Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Därför blir vi hela tiden mer energieffektiva

Från Led-lampor till värmepumpar. Det mesta kontrolleras på Testlab – Energimyndighetens nav i arbetet med energieffektivisering. Anita Aspegren tar oss med på en rundtur i labbet och förklarar varför effektivisering är en av dagens och morgondagens nyckelfrågor.

Uppdaterad: 2018-10-22 Publicerad: 2018-10-22

Text: Johan Wickström Bild: Tina Axelsson

Drygt 500 lampor lyser upp en av lokalerna i Energimyndighetens Testlab i centrala Stockholm. Anita Aspegren blickar upp mot den annorlunda takinramningen.

– De är påslagna jämt, vecka ut och vecka in. Här kontrollerar vi att alla produktfakta stämmer: färgåtergivning, ljusflöde och livslängd och så vidare. Lamporna måste hålla vad de lovar, säger Anita Aspegren som är chef för avdelningen för energieffektivisering.

Sverige ligger långt fram inom det här området. Få myndigheter i Europa har såna här labb.

Just belysning är ett av de områden som gemene man ofta förknippar med energieffektivisering. Många minns nog när glödlamporna fasades ut 2009 och ersattes med mer energieffektiva ljuskällor.

Den första generationen lågenergilampor hade då funnits ett tag på marknaden och var kanske inte alltid så uppskattade. De var ibland långsamma att tända och ljuskvaliteten skiftade. Men successivt har allt bättre belysning kommit ut på marknaden: snabba, effektiva Led-lampor med samma ljussken som de gamla men med betydligt större möjligheter att skräddarsy efter de egna behoven.

Ileana Hagelin testar tvättmaskiner, bland annat hur effektiva de är på att ta bort smuts.

En viktig förklaring till denna utveckling stavas ekodesign, det vill säga EU:s direktiv som infördes 2005 och som fasar ut de sämsta produkterna på marknaden – vare sig det handlar om elmotorer eller tvättmaskiner. Genom energimärkningen, som funnits sedan 1990-talet, kan konsumenterna sedan välja de bästa produkterna.

Fakta

Testlab

  • Genomför tester för att kontrollera att produkterna uppfyller de uppställda energi- och funktionskraven. Testlab gör även informationstester riktade till allmänheten.
  • Alla tester finns publicerade på energimyndigheten.se/tester

– Det ska vara lätt att göra rätt. Kombinationen ekodesignkrav och energimärkning är ett effektivt och kraftfullt styrmedel för att minska utsläppen och klara EU:s klimatmål. Och det har lett till resultat. Ekodesign och energimärkning står tillsammans för en fjärdedel av EU:s klimatmål.

Frågan om att hjälpa till att effektivisera hushållens energianvändning har varit aktuell allt  sedan oljekrisen på 1970-talet. De som växte upp i småhus under denna tid (som undertecknad) fick vara snabba i duschen för att inte slösa energi – inget onödigt strilande med varmvatten.

Vid den här tiden inrättades kommunala energirådgivare med hjälp av statliga bidrag. Deras roll var att hjälpa och stödja hushållen med råd kring energiinvesteringar, till exempel byten av värmepannor.

– Energirådgivarna har alltid haft en viktig roll genom att de är oberoende och inte är kopplade till några kommersiella intressen. Det är en person som konsumenterna kan luta sig mot när de ska göra stora investeringar som kräver goda, objektiva råd, säger Anita Aspegren.

Anita Aspegren, chef för avdelningen för energieffektivisering på Energimyndigheten.

Idag har nästan alla landets kommuner minst en energi- och klimatrådgivare, där en del kommuner dock delar på en rådgivares tjänst. Energimyndigheten står för utbildningen av rådgivarna och ett ekonomiskt bidrag till tjänsten. Dessutom samordnas verksamheten av de regionala energikontoren, som också delfinansieras av Energimyndigheten.

I rådgivarnas roll ingår även att de stödjer småföretag och bostadsrättsföreningar. De jobbar även mer strukturerat med temaområden – i så kallade nationella insatsprojekt inom solel och transporter.

Tillbaka till Testlab. Anita Aspegren visar runt i lokalerna. Här började hon sin karriär på Energimyndigheten för tolv år sedan, som chef för just testverksamheten.  I rummen pågår spännande saker lite överallt.

Här finns till exempel bullerrum, ett testrum för tv-apparater, ett mörkrum där allt är svart från golv till tak samt en lokal där tvättmaskiner står på rad. I tvättesterna kan man bland annat se hur effektiva maskinerna är när det gäller att ta bort smuts.  Allt görs minutiöst – vattnet måste till exempel ha en exakt hårdhetsgrad för att testerna ska vara giltiga.

Ermias Mebreku och Arvid Rönnberg testar energianvändning och ljusnivåer i nya tv-apparater.

På Testlab görs även informationstester av allt från vattenkokare till vämepumpar. Testerna läggs ut på myndighetens webb och är en av de mesta besökta sidorna. Även detta är ett sätt att främja och lyfta upp energieffektiva produkter, och samtidigt underlätta för konsumenterna.

– Tester är ett konkret och lättillgängligt sätt att kommunicera, särskilt om man kan sätta in resultaten i en större kontext, säger Anita Aspegren.

Elbesparingen inom EU

  • 465
  • TWh – den totala elbesparingen i EU fram till 2020 tack vare energieffektiva produkter. Det motsvarar Sveriges totala elanvändning under fyra år.

Ekodesignkraven har levererat sänkta utsläpp och levererat stora energibesparingar. Samtidigt har företagen fått en sporre att utveckla nya tekniker, medan konsumenterna har sparat pengar och tid.

Ett win-win-upplägg där förarbetet, kontrollen och uppföljningen görs av Energimyndigheten.
– En viktig del i vårt arbete är också att ta fram underlag och ge inspel till nya direktiv i Bryssel. Genom vår testverksamhet får vi fortlöpande nya kunskaper som vi kan applicera på andra områden. Sverige ligger långt fram inom det här området. Det är få myndigheter i Europa som har såna här labb, konstaterar Anita Aspegren.

Några av handläggarna på Energimyndigheten åker med jämna mellanrum ner till Bryssel för att förhandla om nya produktkrav. Det är en lång sträcka innan ett ekodesignkrav blir godkänt – i snitt tar det fyra år från förstudie till beslut. Och då har de flesta parter fått möjlighet att tycka till och företagen har goda möjligheter att förbereda sig.

Det är många produkter som står på tur för nya och reviderade krav på energimärkning och ekodesign.

Energimyndigheten ser även till att det finns adekvata energimärkningar på elprodukter genom att genomföra stickkontroller ute i butikerna och i webbshopparna. Om butikerna och/eller leverantörerna inte håller måttet kan myndigheten ge vitesförelägganden.

Energimärkningssystemet genomfördes redan i mitten av 90-talet. Först ut var kylar och frysar. Idag är 50-tal produktgrupper med i systemet, som inte bara visar energianvändning utan även olika kvalitetskriterier. På till exempel en dammsugare visar den färgglada märkningen även buller samt sugförmågan på olika underlag.

Nu håller betygsskalan i märkningssystemet på att revideras. Det blir lätt inflation när ett stort A kompletteras med allt fler plustecken för att markera bästa energiklass  på en produkt. Från och med 2019 man tillbaka till skalan A–G, utan några extra plustecken.

Nya möjligheter kräver ny kunskap och ställer nya krav på oss som konsumenter.

All produktinformation som finns idag har underlättat tillvaron för konsumenterna. Men det betyder kanske inte att allt blivit så enkelt:
– Det är både lättare och svårare att vara konsument idag än för 20 år sen. Det finns massvis med information på nätet och det pratas mycket om de här frågorna i medierna. Men samtidigt är det mer ihopkopplade och komplexa system idag. Nya möjligheter kräver ny kunskap, och det ställer nya krav på oss som konsumenter, säger Anita Aspegren.

Sannolikt betyder detta att testverksamheten kommer fortsätta att vara central även i framtiden.
– I framtiden kan ekodesign och energimärkningen också handla ännu mer om resurseffektivitet, till exempel krav som är kopplade till den cirkulära ekonomi som många diskuterar idag, säger Anita Aspegren.

Rekommenderat

Effektivisering

Nu får servrar i datahallar energikrav

Ekodesign
Från och med i mars 2020 blir det nya energikrav på servrar och datalagringsprodukter. De nya ekodesignkraven ställer också krav på resurseffektivitet så att det ska kunna gå att återanvända eller återvinna ...
Effektivisering

Den tysta revolutionen på energimarknaden

Energimyndigheten 20 år
Koldioxidskatt, elcertifikat och energimärkning. Energimarknaden kryllar av mer eller mindre synliga styrmedel som syftar till att påverka producenter och konsumenter. De har varit nödvändiga verktyg för att klara energiomställningen. Men vilken roll ...
Effektivisering

Smartare kretslopp kapade energinotan på Dalby gård

Lantbruk
Smartare logistik och effektivare kretslopp kapade energinotan på Dalby Ekologiska gård. Den ekologiska mjölkgården minskade energianvändningen med 17 procent trots att man ökade antalet kor betydligt.
Effektivisering

Munstycket som minskar vattenanvändningen med 98 procent

Vattenförbrukning
Genom att omvandla vattenstrålar till vattendimma kan det svenska cleantechföretaget Altered kapa vattenanvändningen i vanliga kranar med 98 procent. Efter att ha vunnit tävlingen Nordic Cleantech Open i våras vänder företaget nu ...
Effektivisering

Energimyndighetens energismarta kontor

Energieffektivisering
Solceller på taket, smarta fönster och närvarostyrd ventilation. Energimyndigheten lever som man lär och satsar på att kontoret ska bli maximalt energieffektivt.
Effektivisering

Coop bytte 30 000 lysrör efter utmaningen

Belysningsutmaningen
En mängd svenska företag och organisationer antog utmaningen att byta ut sin gamla belysning. Till exempel Coop som bytt 30 000 lysrör och sparat 21 miljoner kWh på kuppen. Nu sammanfattar Energimyndigheten ...
Effektivisering

Så klarar svensk industri energi-utmaningen

NCEW
Svensk industri har en nyckelroll för att klara energiomställningen. Både genom att effektivisera sina egna processer och genom att bidra till att bygga hållbara produkter och lösningar. Under Nordic Clean Energy Week ...
Effektivisering

Volvos CE:s jakt på energislöseri

Energianvändning
Först tog Volvo CE bort energislöseriet, tomgångselen. Sedan satsade man på effektivisering. Nu har företaget – som tillverkar anläggningsmaskiner i 14 fabriker världen över – kapat energikostnaderna med 10 miljoner kronor per ...
Effektivisering

Så återvinns värmen i knäckebrödsfabriken

Effektivisering
Det går åt mycket energi för att baka en kvarts miljon brödkakor per dygn. Men Leksands Knäckebröd har ända sedan 1950-talet återvunnit en stor del av värmen. Se filmen om bolagets energiresa.

Senaste

Klimat

Panorama ger goda in- och utsikter

Nyskapande

Går det att visualisera klimatomställningen? Panorama är ett nytt unikt, digitalt verktyg som ger en överblick av hur klimatomställningen går i förhållande till våra klimatmål.

Energiförsörjning

Gotland visar vägen i energiomställningen

Hållbart

Nu drar satsningen Energipilot Gotland igång. En satsning som ska leda till att Gotland går före resten av Sverige i omställningen till ett hållbart energisystem.