Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Energiläget i coronans tid: ”Svenska branschaktörer känner stort samhällsansvar”

Ingen bransch lämnas oberörd av coronavirusets spridning. De globala energimarknaderna har satts i gungning till följd av minskad efterfrågan och sjunkande priser på bland annat drivmedel.
Samtidigt är utgångsläget för Sveriges energiförsörjning gott.
– De problem vi har att hantera gemensamt framöver är utmanande men det finns ett välfungerande samarbete på plats, säger Mikael Toll på Energimyndigheten.

Uppdaterad: 2020-04-22 Publicerad: 2020-04-22

Text: Jakob Svärd Bild: iStock, Energimyndigheten

Energimyndigheten är en av de statliga aktörer som har ett särskilt ansvar för Sveriges krishantering. I den rollen sätter myndigheten igång ett omfattande arbete i nära dialog med energibranschens aktörer och andra statliga myndigheter när en händelse som den pågående coronapandemin drabbar landet.

– En stor del av den apparat som vi har dragit igång med anledning av den här krisen kretsar kring vår löpande dialog med branschaktörer. Det rör företag och branschorganisationer i specifika frågor och ett mer övergripande arbete för att skapa aktuella lägesbilder. I Sverige har vi lyxen att ha branschaktörer som känner ett stort samhällsansvar. Det lyser igenom i en sådan här situation, säger Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.

Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.

Myndigheten bidrar framför allt med kunskap till andra samhällsaktörer. Man kartlägger även risker för energiförsörjningen på kort och lång sikt och hur dessa kan förebyggas eller lindras.

– Vi jobbar dessutom aktivt med frågor som inte är specifikt kopplade till krishanteringen så som regelverk, tidsplaner och andra processer som vi, eller andra, kan ändra eller justera för att underlätta för kommuner, länsstyrelser och energibolag så att de kan fokusera på krishanteringen och skjuta andra typer av frågor till senare.

Mikael Toll förklarar vidare att Sveriges förutsättningar för att trygga energiförsörjningen i grunden är goda.

– Redan innan krisen slog till var tillgången på energi god i Sverige och globalt. Vi har gott om vatten i vattenkraftsmagasinen och vi har gott om energi på de globala energimarknaderna. En sådan här situation ändrar också våra förbrukningsmönster och överlag ser vi att virusets utbredning leder till lägre energianvändning. Vi ser en viss minskning av användningen av drivmedel, elförbrukningen minskar inom tillverkningsindustrier och vi flyger mindre.

Redan innan krisen slog till var tillgången på energi god i Sverige och globalt

Att det finns gott om energi i världen är en sak. En helt annan är att den ska nå de användare som behöver den, när de behöver den. Lägre energiförbrukning och låga priser innebär också att nya risker och utmaningar uppstår, bland annat affärsmässiga risker för många samhällsviktiga energileverantörer.

– De aktörer som befinner sig vid frontlinjerna, som ser till att våra lampor lyser, att det finns drivmedel på bensinstationerna och att det är varmt i våra hem, är företag. De här företagen måste få bra förutsättningar att göra det dessa aktörer gör bäst. Behovet av ett robust civilt försvar blixtbelyses i en sådan här situation, säger Mikael Toll.

Några som har känt av en minskad efterfrågan till följd av krisen är drivmedelsbranschen. Johan G Andersson är vd för Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI). Han menar att drivmedelsföretagen i grunden står väl rustade för att hantera den förändrade situationen men att man påverkats på en rad fronter.

– Än så länge ser vi inte några operativa störningar i verksamheten. Efterfrågan på våra drivmedelsprodukter har sjunkit under mars månad, framförallt under den andra halvan av månaden. Vi väntar fortfarande på exakt statistik från SCB men om vi förhåller oss till en europeisk siffra talar man om en nedgång av efterfrågan på mellan 20–70 procent. I Sverige ligger vi säkerligen i den nedre delen av det spannet, mellan 20–30 procents nedgång, eftersom vi inte har stängt ned vårt samhälle helt och hållet.

Johan G Andersson, vd för Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI).

SPBI ser en kraftig reduktion av efterfrågan på drivmedel under en period då branschen normalt sett ser en ökning av densamma. På kort sikt kan det förstås leda till ett ekonomiskt avbräck.

– På längre sikt skulle utvecklingen kunna innebära ett problem för stationsnätverk på landsbygden, där försäljningsvolymerna redan från början är låga. Den här situationen sätter ytterligare press på en del av stationsnätverket som är viktiga för Sveriges drivmedelsberedskap och för att säkerställa att transporter fungerar i hela landet och inte bara i storstadsregioner, säger Johan G Andersson.

SPBI delar dock Energimyndighetens bild av att det finns ett väl fungerande samarbete mellan bransch och samhälle på plats. Två särskilt viktiga frågor som organisationen har lyft gentemot beslutsfattare och lagstiftare rör åtgärder gällande punktskatter och reduktionsplikten.

– När man ser en kraftigt sjunkande försäljningsvolym blir det snabbt ett kassaflödesproblem. Där har vi bistått våra medlemsföretag med en skrivelse till Skatteverket om man ansöker om anstånd för punktskatter, där vi påpekar vikten av att beakta att våra medlemmar utgör en samhällsviktig funktion. Vi företräder även vår bransch på lagstiftningssidan där vi har flaggat för att det kan bli svårigheter att uppfylla reduktionsplikten, vilket skulle kunna innebära att man som leverantör drabbas av stora sanktionsavgifter. Där har vi flaggat för att man eventuellt kommer att behöva göra undantag under den här speciella situationen, säger Johan G Andersson.

Henrik Wingfors är enhetschef på branschorganisationen Energiföretagen, som företräder 400 företag som producerar, lagrar och distribuerar el, kyla och värme. Han delar Energimyndighetens bild av att utgångsläget för att trygga energiförsörjningen i Sverige är god.

– Vi är inte den bransch i Sverige som har påverkats mest av den här situationen. Andra branscher har det betydligt jobbigare. Både Energimyndigheten och Svenska Kraftnät gör löpande enkätundersökningar varje vecka med värme- respektive elbolag. Där svarar våra medlemmar generellt att man upplever att situationen har en låg till måttlig påverkan på deras verksamhet. Den här trenden har hållit i sig under några veckor nu, man har med andra ord inte upplevt att situationen har förvärrats i samma takt som krisen i det övriga samhället.

Vi är inte den bransch i Sverige som har påverkats mest av den här situationen

En del av förklaringen menar Henrik Wingfors är att Energiföretagens medlemmar var tidigt ute med restriktioner kring exempelvis resor och externa möten. Man stängde även driftrum för besökare och har planerat för att hantera situationen i ett tidigt skede.

– Hittills har branschen hanterat det här bra. Överlag är bilden att vi klarar krishanteringen och att energiförsörjningen inte på något sätt är i fara. Det finns många frågor både i stort och smått, bland annat gällande energiskatten och utökad provtagning som vi för vidare i dialog med politiker och myndigheter. Hela samhället har visat en stor förståelse för att de regelverk vi till vardags har att förhålla oss till är skrivna för normala förhållanden, säger Henrik Wingfors.

Henrik Wingfors, enhetschef på branschorganisationen Energiföretagen.

Energiföretagen speglar Energimyndighetens bild av en energibransch som tar ett stort samhällsansvar.

– Energibranschens adelsmärke är att man känner att man är en samhällsviktig bransch. Många energibolag är samhällsägda och ägs många gånger av exempelvis kommuner och staten. Därför ligger det förstås i sakens natur att man ser sig själva som en del av en grundläggande samhällsförsörjning. Jag håller absolut med om att våra medlemsföretag verkar i den här andan, i synnerhet nu under den pågående pandemin.

Energimyndighetens Mikael Toll menar att det är för tidigt att uttala sig om vilka långsiktiga globala konsekvenser coronapandemin får för energisystemet.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi fortfarande befinner oss i en situation som är svår att förutsäga. Ingen vet exakt hur länge det här kommer att pågå och vad som kommer att hända därefter. De som uttalar sig stensäkert kring det har nog inte förstått hur komplex frågan är. Det går inte att säga vad krisen kommer att få för konsekvenser för energisystemet på lång sikt. Grundsituationen är att det finns gott om energi i världen just nu. Det finns utmaningar att ta itu med framöver men samtidigt en stark målmedvetenhet hos alla inblandade aktörer.

Senaste