Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

”Batterier är en nyckelteknik för att klara omställningen”

Batterier är en nyckelteknik för att klara energiomställningen. Men det krävs hållbara och cirkulära lösningar för råvarorna. Därför satsar Energimyndigheten brett på forskningen kring batterier, bland annat genom stödet till Northvolt.

Uppdaterad: 2017-12-29 Publicerad: 2017-10-23

Text: Johan Wickström Bild: Northvolt/ Energimyndigheten

Nothvolts satsning kommer att innebära starten för en ny svensk industrigren: storskalig tillverkning av litiumjon-batterier. Många aktörer har varit med och bidragit i bolagets jättesatsning, bland annat ABB, Vattenfall, Stena och Vinnova.

Greger Ledung, handläggare på Energimyndigheten.

Även Energimyndigheten har varit med och stöttat bolaget alltsedan start med pengar till såväl förstudier som utvecklingsstöd, totalt hittills 40 miljoner kronor.

– Batterier är en nyckelteknik för att klara energiomställningen och Northvolts satsning är unik. De kommer att ha en väldigt integrerad produktion där man tillverkar alla delarna i värdekedjan och där man använder koldioxidfri el i produktionen, säger Greger Ledung, handläggare på Energimyndigheten.

Från Energimyndighetens håll handlar det inte enbart om att stödja fordonsutvecklingen, utan batterier kommer troligen användas alltmer i stationära tillämpningar i takt med utvecklingen av sol- och vindel och smarta elnät.

– Därför är det viktigt att Sverige ligger i framkant här för att vi ska kunna använda batterikunnandet brett i energisystemet. Det är också en viktig anledning till att vi stödjer Northvolt.

– En annan aspekt är att den internationella konkurrensen om allt från råvaror till färdiga batterier kommer att öka kraftigt framöver. Då är det bra att Sverige är välpositionerat och förberett.

I skrivande stund har Northvolt ytterligare en ansökan inne till Energimyndigheten om att bygga en pilotlina för att utveckla framtidens batterier, alltså ett utvecklingsprojekt vid sidan av den ordinarie produktionen som ska placeras i Västerås. En viktig del här blir att utveckla nya återvinningslösningar som kan kopplas till produktionen.

Fakta

Stor forskningssatsning på batterier

Energimyndigheten har sedan 2013 ett forskningsprogram, batterifondsprogrammet, för att stödja nya resurseffektiva och miljövänliga batterilösningar för energilagring. Totalt 480 miljoner kronor fanns i potten vid starten, varav 200 miljoner kronor använts. Resterande 280 miljoner kronor är ute för utlysning nu.

I en tidigare forskningsstudie framkom det att dagens batterier medför relativt stora koldioxidutsläpp. Därför behövs det nya cirkulära lösningar för att batterierna ska bli mer hållbara ur ett livscykelperspektiv.

– Idag räknas det som återvinning när man gjuter in gamla batterier i betong. Men batterierna innehåller många råvaror som kan bli en bristvara, till exempel litium och kobolt. Vi behöver utveckla produktionsprocesser som kan synkroniseras med återvinningsmöjligheter.

Just råvarutillgången kan bli en framtida utmaning för batteriutvecklingen. På kort sikt gäller det framför allt litium. Trots att det forskas mycket kring nya kemiska lösningar kring batteriet är det en bra bit kvar tills nya kemiska lösningar.

– Det finns inga superbatterier runt hörnet. Trots att det forskas mycket är kunskapen fortfarande ganska låg kring hur batterierna fungerar i grunden och hur de åldras, säger Greger Ledung.

Även de mest konservativa prognoserna indikerar att det blir ett otroligt tryck på batterier i framtiden.

Hur ser du på marknadsutsikterna för elbilen?

– Även de mest konservativa prognoserna indikerar att det blir ett otroligt tryck på batterier i framtiden. Det ser ut som att det kommer bli knappa resurser, dels när det gäller tillgången på råvaror som till exempel litium men också på humankapital.

Att hänga upp hela bilutvecklingen på elbilar är inte realistiskt, anser Greger Ledung.
– Det finns ingen enskild lösning som kommer att kunna ersätta oljan. Det kommer behövas många olika lösningar: batterier, vätgas och förnybara drivmedel. Ett icke fossilt energisystem måste bygga på alla lösningar.

Rekommenderat

Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart
Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?
Förnybart

Gården där man mjölkar ut det mesta från solen

Solel
Solceller och nätkopplade batterier ger gården Vallsänge utanför Söderhamn ett mer hållbart och kostnadseffektivt energisystem. Forskningsprojektet ska förhoppningsvis leda till att fler lantbruk installerar anläggningar.
Förnybart

Hur mycket mer solenergi gav den soliga sommaren?

Solel
Årets soliga sommar har gjort att landets solpaneler gått varma och producerat mellan 13 och 18 procent mer el än 2017. Men hög värme är faktiskt inte bra för panelerna och soltimmar ...
Förnybart

Solceller blir standard på Riksbyggens nya fastigheter

Solceller
Alla nyproducerade bostadsfastigheter, såväl hyres- som bostadsrätter, ska ha solcellsanläggningar som standard. Den policyn har Riksbyggen antagit. Men bolaget har inte satt något mål och ramar för hur stor satsningen blir.
Förnybart

Solcellerna som också är takpannor

Solel
Det var dags att lägga om taket. Samtidigt ville fastighetsägaren Sven-Erik Carlsson komma igång med att producera sin egen solel. Den typ av takpannor han köpte löste båda delarna åt honom.
Förnybart

"Solceller kan nästan alla ha"

Solel
Ann-Christin Nilsson Cedermo är energi- och klimatrådgivare för Vadstena och Ödeshögs kommuner, och berättar hur arbetet som detta fungerar i dagsläget.
Förnybart

Så kan integrerade solceller få fart på marknaden

Bygg
Kalkylen för solceller har blivit allt bättre. Men det gäller om de monterats i rader ovanpå tak eller i solcellsparker. Men för att solceller verkligen ska bli en del av våra byggnader ...

Senaste