Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Forskning om bioenergi sätter Sverige på kartan

En målmedveten och långsiktig satsning av Energimyndigheten har utvecklat hela värdekedjan för biobränslen, och visar att det är lönsamt att använda grenar och toppar (grot) som bränsle. Det visar en stor utvärdering som tagits fram under 2019.

Uppdaterad: 2020-03-16 Publicerad: 2020-03-16

Text: Energimyndigheten Bild: Kjell Andersson

Energimyndigheten har finansierat forskning om biobränslen sedan 2005. Utvärderingen belyser vilken effekt forskningen haft.

– Den här utvärderingen visar att forskningen spelat en viktig roll för utvecklingen av marknaden för biobränsle och specifikt för grot. Det är oerhört viktigt att kunna mäta effekten av den forskning vi finansierar, speciellt när vi arbetar med långsiktiga mål som att öka kunskap och få till en samhällsförändring, säger Anna Malmström, forskningshandläggare på Energimyndigheten.

Varför är det viktigt med grot och andra biobränslen?

– Det handlar om att ersätta fossila bränslen och att bidra till trygghet i energiförsörjningen, men även om att se värdet i en restprodukt som grot. En styrka har varit kontinuiteten, att en röd tråd har löpt genom det stora pusslet av forskningsprojekt och genom en följd av program genom alla år, säger Anna Malmström.

Energimyndigheten har haft ett långsiktigt fokus

Det har funnits en insikt om att det är viktigt att bygga upp en kunskapsbas kring hur uttag av grot och stubbar påverkar marken och vilken miljöhänsyn som måste tas, men också hur grot ska plockas ut och transporteras på det mest effektiva sättet. Utlysningarna av forskningsstöd har därmed varit anpassade efter vilka kunskapsluckor som behöver fyllas.

Skogsägare och trädbränsleföretag använder de nyframtagna kunskaperna om hållbarhetsaspekter och miljöfrågor. Det bidrar till att grot och stubbar kan tas ur skogen och användas som bränsle för fjärrvärme och i elproduktion.

Svenska Bioenergiföreningen, som är en ideell förening som arbetar för att öka användningen av bioenergi, ser betydelsen av den forskning som gjorts på bioenergi under en lång tid.

– Vi har använt oss av forskningen många gånger för att försvara bioenergi. Det är en trygghet att kunna visa på forskning som funnits under många år, speciellt när synen på bioenergi svartmålas, berättar Kjell Andersson, ordförande för Svenska Bioenergiföreningen.

Trots att mycket forskning har bedrivits kring hur grot ska tas ut på bästa sätt beror ändå de låga uttaget av grot och stubbar på faktorer som pris på alternativa bränslen och transportavstånd. Kjell Andersson bekräftar att det är priset som styr efterfrågan.

– Bioenergi är Sveriges största energikälla men efterfrågan på grot är tidvis relativt låg. Vi har till exempel haft många varma vintrar under senare år, med låg efterfrågan på bränsle. Ofta är det billigare att använda sig av andra biomassor än grot, säger han.

EU ser numera Sverige som föregångare

Tidigare har det funnits internationell kritik och skepsis mot att använda grot som bränsle eftersom det funnits tvivel om hållbarheten i att använda restprodukter från skogen för energiproduktion.

– Energimyndighetens forskningsstöd har lett till kunskap om arbetssätt och metoder för att ta ut grot ur skogen, vilket har gjort att andra länder numera ser svenskt skogsbruk som hållbart. Dessutom har det bidragit till att EU och andra internationella organ och forskare har tänkt om vad gäller bioenergins miljöeffekter. I sin tur påverkar det regler och avtal som nu gynnar alla skogsbaserade biobränslen som pellets, tallolja etcetera, och visar att biobränslen bidrar till målet om förnybar energi, säger Anna Malmström.

Senaste

Transport

Eltruckarna framgångsrika trots arktisk kyla

Gruvtransport

2018 inledde Boliden ett pilotprojekt med elektrifierade transporter i gruvan Aitik i Norrbotten. Nu har det lyckade pilotprojektet utvärderats, och resulterat i att systemet i Aitik byggs ut.

Effektivisering

Energieffektiv ventilation för sjukhus

Ny teknik

Infektionskänsliga salar på sjukhus kräver en extremt energikrävande ventilation. Energimyndigheten har stöttat ett forskningsprojekt som har 30 procent lägre energianvändning än konventionell teknik.