Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Forskaren som vill göra vätgas med hjälp av bakterier

Professor Anna Scnürer på SLU i Uppsala analyserar bakterier. Målet är att på sikt kunna producera vätgas från avfall på ett effektivt sätt.

Uppdaterad: 2018-03-21 Publicerad: 2016-12-15

Text: Anders Wikberg Bild: Johan Wahlgren

Redan i högstadiet i Örebro fick den miljö­engagerade Anna Schnürer upp ögonen för mikro­organismers potential. Nära 40 år ­senare är hon professor i bioenergi på Institutionen för mikrobiologi på SLU i Uppsala och forskar om just mikroorganismer. De senaste åren har hon mest ägnat sig åt syntrofa acetatoxiderande bakterier (SAOB), med stöd av Energi­myndigheten.

– Att de är syntrofa innebär att de måste samarbeta med en annan mikroorganism för att kunna bilda acetat, ättiksyra, som energikälla, förklarar hon.

Det handlar om grundforskning, om att kartlägga bakteriernas genetik och metabolism, men förhoppningen är att de på sikt ska möjliggöra effektiv vätgasproduktion från avfall.

Fakta

Anna Schnürer

Ålder: 52 år.

Bor: Valsätra, Uppsala.

På nattduksbordet: ”The grand design” av ­Stephen Hawking.

Energitips: Tänk på vad du gör. Själv har jag monterat solpaneler på ­huset, cyklar till jobbet i alla väder och väljer tåg i stället för flyg.

– Dels analyserar vi SAOB för sig, vi odlar dem med hjälp av näringslösning och annat i flaskor, dels studerar vi dem i processer som behandlar olika typer av organiskt avfall.

Totalt har fem SAOB upptäckts och SLU är ensamt i världen om att ha isolerat tre av dem. Bakterierna är dock inte sällsynta, de finns både i biogassystem och i naturliga miljöer.

– De tål inte syre och behöver i motsats till vätgasproducerande alger inget ljus, vilket gör det möjligt att odla dem i stora tankar.

Den vätgas SAOB producerar måste tas bort för att driva processen. Vanligen sker detta via andra organismer, som använder vätgasen. Anna Schnürers grupp försöker driva reaktionen genom att i stället ta tillvara gasen.

– Svårigheten är att ta bort vätgasen till­räckligt effektivt. Processen avstannar nämligen om gasen inte hela tiden leds bort, säger Anna Schnürer.

I samarbete med Chalmers pågår därför ­försök att odla SAOB i elektrolysceller, där vätgasen i stället bildas vid en elektrod.

Vätgas har högt energivärde, men är dyrt att producera och tillverkas mestadels via ­fossila bränslen. Anna Schnürer hoppas att SAOB ska bidra till att lösa dessa problem.

– Vätgas kommer att bli en av huvudprodukterna från framtidens till stor del avfallsdrivna bioraffinaderier. Och på sikt tror jag att vät­gasen kan få en roll i transportsektorn om ­produktionen ökar och vi kan få en bättre ­infrastruktur.

Rekommenderat

Forskning

”Energipolitiken styrs av manliga normer”

Energiomställningen
Vi kan lära oss mycket av energiomställningen under 1970- och 80-talen. Det menar forskaren Martin Hultman på Chalmers som undersökt hur genusaspekter kan påverka energipolitiken.
Forskning

Design som får dig att tänka hållbart

Interaktionsdesign
Kan man med design få människor att tänka hållbart? Loove Broms forskar i det som kallas interaktionsdesign och han har med olika projekt visat hur det går att synliggöra energianvändningen i samhället.
Forskning

Nu ska humanisterna lockas till energiforskningen

Humaniora
Energiomvandlingen handlar inte bara om teknik. Våra sätt att tänka och agera liksom insikter i hur näringsliv och politik fungerar kommer alltmer i centrum när samhället förändras. Därför avsätter Energimyndigheten 35 miljoner ...
Forskning

Siktar på solcellernas drömgräns

Solceller
Verkningsgraden på solceller ökar successivt. På Ångströmslaboratoriet i Uppsala satsar Marika Edoff och hennes kolleger på att nå maxgränsen 33 procent i sina tunnfilmssolceller.
Forskning

På jakt efter nya affärslösningar

HUB2017
I ena ringhörnan: etablerade storföretag i jakt på nya lösningar och idéer. I den andra: innovativa startupföretag som söker kapital och marknader. Följ med till draknästet – ett omvänt seminarium på Hub2017 ...
Forskning

Sura gubbar minskar energianvändningen

Nudging
Det krävs inte alltid så mycket för att folk ska bli mer miljövänliga. En knuff i rätt riktning genom en enkel informationslösning, till exempel en sur gubbe, kan vara en väldigt effektiv ...
Forskning

Så kan energismarta lösningar komma in i vardagen

Energidesign
Nya tekniska lösningar måste anpassas efter människors vardagsvanor. Det är utgångspunkten för forskningsprogrammet Energi, IT och Design. Energivärlden var på plats när programmets 18 forskningsprojekt hade utställning på Konstfack i Stockholm.
Forskning

120 forskningsprojekt för en fossilfri fordonsflotta

Forskning
Att ställa om till en fossilfri fordonsflotta stärker ekonomin. Men det krävs både nya tekniska lösningar, effektiva styrmedel och smarta affärsmodeller för att klara målen. På konferensen Energirelaterad fordonsforskning i Göteborg presenterades ...

Senaste