Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Forskaren som vill göra vätgas med hjälp av bakterier

Professor Anna Scnürer på SLU i Uppsala analyserar bakterier. Målet är att på sikt kunna producera vätgas från avfall på ett effektivt sätt.

Uppdaterad: 2018-03-21 Publicerad: 2016-12-15

Text: Anders Wikberg Bild: Johan Wahlgren

Redan i högstadiet i Örebro fick den miljö­engagerade Anna Schnürer upp ögonen för mikro­organismers potential. Nära 40 år ­senare är hon professor i bioenergi på Institutionen för mikrobiologi på SLU i Uppsala och forskar om just mikroorganismer. De senaste åren har hon mest ägnat sig åt syntrofa acetatoxiderande bakterier (SAOB), med stöd av Energi­myndigheten.

– Att de är syntrofa innebär att de måste samarbeta med en annan mikroorganism för att kunna bilda acetat, ättiksyra, som energikälla, förklarar hon.

Det handlar om grundforskning, om att kartlägga bakteriernas genetik och metabolism, men förhoppningen är att de på sikt ska möjliggöra effektiv vätgasproduktion från avfall.

Fakta

Anna Schnürer

Ålder: 52 år.

Bor: Valsätra, Uppsala.

På nattduksbordet: ”The grand design” av ­Stephen Hawking.

Energitips: Tänk på vad du gör. Själv har jag monterat solpaneler på ­huset, cyklar till jobbet i alla väder och väljer tåg i stället för flyg.

– Dels analyserar vi SAOB för sig, vi odlar dem med hjälp av näringslösning och annat i flaskor, dels studerar vi dem i processer som behandlar olika typer av organiskt avfall.

Totalt har fem SAOB upptäckts och SLU är ensamt i världen om att ha isolerat tre av dem. Bakterierna är dock inte sällsynta, de finns både i biogassystem och i naturliga miljöer.

– De tål inte syre och behöver i motsats till vätgasproducerande alger inget ljus, vilket gör det möjligt att odla dem i stora tankar.

Den vätgas SAOB producerar måste tas bort för att driva processen. Vanligen sker detta via andra organismer, som använder vätgasen. Anna Schnürers grupp försöker driva reaktionen genom att i stället ta tillvara gasen.

– Svårigheten är att ta bort vätgasen till­räckligt effektivt. Processen avstannar nämligen om gasen inte hela tiden leds bort, säger Anna Schnürer.

I samarbete med Chalmers pågår därför ­försök att odla SAOB i elektrolysceller, där vätgasen i stället bildas vid en elektrod.

Vätgas har högt energivärde, men är dyrt att producera och tillverkas mestadels via ­fossila bränslen. Anna Schnürer hoppas att SAOB ska bidra till att lösa dessa problem.

– Vätgas kommer att bli en av huvudprodukterna från framtidens till stor del avfallsdrivna bioraffinaderier. Och på sikt tror jag att vät­gasen kan få en roll i transportsektorn om ­produktionen ökar och vi kan få en bättre ­infrastruktur.

Rekommenderat

Forskning

Trepartssamverkan ger bra gasturbiner

Samarbete
Ett stort samarbete mellan Lunds tekniska högskola, Siemens i Finspång och Energimyndigheten främjar framgångsrikt forskning och utveckling kring högeffektiva gasturbiner. Idag är vätgaseldade gasturbiner från Finspång bäst i världen på låga utsläpp.
Forskning

Forskning om bioenergi sätter Sverige på kartan

Biobränsle
En målmedveten och långsiktig satsning av Energimyndigheten har utvecklat hela värdekedjan för biobränslen, och visar att det är lönsamt att använda grenar och toppar (grot) som bränsle.

Senaste

Klimat

Negativa utsläpp – för en klimatpositiv framtid

Koldioxidlagring

Det räcker inte med att vi sänker våra koldioxidutsläpp för att begränsa den globala uppvärmningen. Det krävs också att vi utvecklar tekniker som kan leda till negativa utsläpp.