Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Examensarbete pekar på ökade möjligheter för batterilagring

Lagändringar, flexibilitet på elmarknaden och ett utökat energilagringsstöd kan öka motivationen för kunderna att i framtiden investera i batterilagring, det enligt ett examensarbete gjort vid Lunds Tekniska högskola.

Uppdaterad: 2019-12-18 Publicerad: 2019-12-18

Text: Fredrik Klevenhaus Bild: iStock

Examensarbetet ”Möjligheter för batterilagring i ett snabbt föränderligt energisystem” av Elin Öhman och Jorun Cardell vid Lunds Tekniska högskola visar att ett införande av effekttariffer kommer att påverka kostnaderna för hushållen.

– I examensarbetet ställde vi bland annat frågorna om hur vilka ändringar som är nödvändiga och möjliga kring batterilagring och dess regelverk, hur batterilagring i hemmet kan öka flexibiliteten och hur effekttariffer kan påverka lönsamheten att installera batterilagring i hemmet, förklarar Elin Öhman.

I dag används batterilagring i hushållen främst vid egen elproduktion med solceller, men med effekttariffer ökar incitamenten att installera batterilagring för att jämna ut effektuttaget från elnätet över dygnet.

”Med ökad mängd icke-planerbar elproduktion såsom vind- och solel, fler elbilar och högre effektbehov på grund av energiintensiv verksamhet såsom serverhallar och fortsatt utbyggnad av städer har det svenska elnätet stora behov av utbyggnad och investeringar. Det börjar bli svårt att säkerställa att tillräckligt mycket el kan levereras samtidigt för att upprätthålla det samhälle som vi tar för givet. Traditionellt har lösningen varit att gräva ner fler elkablar, något som tar tid att få tillstånd för och är kostsamt. För att möjliggöra en fortsatt snabb samhällsutveckling krävs det därför fler metoder att bidra med energi och effekt”, skriver Elin Öhman och Jorun Cordell i examensarbetet.

I arbetet ser Elin Öhman och Jorun Cordell möjligheter till flexibilitet i elnätet med aggregatorer som köper in den outnyttjade kapaciteten från hushållens batterilager och säljer den vidare.

Hinder på vägen för att nå ett flexiblare elnät är att elnätsavgifter inte får vara icke-diskrimerande – avgifterna måste vara lika för alla. Lagringsstödet täcker 60 procent av investeringen upp till 50 000 kronor. Här menar Öhman och Cordell att maxbeloppet måste höjas så att fler kan ta del av stödet, exempelvis företag och bostadsrättsföreningar.

Slutligen, vilka slutsatser och rekommendationer ger ni till branschen och lagstiftarna med examensarbetet?

– Lagändringar för ökat energilagringsstöd kan ge fler möjliga sökande. Möjliggöra att aggregatorer är med på flexibilitetsmarknaden i elnätet och att elnätsbolag får experimentera med tariffstrukturer och inför en större variabel del av elnätsavgiften, förklarar Elin Öhman.

Senaste

Energiförsörjning

Klimatet ritar om energikartan i Zambia

Internationellt

Zambia i södra Afrika lider av energibrist och ständiga elavbrott, inte minst på grund av klimatförändringarna. Satsningar från landets regering och ett initiativ från svenska Sida ska försöka råda bot på problemen.

Effektivisering

Ngenic utsett till Årets framtidsföretag

Utmärkelse

Energieffektiviseringsföretagen har utsett energiteknikföretaget Ngenic till Årets framtidsföretag för bland annat ”teknikkunskap, framåtanda och innovationslust”.