbranschen har tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Huvudmålen i den är att svenskt lantbruk ska behålla och stärka sin roll samt vara en möjliggörare för andra branscher i hållbarhetsarbetet. Dit vill man ta sig genom att sätta upp delmål hur stor andel av den energi som går åt till drivmedel, torkning och värme ska vara fossilfria. Första målet är 25 procent år 2020 medan slutmålet 100 procent ska nås år 2030.
För att ta sig dit vill branschen ha hjälp av politiken. Bland annat genom att:

• den ersättning som utgår till dieselanvändning även ska gälla dem som ställer om till fossilfria drivmedel. Och inte som idag när skatterabatten bara utgår till dem som kör sina traktorer på fossil diesel.
• stimulansåtgärder för inhemsk produktion av hållbara förnybara drivmedel.
• ambitiös reduktionsplikt, i nivå med Energimyndighetens förslag, så att Sverige får stabila villkor för inhemskt producerade biobränslen.
• utjämnade villkor kring produktion och konsumtion inom EU.
• uttalade mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
• stöd till forskning och utveckling så att fossila drivmedel, olja, betong och plast kan ersättas av svenska råvaror.

– Färdplanerna är en världsunik process, och de är inget vi gör för att plåga oss själva. Det här är snarare en affärsmöjlighet, sa Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ vars mål är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Enligt Svante Axelsson är det de stora antalet färdplaner i sig som kan leda till framgång. Det är först när man lägger ett pussel med dem alla som det blir möjligt att få ihop hela bilden av utmaningen.

– Gör man det blir det tydligt att det svenska lantbruket är en nyckelspelare.

Lantbrukets färdplan är ingen isolerad händelse, totalt har ett 20-tal branscher, i samarbete med Fossilfritt Sverige, tagit fram motsvarande dokument.

Ett påstående som föll i god jord hos LRF:s ordförande Palle Borgström.

– Det är i våra skogar och inom vårt jordbruk som en stor del av de resurser som kan göra samhället mer hållbart finns. Att vi inte redan är där beror till stor del på kortsiktiga och osäkra politiska villkor vilket har resulterat i att de som har gått före och gjort investeringar i grön teknik ofta har åkt på en smäll. Det har bromsat aptiten hos andra. Stabila spelregler är därför ett måste om vi ska lyckas.

Med på presentationen fanns även representanter för Arla, Lantmännen och HKScan, de företag som medverkar i färdplanen.

– Vi kan och vill, men för att lyckas måste vi ha politikerna med på resan. Därför är det nu dags för dem att gå från snack till handling. Inte minst eftersom det här inte i första hand är en klimatfråga, snarare en samhällsutmaning, sa Anna-Karin Modin-Edman, hållbarhetschef på Arla.

Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Även om politikens medverkan krävs för framgång menade hon att färdplanen i sig redan har haft en positiv påverkan på branschen.

– Planen tydliggör vår egen roll i omställningen, och därför har vi ni satt upp ett mål att vi ska minska vår klimatpåverkan med 30 procent per kilo mjölk till år 2030.

Svante Axelsson uppmanade branschen att inte bara titta på de ökade kostnader som kan komma i omställningens spår.

– Lantbruket kan bli den stora vinnaren på omställningen, produkter med hållbarhetsprofil har ett mervärde som många konsumenter gärna betalar extra för.

Han propagerade även för att branschen ska jobba för att en större del av EU:s budget ska fördelas bland dem verkar för ett fossilfritt och hållbart jordbruk. Lika viktigt är att se till att EU inte sätter käppar i hjulen genom att begränsa den areal som får användas för att producera biodrivmedel.

Som ordförande för LRF pekade Palle Borgström både på möjligheter och hinder. Som fördelar nämnde han att företag som agerar ansvarfullt kan få på marknaden kan få betydande fördelar.

– Den stora risken är att vi inte får fram de biodrivmedel vi behöver i tid. Idag kan det ta upp till tio år innan en ny produktionsanläggning får alla tillstånd, den processen måste snabbas upp samtidigt som politikerna måste göra breda överenskommelser som håller över tid. Gör de inte det kommer vi inte att klara våra mål.

Rekommenderat

Förnybart

Restprodukt från skogen gör din bil klimatsmart

Biodrivmedel
De senaste åren har experter varnat för att det kan bli svårt att nå klimatmålet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det svenska företaget RenFuel tror sig ha funnit lösningen på problemet.
Förnybart

Ny teknik möjliggör tillverkning av förnybar gasol

Gasol
I ett internationellt samverkansprojekt har en ny metod för att tillverka grön gasol tagits fram. I framtiden finns nu goda utsikter för privatpersoner att kunna köpa förnybar gasol till grillen eller husvagnen.
Effektivisering

Med fokus på morgondagens elsystem

Smarta elnät
Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum ...
Förnybart

Företaget som gör biogas av massaresterna

Biogas
Nyckelfärdiga anläggningar för gasproduktion som använder rester från biomassa som bränsle. Meva Energys nya teknik lockar industrier som vill satsa på lokala, cirkulära energilösningar. Under 2019 hoppas Göteborgsföretaget teckna sitt första avtal ...
Förnybart

Solelen växer stadigt i Sverige

Solel
Solcellsmarknaden i Sverige ökade med 57 procent 2017. Och under 2018 lär det bli en fortsatt stark utveckling efter att EU:s tullar på kinesiska solceller togs bort i september.
Förnybart

Förnybar energi i fokus under robot-OS

First Global Challenge
Fyll på en spelplan med förnybar energi med hjälp av robotar. Så såg uppgiften ut för de ungdomar som deltog i det inofficiella OS i robotbygge i Mexico City i augusti.
Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart
Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?

Senaste

Transport

Enklare att välja hållbar transport med nya märkningar

vägval

Transportsektorns utsläpp fortsätter att öka och branschen har utmaningar när det kommer till sociala villkor. För att utvecklingen ska gå i rätt riktning måste transportköpare och konsumenter kunna göra informerade val.

Klimat

Om klimatkrisens hastighet

Krönika

Karim Jebari: Vi vet att vi kan påverka hur varmt det kommer att bli genom att minska utsläppen av växthusgaser, men vi kan faktiskt också påverka hur snabbt uppvärmningen sker.