Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Elsystemets kapacitetsbrist ska utredas – därför ökar riskerna

En allt snabbare digitalisering och en förväntad elektrifiering av såväl industri som transportsektor har ökat risken för nätkapacitetsbrist i det svenska elsystemet. Samtidigt som planerbar elproduktion läggs ner.
Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att utreda vad som krävs för att alla ska få den el de vill ha och behöver.
Svaret är inte alltid mer, snarare smartare.

Uppdaterad: 2020-06-18 Publicerad: 2020-06-18

Text: Per Westergård Bild: Mostphotos och Robin Thunholm, Happify

Energimarknadsinspektionen fick i oktober i fjol i uppdrag av regeringen att utreda den kapacitetsbrist i elnätet som under senare år har blivit ett alltmer reellt problem. Redan idag finns exempel på företag som inte har kunnat gå vidare med planerade investeringar eftersom de inte har kunnat öka sitt uttag från elnätet.

Problemen är störst i Sveriges tillväxtregioner. Framförallt har Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö pekats ut som städer med stora behov av förstärkt nätkapacitet och förnyelse av elinfrastrukturen.

Det är dock inte el som saknas, på årsbasis har Sverige en överproduktion vilket gör att vi som land är en nettoexportör. Problemet är att det finns en obalans mellan var el produceras och var den används. Och inte minst: överföringskapaciteten har inte hängt med i samhällsutvecklingen.

Det är en utmaning som dessutom förväntas bli allt större i takt med att samhället både elektrifieras och digitaliseras. Samtidigt har produktionen, i takt med att andelen sol- och vindel ökar, blivit mer väderberoende. Dessutom spökar en del gamla försyndelser, inte minst det faktum att det svenska elnätet börjar bli ålderstiget.

Ett annat problem som lokalt kan påverka möjligheten att garantera säkra leveranser av el är att en rad kraftvärmeverk under senare tid har, eller kommer, stängas ner. Huvudförklaringen till det är att ekonomin inte går ihop eftersom elpriset är lågt samtidigt som produktionen har belagts med nya skatter.

Elon Axberg, utredningsansvarig på Energimarknadsinspektionen.

– Överföringskapaciteten av el håller helt enkelt inte jämna steg med de ökande behoven, säger Elon Axberg som ansvarar för utredningen som engagerar och involverar alla avdelningar på Energimarknadsinspektionen.

Utredningen, som nu är i slutspurten, har i uppdrag att både analysera dagens situation och komma med förslag på lösningar. En stor del av arbetet har gått åt till att gå igenom de lagar och förordningar som finns inom området och föreslå förändringar som skulle kunna bidra till att skapa en mer funktionell marknad där ansvar och roller tydligt framgår.

Mer konkret ska de föreslå samhällsekonomiskt motiverade förändringar av gällande regelverk. Kartlägga i vilken omfattning planerade nätinvesteringar avhjälper nätkapacitetsbristen eller om ett system med mer flexibla lösningar kan var ett effektivt sätt att hantera de brister som finns.

– Vi kommer från en situation där vi har haft en överproduktion av el och en överkapacitet i distributionen. Därför har ingen på riktigt tagit tag i dessa frågor tidigare.

Regeringen har parallellt med det utredningsuppdrag som Energimarknadsinspektionen har fått även gett i uppdrag åt fyra länsstyrelser att gemensamt utreda frågor kopplade till kapacitetsbrist. Skillnaden mellan de båda utredningarna är att länsstyrelserna, bland annat, tittar på hur kapacitetsbristen uppfattas hos näringsliv och andra samhällsaktörer samt föreslå lösningar med utgångspunkt i samordningsbehov och samverkansformer. Energimarknadsinspektionen däremot fokuserar på en myriad av detaljfrågor, inte minst lagar och förordningar både på nationell och EU-nivå.

Som vi ser det finns det en stor enighet inom politiken om var problemen finns och vi hoppas att förslagen blir verklighet

– Framförallt har vi ett uppdrag att fundera på hur det framtida elsystemet bör se ut. Till exempel hur vi ska kunna få till en fortsatt hög leveranssäkerhet till lägsta möjliga kostnad, säger Elon Axberg.

Att bara bygga ut elnätet är dock både dyrt, långsamt och osmidigt. Därför menar Elon Axberg att olika typer av flexibilitetstjänster är vettiga alternativ.

– Dit hör smarta nät, som skulle göra det möjligt att använda det befintliga mer effektivt, energilagring och en mer flexibel produktion och elanvändning. Vi har även tittat på hur flexibilitetsmarknader kan utformas på ett effektivt sätt.

Men så länge det finns risk för nätkapacitetsbrist i systemet måste det finnas ett regelverk för hur kunder som riskerar att inte få den el de vill ha ska prioriteras.

– Den brist som kan uppstå kommer sannolikt inte att påverka befintliga kunder, däremot finns en risk för att en framtida knapphet skulle kunna resultera i att nya kunder nekas anslutning till elnätet.

Fakta

Nätkapacitetsbrist och effektbrist

Nätkapacitetsbrist betyder att elnäten inte har kapacitet att ansluta och leverera el i den utsträckning som efterfrågas. Det är helt enkelt ”fullt” i elnäten.
Frågan om nätkapacitetsbrist har under senare tid ofta diskuterats eftersom det kan påverka företags möjlighet till tillväxt och nyetableringar. Ett exempel är etableringen av serverhallar som kräver en stor mängd el och där brister i överföring av el har satt stopp för en nyetablering på vald plats.
Att lösa problemet enbart genom att bygga nya ledningar tar både tid och är dyrt. Därför kan nätföretagen öka nätkapaciteten genom anskaffning av flexibilitetstjänster, till exempel flexibel elanvändning eller elproduktion och energilagring.

Effektbrist handlar mer om knapphet i elmarknaden, till exempel den situation som kan uppstå några timmar en riktigt kall vinterdag när elförbrukningen är så hög att den el som vi producerar i Sverige och importmöjligheterna inte räcker till. I praktiken har det inte visat sig vara ett akut problem annat än vid ett fåtal tillfällen, bland annat eftersom den svenska elmarknaden är tätt sammankopplad med den europeiska och det ofta finns resurser att hämta i vår närmaste omvärld för att lösa en ansträngd effektsituation i Sverige.

Idag kan en nätägare säga nej till en kund med hänvisning till nätkapacitetsbrist men om utredningens preliminära förslag går igenom får nätföretaget ett utökat ansvar att hitta andra lösningar.

Frågan om hur anslutningsplikten ska fungera är därför central. Vem som har ansvar om det uppstår kapacitetsbrist och vem som ska finansiera framtidslösningarna är områden som är både kniviga och där det kan tänkas uppstå kontroverser mellan olika aktörer.

– Vi tittar bland annat på förslag för att skärpa anslutningsplikten, men för att komma dit har vi arbetat aktivt för att få till en bred dialog med alla de aktörer som berörs av frågan. Om vi ska lyckas gäller det att förankra alla förslag och lösningar med dem.

För att få fler inspel presenterade utredningen ett antal preliminära förslag på ett online-seminarium i början av juni. Den färdiga versionen av utredningen ska överlämnas till regeringen 1 oktober.

– Regeringen kommer då att ta ställning till om våra förslag ska skickas ut på remiss. Som vi ser det finns det en stor enighet inom politiken om var problemen finns och vi hoppas att förslagen blir verklighet, säger Elon Axberg.

Senaste

Effektivisering

Så sparar du energi i hemmet

Energioptimering

Sol, ved eller fjärrvärme – vad är bäst för mitt hus är det många som undrar. Att minska energianvändningen kan vara det bästa svaret. Här får du några tips på hur du …