Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Den tysta revolutionen på energimarknaden

ENERGIMYNDIGHETEN 20 ÅR  Koldioxidskatt, elcertifikat och energimärkning. Energimarknaden kryllar av mer eller mindre synliga styrmedel som syftar till att påverka producenter och konsumenter. De har varit nödvändiga verktyg för att klara energiomställningen. Men vilken roll kommer de att spela i framtiden?

Uppdaterad: 2018-09-19 Publicerad: 2018-09-19

Text: Johan Wickström Bild: Emelie Otterbeck, Shutterstock/fewerton

Under juli 2018 såldes drygt 2 100 laddbara bilar i Sverige, en ökning med 115 procent sedan samma månad 2017. Och denna utveckling beror knappast på att intresset för bilarna i sig fördubblats. Den främsta förklaringen stavas bonus-malus – det nya styrmedlet som infördes den 1 juli och som går ut på att bilar med låga utsläpp får en bonus vid inköpet (upp till 60 000 kronor), medan bilar med höga utsläpp får kraftigt höjd skatt de första tre åren.

Bonus-malus är bara en i den långa raden av styrmedel – ett begrepp som blivit ett av de mest frekventa orden när man diskuterar lösningarna på klimatutmaningen. Marknaden klarar sig helt enkelt inte på egen hand, utan det krävs administrativa verktyg och incitament för att producenter och konsumenter ska göra rätt åtgärder och val: det vill säga producera mer förnybart och använda mindre energi, på ett kostnadseffektivt sätt.

Som begrepp uppstod ordet styrmedel först under 1970-talets början, även om staten använt styrande verktyg som skatter och ransoneringar med mera under historiens lopp. Men det dröjde innan ordet letade sig in i språket. En sökning i artikeldatabasen för alla svenska tidningar för 1998 (året då Energimyndigheten bildades) ger 145 träffar på styrmedel. Samma sökning för 2017 leder till 3 106 träffar. Det säger en del om utbredningen av begreppet.

Att vi på några decennier lyckades bryta oljeberoendet är relativt unikt i världen.

Det var oljekriserna på 1970-talet som öppnade dörren för de första styrmedlen, då i form av energiskatter och stora informationssatsningar för att minska olje- och energianvändningen. Under följande decennier var energiskatter ett allt vanligare styrmedel.  Ett av de mest kända, och lyckosamma, exemplen är den koldioxidskatt som infördes 1992 på fossila bränslen – en åtgärd som bland annat medfört att oljeanvändningen i värmeverken i princip försvunnit till förmån för biobränsle.

– Att vi på några decennier lyckades bryta oljeberoendet är relativt unikt i världen. Det var en viktig del av omvandlingen av den svenska energimarknaden. Man brukar säga att det är en tyst revolution som genomförts, där industri och hushåll successivt fasade ut oljeanvändningen, säger Rurik Holmberg, analytiker på Energimyndigheten.

Rurik Holmberg, analytiker på Energimyndigheten. Foto: Emelie Otterbeck

Fram till avregleringen av elmarknaden i mitten av 1990-talet kunde staten i stor utsträckning styra marknaden direkt. Efterfrågad energi skulle levereras – det var inte så komplicerat.

– Det var ett rent tillförselperspektiv och då krävdes inte styrmedel på samma sätt. Men efter avregleringen av elmarknaden försvann statens möjligheter att kontrollera. Det var då styrmedelstänket kom in på allvar. Man kunde inte detaljstyra, utan fick styra ”by proxy”, på lite avstånd, säger Rurik Holmberg.

Staten lade fast ramarna för marknaden. Sedan fick marknadens aktörer agera fritt för att uppnå de uppsatta målen.

Kort efter millennieskiftet, 2003, infördes till exempel elcertifikatsystemet för att öka andelen förnybar el med 17 TWh förnybar el fram till 2016. Detta genom att elproducenterna får ett elcertifikat för varje producerad MWh el samtidigt som elleverantörerna förpliktas att köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin försäljning, en kvot som successivt höjs från år till år. Systemet har levererat enligt plan och i 2017 förlängdes elcertifikatsystemet till 2030 för att ge ytterligare 18 TWh (och numera ingår även Norge i systemet).

Fakta

Fyra typer av styrmedel

  • Ekonomiska – styrmedel som ger direkta ekonomiska incitament, till exempelskatter, avgifter, subventioner pant mm.
  • Administrativa – regleringar av olika slag, till exempel utsläppsgränser för bilar och energikrav på nya fastigheter och apparater.
  • Informativa – styrning genom upplysning och information, till exempel energimärkning och klimatrådgivning.
  • Forskning – stöd till forskning, utveckling och demonstration för att snabba på den tekniska utveckling som krävs för att klara klimatmålen. Här ingår även teknikupphandlingsgrupper och företagsnätverk som Belok.

I och med att Sverige ingår i EU kommer även en mängd internationella styrmedel in på den svenska marknaden. Ett av de mest omfattande är handeln med utsläppsrätter som startade 2005. Genom systemet sattes ett tak för de deltagande industriföretagens utsläpp som successivt sänks (med 21 procent mellan 2005 och 2020). De företag som har höga kostnader för att minska sina utsläpp har då möjligheten att köpa utsläppsrätter av andra företag där kostnaden för att effektivisera är lägre.

Både elcertifikat och handeln med utsläppsrätter är exempel på ekonomiska styrmedel. Utöver detta finns ytterligare tre former av styrmedel: administrativa (till exempel utsläppsgränser), informativa som energimärkning samt forskning (se ruta).

Ett exempel på ett administrativt EU-styrmedel är ekodesigndirektivet från 2005, som sätter minimikrav på produkter som använder energi. Det är tack vare detta som våra glödlampor är utfasade sedan länge. Och successivt fasas de energimässigt sämsta produkterna ut inom allt fler områden genom höjda krav.

Styrmedel kan uppenbarligen ge tydliga resultat, som exemplet ekodesign visar. Ändå är det inte alltid så lätt att mäta effekterna. Det är många faktorer som samspelar och att i efterhand få ett exakt kvitto på styrmedlens betydelse kan vara knepigt.

– Det är väldigt svårt att mäta effekterna av styrmedlen. Och överlag har det utförts ganska lite forskning inom detta område förvånande nog. Koldioxidskatten brukar lyftas fram som ett positivt exempel, men den i sig förklarar inte hela utvecklingen av oljeutfasningen.

Energimärkning är ett informativt styrmedel.

– Vi har försökt undersöka effekterna av styrmedel inom energieffektivisering, och där kan vi se att våra industriella nätverk, till exempel Belok, har haft positiva effekter. Även teknikupphandlingar har visat sig ge effekt.

Ett annat lyckat exempel är PFE – den stora satsningen på att effektivisera industrins processer som inleddes 2005. Stora industriföretag fick då skattesänkningar mot att de genomförde effektiviseringsåtgärder. Problemet var dock att PFE krockade med EU:s statstsstödsregler, så programmet fick läggas ned 2014.

Under senare år har en ny typ av styrmedel kommit fram: så kallade engagerande styrmedel som till exempel nudging. Fenomenet nudging lanserades av bland andra ekonomen Richard Thaler, som fick nobelpriset i ekonomi 2017. Tanken är att ändra vanemässiga beteenden genom små knuffar i rätt riktning men utan ekonomiska incitament, till exempel genom att elkunder får tävla med grannarna om att minska energianvändningen.

Vad kan vi mera vänta oss framöver på styrmedelsfronten? Rurik Holmberg lyfter fram vita certifikat som en möjlighet. Det är ett sätt att påverka energiföretagens affärsmodeller så att de gynnas av att hjälpa sina kunder med energiplaneringen. Bolagen tilldelas då kvoter för energieffektivisering som måste uppfyllas i samarbete med kunderna. När en kvot är uppfylld får bolagen ett certifikat.

– Det har använts i ett par länder inom EU, till exempel i Danmark och Italien, och jag tror att det kan komma hit på sikt också. Det finns även elbolag, till exempel Göteborgs energi, som testar certifikaten på eget initiativ, säger Rurik Holmberg som utrett vita certifikat ett par gånger i sitt arbete på Energimyndigheten.

Utan styrmedel kommer vi inte särskilt långt för att nå målen.

En annan, kanske mer subtil form av styrmedel är stadsplanering. Att planera och utveckla hållbara städer och stadsdelar är ju ett sätt att styra konsumenter och producenter i önskad riktning.

Även om utvecklingen av energimarknaden är lite oviss och går rasande snabbt är en sak säker: styrmedlens betydelse lär knappast minska.

– Utan styrmedel kommer vi inte särskilt långt för att nå målen. Det kommer att bli fler marknadsbaserade styrmedel. Marknaden skulle aldrig reglera sig självt för att minska de negativa effekterna av koldioxidutsläppen, konstaterar Rurik Holmberg.

Rekommenderat

Effektivisering

Fasadlösning med många miljövinster

Renovering
Isolera fastigheten och bygg samtidigt in ett nytt effektivt ventilationssystem i fasaden – utan att störa hyresgästerna. Eskilstunaföretaget Smartfronts koncept kan minska energianvändningen med runt 60 procent. Men branschen är lite trög ...
Effektivisering

Den långa vägen till smartare energianvändning

Energimyndigheten 20 år
Teknikutveckling, högre verkningsgrad och mer nytta för varje kilowattimme. Att arbeta med energieffektivisering är lönsamt på många sätt för både företag och kommuner. Det har också varit en grundbult i Energimyndighetens arbete ...
Effektivisering

Programmet som hjälper fastighetsägarna att effektivisera

Fastigheter
Boende- och byggsektorn står för en dryg tredjedel av Sveriges energianvändning. Och det finns stora möjligheter att effektivisera. För att främja och snabba på den här utvecklingen stödjer forsknings- och innovationsprogrammet E2B2 ...

Senaste

Energiförsörjning

Med fokus på morgondagens elsystem

Artikel

Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum …

Klimat

”Tänk två gånger innan du konsumerar”

Artikel

Tidningen Aktuell Hållbarhet utser varje år 33 hållbarhetstalanger under 33 år att hålla ögonen på. En av de som finns med på årets lista är Energimyndighetens Aleh Kliatsko. För Energivärlden berättar han …

Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Artikel

Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer …