Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Fossilfritt om tio år – målet för svenskt lantbruk

Lantbrukarnas Riksförbund har tillsammans med företag knutna till branschen tagit fram en färdplan som pekar ut den väg som den svenska jordbrukssektorn ska gå för att bli fossilfritt om tio år. De högre kostnaderna som kan uppstå ska kompenseras av bättre pris på produkterna.

Uppdaterad: 2020-05-18 Publicerad: 2020-03-12

Text: Per Westergård Bild: Per Westergård

Det svenska lantbruket är i hög grad beroende av fossil energi, inte bara för att driva traktorer utan även för uppvärmning och torkning av jordbruksprodukter. Användningen av bioenergi ökar men den utgjorde 2018 ändå bara en fjärdedel av branschens totala energianvändning på totalt 5,9 TWh. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har därför tagit fram en färdplan för hur det svenska jordbruket ska kunna vara fossilfritt år 2030.

– Det kommer att bli en tuff resa. Men nödvändig, dagens jordbruk är inte hållbart i längden, sa Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, när färdplanen presenterades i början av mars.

Fossilfri energianvändning är huvudmålet i färdplanen men parallellt arbetar LRF med en hållbarhetsplan som pekar på behovet av fossilfri mineralgödsel, metoder för att binda mer kol i marken samt jordbrukets potential att bidra med råvaror till förnybara drivmedel och hållbara material.

Lantbrukets färdplan är ingen isolerad händelse, totalt har ett 20-tal branscher, i samarbete med Fossilfritt Sverige, tagit fram motsvarande dokument. En gemensam tanke i dessa är att visa på vägar och tydliggöra de hinder som finns.

Fakta

Färdplan för ett fossilfritt lantbruk

Lantbruksbranschen har tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Huvudmålen i den är att svenskt lantbruk ska behålla och stärka sin roll samt vara en möjliggörare för andra branscher i hållbarhetsarbetet. Dit vill man ta sig genom att sätta upp delmål hur stor andel av den energi som går åt till drivmedel, torkning och värme ska vara fossilfria. Första målet är 25 procent år 2020 medan slutmålet 100 procent ska nås år 2030.
För att ta sig dit vill branschen ha hjälp av politiken. Bland annat genom att:

• den ersättning som utgår till dieselanvändning även ska gälla dem som ställer om till fossilfria drivmedel. Och inte som idag när skatterabatten bara utgår till dem som kör sina traktorer på fossil diesel.
• stimulansåtgärder för inhemsk produktion av hållbara förnybara drivmedel.
• ambitiös reduktionsplikt, i nivå med Energimyndighetens förslag, så att Sverige får stabila villkor för inhemskt producerade biobränslen.
• utjämnade villkor kring produktion och konsumtion inom EU.
• uttalade mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
• stöd till forskning och utveckling så att fossila drivmedel, olja, betong och plast kan ersättas av svenska råvaror.

– Färdplanerna är en världsunik process, och de är inget vi gör för att plåga oss själva. Det här är snarare en affärsmöjlighet, sa Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ vars mål är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Enligt Svante Axelsson är det de stora antalet färdplaner i sig som kan leda till framgång. Det är först när man lägger ett pussel med dem alla som det blir möjligt att få ihop hela bilden av utmaningen.

– Gör man det blir det tydligt att det svenska lantbruket är en nyckelspelare.

Lantbrukets färdplan är ingen isolerad händelse, totalt har ett 20-tal branscher, i samarbete med Fossilfritt Sverige, tagit fram motsvarande dokument.

Ett påstående som föll i god jord hos LRF:s ordförande Palle Borgström.

– Det är i våra skogar och inom vårt jordbruk som en stor del av de resurser som kan göra samhället mer hållbart finns. Att vi inte redan är där beror till stor del på kortsiktiga och osäkra politiska villkor vilket har resulterat i att de som har gått före och gjort investeringar i grön teknik ofta har åkt på en smäll. Det har bromsat aptiten hos andra. Stabila spelregler är därför ett måste om vi ska lyckas.

Med på presentationen fanns även representanter för Arla, Lantmännen och HKScan, de företag som medverkar i färdplanen.

– Vi kan och vill, men för att lyckas måste vi ha politikerna med på resan. Därför är det nu dags för dem att gå från snack till handling. Inte minst eftersom det här inte i första hand är en klimatfråga, snarare en samhällsutmaning, sa Anna-Karin Modin-Edman, hållbarhetschef på Arla.

Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Även om politikens medverkan krävs för framgång menade hon att färdplanen i sig redan har haft en positiv påverkan på branschen.

– Planen tydliggör vår egen roll i omställningen, och därför har vi ni satt upp ett mål att vi ska minska vår klimatpåverkan med 30 procent per kilo mjölk till år 2030.

Svante Axelsson uppmanade branschen att inte bara titta på de ökade kostnader som kan komma i omställningens spår.

– Lantbruket kan bli den stora vinnaren på omställningen, produkter med hållbarhetsprofil har ett mervärde som många konsumenter gärna betalar extra för.

Han propagerade även för att branschen ska jobba för att en större del av EU:s budget ska fördelas bland dem verkar för ett fossilfritt och hållbart jordbruk. Lika viktigt är att se till att EU inte sätter käppar i hjulen genom att begränsa den areal som får användas för att producera biodrivmedel.

Som ordförande för LRF pekade Palle Borgström både på möjligheter och hinder. Som fördelar nämnde han att företag som agerar ansvarfullt kan få på marknaden kan få betydande fördelar.

– Den stora risken är att vi inte får fram de biodrivmedel vi behöver i tid. Idag kan det ta upp till tio år innan en ny produktionsanläggning får alla tillstånd, den processen måste snabbas upp samtidigt som politikerna måste göra breda överenskommelser som håller över tid. Gör de inte det kommer vi inte att klara våra mål.

Rekommenderat

Förnybart

Lysande utsikter för klimatsmart solcellstillverkning

Innovation
Svenska Midsummer säljer tillverkningsutrustning för tunnfilmssolceller och integrerad solcellsteknik för tak. Konceptet bygger på en ny teknik med ett klimatsmart och flexibelt alternativ till kiselceller.
Förnybart

Världens blickar riktas mot Hybrit

Fossilfritt
Stål utan kol. Hybrit-initiativet med flera ledande aktörer inblandade är redo för nästa fas. Världen följer spänt med på den blågula resan mot en fossilfri och malmbaserad ståltillverkning.
Förnybart

Goda prognoser för morgondagens elsystem

Förnybart
Övergången till förnybar energi ställer nya krav på kraftsystemet. Med en ökad andel el från variabla energikällor som sol, vind och vatten, ökar behovet av att kunna förutsäga hur förutsättningarna för att ...
Effektivisering

Ny teknik kan fördubbla effektiviteten hos biokraftverk

Fossilfritt
I Europa ökar användningen av förnybar energi. Globalt står fossila bränslen för cirka 70 procent av kraftproduktionen. För att lyckas med omställningen till ett fossilfritt Sverige krävs effektivare tekniker.
Energiförsörjning

El från spillvärme lockar tunga investerare

Forskning
Svenska Climeons innovation omvandlar spillvärme till el. Nu har den tunga investeringsfonden Breakthrough Energy Ventures (BEV) beslutat att satsa på bolaget. Energimyndigheten har länge stöttat Climeon med affärs- och teknikutveckling.

Senaste

Transport

Enklare att välja hållbar transport med nya märkningar

vägval

Transportsektorns utsläpp fortsätter att öka och branschen har utmaningar när det kommer till sociala villkor. För att utvecklingen ska gå i rätt riktning måste transportköpare och konsumenter kunna göra informerade val.

Klimat

Om klimatkrisens hastighet

Krönika

Karim Jebari: Vi vet att vi kan påverka hur varmt det kommer att bli genom att minska utsläppen av växthusgaser, men vi kan faktiskt också påverka hur snabbt uppvärmningen sker.