Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Baktung kurva för elcertifikaten

Elcertifikatsystemet förlängs och utökas med ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030 om energiuppgörelsen går igenom. Energimyndigheten föreslår att systemet konstrueras så att merparten av den nya kapaciteten byggs i slutet av perioden.

Uppdaterad: 2018-08-28 Publicerad: 2016-12-15

Text: Jan Malmborg Bild: Shutterstock

På uppdrag av Energikommissionen har Energimyndigheten utrett den så kallade kvotpliktskurvans utformning. Denna kurva är en schematisk beräkning av hur och när utbyggnaden av de förnybara energikällorna kommer att ske under perioden. Allt beroende på vilka kvotkrav som ställs på de kvotpliktiga el­­leverantörerna och elförbrukarna.

Dessa måste varje år köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin försäljning eller användning. Kvoterna anger i procent hur mycket av elanvändningen de behöver ha elcertifikat för.

Certifikaten köps och säljs på en marknad och utgör tillsammans med elpriset den viktigaste intäktskällan för producenterna av el från vind, sol, vågor, biobränsle, geotermisk energi, torv och vissa vattenkraftverk. Ju högre kvoterna är, desto större efterfrågan på elcertifikat, vilket ökar producenternas motivation att bygga ut mer förnybar.

Certifikaten delas ut till anläggningarna under en femtonårsperiod för varje MWh el de producerar. Samma villkor kommer att gälla även för den nya målperioden, vilket innebär att de sista certifikaten kommer att delas ut 2045.

Energimyndighetens utredning om certi­fikatsystemet och kvotpliktskurvan har genomförts i två steg och redovisats i två rapporter. I den senare delen, som kom i oktober 2016, konstateras att kurvan bedöms bli mest kostnadseffektiv om den är baktung, det vill säga att utbyggnaden främst sker i slutet av målperioden.

Roger Östberg, senior rådgivare för elcertifikat på Energimyndigheten.
Roger Östberg, senior rådgivare för elcertifikat på Energimyndigheten.

– Ända sedan certifikaten infördes 2003 har kvotpliktskurvan varit linjär, men nu tror vi att det vore mer optimalt om den är baktung. Det skulle bli billigast för elkunderna och bättre svara mot de ökade elbehov som uppstår när kärnkraften läggs ned framåt 2040, säger Roger Östberg, senior rådgivare för elcertifikat på Energimyndigheten.

Enligt myndighetens beräkningarskulle en baktung kvotpliktskurva göra att utbyggnaden under 2022–2026 blir 1,2 TWh per år, medan den 2027–2030 ökar till 3 TWh per år. Detta kan jämföras med de 3,5 TWh som under de senaste åren varit en vanlig utbyggnadstakt på den gemensamma svensk-norska elcertifikatmarknaden – av vilket cirka 2,9 TWh byggts i Sverige, varav 2,2 TWh varit vindkraft.

En ytterligare komplikation när den nya kvotpliktskurvan nu ska konstrueras är att Norge bestämt sig för att hoppa av den gemensamma marknaden och sluta godkänna nya anläggningar för elcertifikat vid årsskiftet 2021/2022. Av den anledningen anser Energimyndigheten att det är lämpligt att påbörja den nya svenska kvothöjningen 2022, när Norge inte längre finns med i bilden.

Med den kvotpliktskurva man nu föreslår kommer efterfrågan på elcertifikat att kulminera framåt 2030, för att sedan trappas ned till 2045.

– Därefter kommer det nog inte behövas något speciellt stöd till förnybar el. Produktionskostnaderna borde då ha sjunkit så pass mycket att anläggningarna klarar sig på egen hand, säger Roger Östberg.

På den punkten får han medhåll av Daniel Johansson, vd för Arise, ett av Sveriges två börsnoterade vindkraftsbolag. Han bekymrar sig inte särskilt mycket för lönsamheten efter 2045. Men desto mer för vinstmarginalerna under de närmaste åren.

Det här svarar mot de ökade elbehov som uppstår när kärnkraften läggs ned framåt 2040.

– Istället för en baktung kurva skulle jag föredra en framtung. Nu har man lagt merparten av certifikaten där de minst av allt behövs. Det är inte på 2030-talet som vi kommer att ha problem, utan i början på 2020-talet när risken är stor att vi har ett betydande överskott av elcertifikat, bland annat till följd av att Norge vill försöka bygga så mycket som möjligt före sitt stopp, säger han.

Energimyndighetens resonemang om att utbyggnaden av förnybart bör matcha kärnkraftens avveckling, ger han inte mycket för.

– Det är rent felaktigt. Fyra av reaktorerna ska ju avvecklas redan till 2020. Vad som händer med resten efter att de säkerhetshöjts eller ersatts har vi ingen aning om, säger Daniel Johansson.

Inte heller Alexandra Lindfors, marknadsansvarig på branschorganisationen Svensk Vindenergi, är särskilt förtjust i en baktung kvotpliktskurva.

Fakta

Elcertifikat

Elcertifikatsystemet infördes 2003 med målet att öka den förnybara elproduktionen med 10 TWh till 2010. Därefter har ambitionsnivån successivt höjts till 30 TWh fram till 2020.

I energiöverenskommelsen i juni 2016 mellan s, mp, m, c och kd föreslås en ytterligare höjning med 18 TWh till 2030.

Hittills har drygt 28 TWh förnybar elproduktion anslutits till elnätet med hjälp av elcertifikaten. Priserna för certifikaten har varierat mellan 122 och 403 kronor per MWh. För elkonsumenterna har merkostnaden hittills i snitt motsvarat 2–3 procent av slutkundspriset.

– På den här marknaden finns det tre parter: konsumenter, politiker och investerare. För de två första passar det bra med en baktung kurva, för de sistnämnda inte alls. Det blir svårt att utveckla projekt när man tvingas göra paus i början på 2020-talet och sedan får sätta igång igen framåt 2026. Det vore bättre med en linjär kurva. Då kan man flytta sin produktion i tid beroende på prisbilden, säger hon.

Det finns dock annat i Energimyndighetens två rapporter som Alexandra Lindfors tror mer på. Bland annat förslaget om att det med jämna mellanrum ska göras tekniska justeringar av kvotpliktskurvan och att en stoppmekanism ska införas för att minska risken för överutbyggnad när målet är nått.

– När det gäller stoppmekanismen vore det bra om den blir fastställt innan den nya målperioden börjar. Och vi föredrar att man sätter stopp vid utbyggd volym och inte vid en tidpunkt som man gjort i Norge. Det har inte fungerat så bra där, säger hon.

Daniel Johansson håller med om nyttan med en stoppmekanism och tycker också att det är bra att Energimyndigheten nu vill börja vårda systemet bättre, bland annat genom att oftare justera prognosfel i kvotpliktskurvan.

Rekommenderat

Energiförsörjning

El från spillvärme lockar tunga investerare

Forskning
Svenska Climeons innovation omvandlar spillvärme till el. Nu har den tunga investeringsfonden Breakthrough Energy Ventures (BEV) beslutat att satsa på bolaget. Energimyndigheten har länge stöttat Climeon med affärs- och teknikutveckling.
Förnybart

Restprodukt från skogen gör din bil klimatsmart

Biodrivmedel
De senaste åren har experter varnat för att det kan bli svårt att nå klimatmålet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det svenska företaget RenFuel tror sig ha funnit lösningen på problemet.
Förnybart

Ny teknik möjliggör tillverkning av förnybar gasol

Gasol
I ett internationellt samverkansprojekt har en ny metod för att tillverka grön gasol tagits fram. I framtiden finns nu goda utsikter för privatpersoner att kunna köpa förnybar gasol till grillen eller husvagnen.
Effektivisering

Med fokus på morgondagens elsystem

Smarta elnät
Den brådskande klimatfrågan, nya spelregler på elmarknaden och lastutjämning med hjälp av datacenter. Det var några av de ämnen som diskuterades när Power Circle, på uppdrag av Energimyndigheten och ihop med Forum ...
Förnybart

Företaget som gör biogas av massaresterna

Biogas
Nyckelfärdiga anläggningar för gasproduktion som använder rester från biomassa som bränsle. Meva Energys nya teknik lockar industrier som vill satsa på lokala, cirkulära energilösningar. Under 2019 hoppas Göteborgsföretaget teckna sitt första avtal ...
Förnybart

Solelen växer stadigt i Sverige

Solel
Solcellsmarknaden i Sverige ökade med 57 procent 2017. Och under 2018 lär det bli en fortsatt stark utveckling efter att EU:s tullar på kinesiska solceller togs bort i september.
Förnybart

Förnybar energi i fokus under robot-OS

First Global Challenge
Fyll på en spelplan med förnybar energi med hjälp av robotar. Så såg uppgiften ut för de ungdomar som deltog i det inofficiella OS i robotbygge i Mexico City i augusti.

Senaste