Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

En solfångare var sjätte minut ger världsledande position

Med världen som arbetsfält har företaget Absolicon från Härnösand seglat in på ledarplats med sin uppfinning som koncentrerar solljuset och genererar ånga och värme upp till 160 grader.

Affärsidén är att sälja robotiserade produktionslinor som kan massproducera koncentrerande solfångare. Robotarna tillverkar en solfångare var sjätte minut.

Uppdaterad: 2020-02-25 Publicerad: 2020-02-25

Text: Energimyndigheten Bild: Tarek Sulaiman

Joakim Byström, vd och grundare av Absolicon Solar Collector AB, har alltid haft matematik och fysik som ett stort intresse. Som 12-åring upptäckte han att ekvationen y=x*x kunde användas för att tillverka en solkoncentrator och konstruerade, tillsammans med sin slöjdlärare, sin första solfångare som fokuserar ljuset.

Engagemanget för solenergi höll i sig, och med ett ökat engagemang för miljöfrågor startade han 2002 ett ambitiöst projekt byggt på tidigare svensk forskning som visade att det gick att bygga en solfångare som radikalt kunde sänka kostnaden för solenergi.

– Solvärme på höga temperaturer till industrier kan värma processer och därigenom ersätta fossila bränslen. I fjärrvärmenät och för stora byggnader kan koncentrerande solfångare generera både värme och solkyla, säger Joakim Byström.

Absolicon har valt att arbeta med koncentrerande solfångare. Precis som namnet antyder så koncentreras solljuset i konstruktionen som kan liknas vid ett långsträckt tråg som följer solen under dagen. Den senaste modellen av solfångaren T160, som nyligen certifierats med solvärmebranschens kvalitetsstämpel Solar Keymark, är konstruerad för solvärme och för att kunna leverera ånga med temperaturer på upp till 160 grader till industriella processer. Vid en jämförelse med traditionella, plana solfångare för fjärrvärme levererar T160 solfångaren 50 procent mer energi per år.

Energimyndighetens stöd gav internationell skjuts

Energimyndigheten såg att solfångarna hade stor potential på en internationell marknad och Absolicon blev ett av de första företag som beviljades villkorslån. Lånet var på 4 miljoner kronor och skulle betalas när verksamheten gick med vinst. Efter det har Energimyndigheten i flera omgångar gett finansiellt stöd till Absolicon i deras forsknings- och utvecklingsverksamhet. För Jörgen Sjödin, handläggare vid Energimyndigheten är Joakim Byström välbekant.

– Joakim Byström är en sann entreprenör och han har funnits med i flera forskningsprojekt och utlysningar. Totalt har de fått forskningsstöd vid sex tillfällen från 2011 till 2018, säger Jörgen.

Tillverkningen av solfångarna har under 10 år skett för hand i Härnösand, men år 2016 tecknade Absolicon ett avtal på 25 miljoner kronor med ett kinesiskt konsortium i Sichuanprovinsen om att leverera en robotiserad produktionslina. Linan tillverkar en solfångare var sjätte minut, vilket innebär att den kan producera 100 000 kvadratmeter solfångare per år.

– Vi har redan tecknat ramavtal om ytterligare två produktionslinor, en som ska etableras i Sydafrika och en i Kenya. Varje produktionslina kostar cirka 4 miljoner euro och har i länder som Sydafrika eller Kenya en återbetalningstid på två år, säger Joakim Byström.

När investerare är intresserade av att köpa en produktionslina bjuder Absolicon in dem till sin visningsanläggning i Härnösand.

– Vi visar upp hela den robotiserade produktionslinan och våra solfångarinstallationer. Vi kan visa hur man kan värma industriella processer i till exempel mejerier, bryggerier och textilproduktion. Vad många inte vet är att i textilindustrin är det 15 procent elektricitet och 85 procent värme, i ett mejeri 30 procent el och 70 procent värme. Idag genererar de värmen till sina processer genom att elda kol, olja eller gas men om världens industrier vill ställa om till nettonollutsläpp av koldioxid så behöver de få sin värme från solfångare, säger Joakim Byström.

Men redan nu börjar det hända saker i multinationella företag, menar Joakim Byström.

– Om 30 år är vi tio miljarder människor på jorden och medelklassen har ökat från en miljard människor till fyra miljarder. Det innebär att det då måste tillverkas fyra gånger fler kavajer, fyra gånger fler soffor och fyra gånger så mycket schampo. Samtidigt får tillverkningen inte generera några koldioxidutsläpp. Tunga namn bland de multinationella företagen som Carlsberg, Unilever, HM och IKEA har bestämt att all tillverkning ska ske med nettonollutsläpp av koldioxid år 2030. En rejäl omställning behövs för att klara detta klimatmål.

Rekommenderat

Energiförsörjning

Svensk innovation vinner mark internationellt

Internationellt
Högspänd likströmsöverföring som inom branschen är känd under förkortningen HVDC är en pusselbit i omställningen till hållbar energi. Nu skördar svensk innovation framgångar runt om i världen – senast i Storbritannien.
Energiförsörjning

Klimatet ritar om energikartan i Zambia

Internationellt
Zambia i södra Afrika lider av energibrist och ständiga elavbrott, inte minst på grund av klimatförändringarna. Satsningar från landets regering och ett initiativ från svenska Sida ska försöka råda bot på problemen.
Energiförsörjning

Elbrist eller elöverskott?

Elnät
Diskussionen om elöverskott och elbrist på en och samma gång pågår för fullt. Energimyndighetens utredare Anna Andersson förklarar hur det hela hänger ihop.
Energiförsörjning

Kraftig medvind för svensk-norska samarbetet

Elcertifikat
För tre månader sedan uppnåddes Sveriges och Norges gemensamma mål för elcertifikatsystemet. Utbyggnaden har gått så kvickt att målen för 2020 redan nåtts – ett och ett halvt år i förtid.
Energiförsörjning

Gemensamma (vatten)krafttag

Förnybart
En klimatomställning som inte kan vänta. Samtidigt som vi blir fler människor, fler prylar, fler bostäder och fler industrier. Och alla i behov av el.

Senaste

Klimat

Negativa utsläpp – för en klimatpositiv framtid

Koldioxidlagring

Det räcker inte med att vi sänker våra koldioxidutsläpp för att begränsa den globala uppvärmningen. Det krävs också att vi utvecklar tekniker som kan leda till negativa utsläpp.