Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Den långa vägen till smartare energianvändning

Teknikutveckling, högre verkningsgrad och mer nytta för varje kilowattimme. Att arbeta med energieffektivisering är lönsamt på många sätt för både företag och kommuner. Det har också varit en grundbult i Energimyndighetens arbete allt sedan starten.

Uppdaterad: 2018-11-07 Publicerad: 2018-11-07

Text: Maria Åslund Bild: Energimyndigheten, Shutterstock

Det systematiska arbetet med att spara energi och ställa om till nya energikällor inleddes långt innan Energimyndigheten fanns. En vanlig startpunkt är att utse oljekrisen 1973 som skakade om energiförsörjningen i hela västvärlden. De oljeproducerande länderna kring Persiska viken beslutade sig då för att dra ner på sin export, som ett svar på västvärldens stöd till Israel i Mellanösternkonflikten.

Att minska oljeberoendet fick därmed högsta prioritet. I Sverige blev kärnkraftens och fjärrvärmens utbyggnad de viktigaste medlen – vid sidan av energisparandet då, förstås. För det hette att ”spara energi” på den tiden. I den andan föddes kampanjer som ”Släck lyset”.

I nätverk kan vi arbeta med att långsiktigt påverka i rätt riktning.

Men energieffektivisering är ett större begrepp än spara. Det bejakar teknikutveckling, högre verkningsgrad och mer nytta för varje kilowattimme. Effektivisering handlar inte bara om tillgång på energi, pengar och konkurrenskraft. Den är också ett av medlen för att underlätta omställningen från fossila bränslen såväl som att klara framtidens utmaningar med kapaciteten i näten och tillgång på effekt.

Åke Axenbom har följt arbetet med energieffektivisering ända sedan slutet av 1980-talet och har också varit med ända sedan Energimyndigheten bildades.

– Från vårt perspektiv har vi att arbeta med olika typer av styrmedel. Till exempel är bidrag ”morötter” och lagstiftning ”piskor”. Men det räcker inte för att långvarigt förändra individers och organisationers beteenden. Vi människor återgår lätt i gamla vanor, säger han.

Energi- och klimatrådgivare, broschyrer och filmer är exempel på informativa styrmedel, det som Åke Axenbom brukar kalla ”predikan”. Energimyndigheten är övertygad om vikten av information, men den räcker inte.

Åke Axenbom, Energimyndigheten.

– Om mottagaren inte svarar rationellt på informationen, så är det som att ropa i öknen. Informationen måste leda till ett lärande och på sikt till beslut som effektiviserar energianvändningen. Därför arbetar vi nuförtiden mer i nätverk, där vi kan arbeta med att långsiktigt påverka i rätt riktning. Det kan handla om teknikupphandling för att få ny teknik över ”dödens dal” – gapet mellan innovatören och implementeringen – till exempel genom Beställargruppen Bostäder (Bebo) och Beställargruppen Lokaler (Belok), säger Åke Axenbom.

Tidigare har Energimyndigheten även jobbat mycket genom kommuner, som projektet ”Uthållig kommun” som pågick 2003–2014. Det var ett samarbete mellan Energimyndigheten och utvalda kommuner. Stödet bestod av kunskapsöverföring, projektmedel för samverkan och hjälp att bygga nätverk.

Några av de insatser som förverkligades inom Uthållig kommun var Hållbara transporter i Bålsta och smart samarbete mellan olika företag kring avfall och energiförsörjning i Norra hamnen i Malmö.

Fakta

Nationella regionalfondsprogrammet

  • Energimyndighetens stöd till små och medelstora företag i arbetet med att effektivisera deras energianvändning genom stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Satsningen görs inom ramen för Nationella regionalfondsprogrammet. Satsningen pågår till och med 2020.
  • 359 företag har fått stöd för energikartläggning. Tillsammans uppskattas de spara 129 GWh och sänka energianvändningen med 11 procent.
  • 292 företag deltar aktivt i något av de 26 nätverken för energieffektivisering.
  • 14,3 miljoner kr har delats ut i finansiella stöd till företagen.

Under åren 2010–2014 kunde kommuner och landsting också söka energieffektiviseringsstöd (EES). Stödet var ekonomiskt och motsvarade en halvtidstjänst, som skulle användas för strategiskt arbete med energieffektivisering i den egna organisationen.

Först och främst gick stödet till kartläggning, mätning och statistikföring av energianvändningen. Men det blev också många utbildningar för att öka kompetensen.

– Det är omöjligt att mäta hur mycket effektivare kommunerna blev av de här insatserna. Vi kan se vissa minskningar på nyckeltal inom kommunägda bostäder, lokaler och transporter, men vad som berodde på stödet och vad som berodde på annat går inte att särskilja. Helt klart är dock att vi har höjt deras organisatoriska kapacitet att arbeta med energieffektivisering, påpekar Åke Axenbom.

Enskilda projekt har dock varit mätbara. Som i Uppsala där energianvändningen för kommunernas transporter minskade med 830 MWh efter projektet.

Uppsala var en av de kommuner som deltog i projektet Uthållig kommun.

Även inom industrin har det gjorts stora insatser för att effektivisera. Ett lyckat svenskt projekt är Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE), som infördes 2003 i enlighet med EU:s energiskattedirektiv. Energiintensiva företag i olika storlekar fick befrielse från energiskatten, 0,5 öre per kWh. Som motprestation skulle företagen göra en energikartläggning, införa ett certifierat energiledningssystem och åta sig att genomföra energieffektiviseringar.

– Det var väl inte den första energikartläggningen som de medverkande företagen gjorde, men tidigare kanske de inte hade varit så lika metodiska, berättar Thomas Björkman, som var Energimyndighetens handläggare för programmet.

Fakta

Topp 3 åtgärder i små och medelstora företag

  1. Lokalvärme
  2. Belysning
  3. Ventilation

– I projektet hittade företagen lönsamma åtgärder på alla plan – från motorer som ständigt var igång, även när de inte användes, till styrsystem som behövde åtgärdas.

Resultatet blev en effektivisering med 3 TWh el, vilket motsvarade 10 procent av de aktuella företagens elanvändning. Det motsvarar också ungefär 2 procent av hela Sveriges elanvändning.

Även om PFE var lyckat, så avslutades det för majoriteten av företagen 2014. EU ändrade statsstödsreglerna 2013 och därmed kunde projektet inte fortsätta.

I stället kom lagen om energikartläggning i stora företag (EKL) och nu Energisteget – ett program för energieffektivisering inom industrin. Det ska bidra till att förverkliga energiöverenskommelsens mål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030. Programmet pågår fram till 2020 och deltagande företag kan söka både projekteringsstöd och investeringsstöd.

Södra Cells pappersbruk i Mörrum - en av de industrier som deltog i PFE (Program för effektivisering i energiintensiv industri).

I kölvattnet på PFE utvecklades också ett stöd till för små och medelstora företag, så kallade energikartläggningscheckar. Det utvecklades till vad som idag är energikartläggningsstödet, som finansieras till lika delar av Energimyndigheten och europeiska regionala utvecklingsfonden, via Tillväxtverket.

Åsa Söderlund, Energimyndigheten.

– Förutsättningarna att arbeta med energieffektivisering är väldigt olika för de små och medelstora företagen. Det är ofta avgörande om det finns någon energikunnig person i organisationen. Företagsledningen kan tycka att det är svårt att hinna med energifrågan. Trots allt måste ju produktionen gå först, konstaterar Åsa Söderlund på Energimyndigheten.

– För att ge stöd till små och medelstora företag i deras systematiska energiarbete finns olika insatser som delvis finansieras av EU. Exempel på insatser är energikartläggningsstöd, energieffektiviseringsnätverk, regionala noder och coacher.

Energikartläggningsstödet gör att små och medelstora företag kan avsätta tid för att genomföra en energikartläggning. När den är gjord och det står klart vilka energieffektiviserande åtgärder som finns att göra kan företaget söka stöd med 50 procent av kostnaden för energikartläggningen, upp till 50 000 kronor.

– För att öka företagens medvetenhet om sin energianvändning jobbar vi med energieffektiviseringsnätverk. Det finns nästan 40 regionala sådana över hela landet. Nätverken hålls samman av länsstyrelser och regionala energikontor, berättar Åsa Söderlund.

– Vi har också coacher, ute i landet, som kan hjälpa mindre företag med analyser – det kan vara en frisersalong eller en kiosk.

I framtiden kommer vi inte att tala så mycket om energi-effektivisering, utan om nyttor.

Det finns de som menar att vi i framtiden inte kommer att behöva fundera över hur mycket energi vi använder. Att det kommer att finnas ett överflöd, som är gratis. Den bilden delas inte av dem som arbetar med energieffektivisering:

– Energi är inte gratis och kommer inte att bli det. Det finns alltid en ekonomisk fördel att energieffektivisera. Men idag talas det inte bara om den ekonomiska nyttan, utan även om att det finns tilläggsnyttor, till exempel bättre arbetsmiljö när en industri får ny och effektivare ventilation samt dagsljus inomhus med hjälp av Led-lampor, understryker Åke Axenbom.

– Jag tror att vi i framtiden inte kommer att tala så mycket om energieffektivisering, utan om nyttor.

Rekommenderat

Effektivisering

Fasadlösning med många miljövinster

Renovering
Isolera fastigheten och bygg samtidigt in ett nytt effektivt ventilationssystem i fasaden – utan att störa hyresgästerna. Eskilstunaföretaget Smartfronts koncept kan minska energianvändningen med runt 60 procent. Men branschen är lite trög ...
Effektivisering

Programmet som hjälper fastighetsägarna att effektivisera

Fastigheter
Boende- och byggsektorn står för en dryg tredjedel av Sveriges energianvändning. Och det finns stora möjligheter att effektivisera. För att främja och snabba på den här utvecklingen stödjer forsknings- och innovationsprogrammet E2B2 ...
Effektivisering

Därför blir vi hela tiden mer energieffektiva

Testlab
Från Led-lampor till värmepumpar. Det mesta kontrolleras på Testlab – Energimyndighetens nav i arbetet med energieffektivisering. Anita Aspegren tar oss med på en rundtur i labbet och förklarar varför effektivisering är en ...

Senaste

Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Artikel

Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer …

Klimat

Så kan svensk teknik minska de globala utsläppen

Energimyndigheten 20 år

Det räcker inte med innovativa idéer för att lösa klimatutmaningen. Sedan 2006 har Energimyndigheten stöttat startupbolag med kapital och nätverk för att de ska nå ut på den internationella marknaden – och …