Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

En balanskonstnär med stor samhällsnytta

Lotta Medelius-Bredhe balanserar i sitt arbete vanligtvis mellan effekt och kapacitet. Men nu testas verksamheten. Frågor som effekt och kapacitetsbrist, coronapandemi och stängda gränser är ämnen som dominerat, och dominerar, hennes första tid som generaldirektör för Svenska kraftnät.

Uppdaterad: 2020-04-24 Publicerad: 2020-04-24

Text: Lotta Görling Bild: Lotta Görling

Det var i slutet av november 2019 som regeringen utsåg Lotta Medelius-Bredhe till generaldirektör och chef för affärsverket Svenska kraftnät, efter att hon varit tillförordnad generaldirektör sedan 7 februari samma år.

Maktens korridorer är ingen främmande arbetsplats för Lotta Medelius-Bredhe som har hunnit med att vara på näringsdepartementet, på finansdepartementets budgetavdelning och som finansråd och chef för administrativa avdelningen på finansdepartementet.

– Det fanns ingen som helst tvekan att jag skulle tacka ja när jag fick frågan om att tillträda tjänsten. Detta är ett av de viktigaste uppdrag man kan få eftersom en fungerande elförsörjning är central för samhällsutveckling och energiomställning, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Fakta

Född i Östersund

Namn: Lotta Medelius-Bredhe
Född: 1963, i Östersund
Bor: Södermalm, Stockholm
Familj: Gift, två barn
Kör: Vi har en bil i hushållet
Bakgrund/tidigare branscher: Jag är bergsingenjör från KTH och har också gått Poppius journalistutbildning. Har arbetat i energibranschen på Vattenfall och dåvarande Svensk energi, i regeringskansliet på Näringsdepartementet och under lång tid på Finansdepartementets budgetavdelning
Styrka: Får andra bedöma
Svaghet: För snabb emellanåt, det är viktigt att ta in olika perspektiv och lyssna på andras synpunkter
Oanad talang: Rätt bra på att sjunga
Skulle vilja kunna: Åka längdskidor bättre än jag kan idag
Stolt över: Barnen
Kopplar av med: Motion, läsning, tittar på fotboll
Lyssnar på: Klassiskt, rock, fåglar
Läser helst: Biografier och fakta
Gör när jag inte är på plats på jobbet: Försöker ta det lugnt och inte boka in så mycket. Träffa familj och vänner.

Hon föddes i Östersund men flyttade till Stockholm för studier på KTH, där hon läste till bergsingenjör. Efter KTH jobbade hon ett tag på Avesta stålverk men konstaterade att hon inte passade med det tydliga produktfokus som fanns utan sökte sig till energisektorn och Vattenfall. Samtidigt läste hon till journalist på Poppius, men hade inte lika stort driv som hennes kurskamrater. De var redo att slå sig in i mediebranschen med allt var det innebar av låga löner och osäkra anställningar.

– Jag insåg att jag får försöka påverka samhället via yrket som ingenjör i stället. Och det måste jag säga, att det valet blev rätt för mig. Idag leder jag ju en myndighet som ska verka för Sveriges omställning, det om något påverkar samhället.

Svenska kraftnät ansvarar för att elöverföringssystemet är säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt och för att handeln med el kan ske så smidigt som möjligt i Sverige och med andra länder i Europa.

”Sedan elnätens kraftiga utbyggnad på 1960- och 70-talen har vi vant oss vid att vi i Sverige i princip har obegränsat med el. Men nu står vi i ett annat läge, åtminstone i vissa delar av landet”.

– Ingen dag är den andre lik, förutom att kalendern ständigt är fulltecknad. Vi övervakar och styr kraftsystemet dygnet runt och bygger ut stamnätet för att möta samhällets behov av el, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Svenska kraftnät är en myndighet som drivs i form av ett statligt affärsverk. Det är regeringen som bestämmer vad verket ska göra.

– Varje år utfärdar regeringen ett regleringsbrev där det står vad vi ska arbeta med under det kommande året. Enligt vår instruktion ska vi bland annat utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Via stamnätet transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

När Energivärlden möter Lotta Medelius-Bredhe för en intervju skiner solen och vinden är kraftig. Perfekt väder för både sol- och vindkraft kan tyckas. Men hur är det egentligen med kapacitetsfrågan som blossade upp i höstas?

– Diskussionen om att de svenska elnäten inte kommer att räcka till i framtiden är högst aktuell. I vissa fall har det framförts att grundorsaken till kapacitetsbristen är att Svenska kraftnät inte byggt ut stamnätet i tillräckligt hög takt, men så enkel är inte förklaringen. Vi kan inte projektera, förbereda och investera i nya stationer och ledningar innan vi vet att det finns konkreta behov och planer att möta.

Dels så tar utbyggnaderna väldigt lång tid. Att bygga en ny ledning kan ta upp till tio år och är till stor del beroende av tillståndsprocessen. Samtidigt har efterfrågan på el i vissa städer och regioner ökat. Sveriges årliga elanvändning har legat relativt konstant under det senaste decenniet.

Diskussionen om att de svenska elnäten inte kommer att räcka till i framtiden är högst aktuell

– I dag ser vi dock en utveckling med ett högre elbehov i de större storstadsregionerna och runt Mälardalen. Vi har dessutom enskilda förfrågningar från exempelvis nya datahallar med ett effektbehov på 300–500 MW, vilket motsvarar förbrukningen i en stad av Västerås storlek.

En annan förklaring till den mer ansträngda kapacitetssituationen är att elproduktion läggs ner. I de större städerna har regionnätsägaren ofta kunnat räkna med stöd från elproduktion från lokal kraftvärme under kalla vinterdagar. När dessa avvecklas innebär det i praktiken att en regionnätsägare på mycket kort tid kan sakna flera hundra MW kapacitet i sitt nät. Denna kapacitet behöver därmed i stället levereras från stamnätet.

– Utöver detta finns ytterligare utmaningar som på olika sätt påverkar kapacitetssituationen, bland annat kärnkraftsavvecklingen och utbyggnad av vindkraft.

Fakta

Det gör Svenska kraftnät

Svenska kraftnät har en viktig roll i Sveriges arbete för att uppnå målen i energi- och klimatpolitiken. EU har satt målet att andelen förnybar energi inom EU ska vara minst 32 procent år 2030. Svenska kraftnät underlättar utbyggnaden av förnybar energi genom att förstärka och bygga ut transmissionsnätet för el. Exempelvis byggs kraftledningar för att nya stora vindkraftsanläggningar ska kunna anslutas till transmissionsnätet och därmed bli en del av Sveriges elförsörjning.

Men Lotta Medelius-Bredhe ser ljust på framtidens stamnät.

– Vi arbetar med att långsiktigt korta ledtider så mycket som möjligt, och att analysera framtida behov med de lokala nätägarna. I kontrollrummet arbetas det nu med att säkerställa att vi ska kunna digitalisera och balansera kapaciteten inför framtida behov. Allt för att underlätta samhällsutvecklingen så att det finns möjlighet att fortsätta bygga i Sverige med nya bostadsområden, nyetablering av industri och en hållbar kollektivtrafik.

Men just nu i dessa pandemitider är det främst arbetet med att säkerställa att det finns frisk personal i kontrollrum och ute på anläggningarna.

– Vi isolerade oss tidigt och gick in i beredskapsläge, och än så länge fungerar det. Men samtidigt är vi beroende av sommarens varma dagar för att göra underhåll på våra anläggningar och om det fortsätter med stängda gränser runt om oss och strikta reserestriktioner inom landet så kan det bli betydligt tuffare läge.

Senaste

Effektivisering

Så sparar du energi i hemmet

Energioptimering

Sol, ved eller fjärrvärme – vad är bäst för mitt hus är det många som undrar. Att minska energianvändningen kan vara det bästa svaret. Här får du några tips på hur du …