Energimyndighetens plattform för inspiration, fördjupning och dialog

Alla är med i den digitala omvandlingen

Den snabba digitaliseringen påverkar energibranschen på alla nivåer. Det är en omvandling som både kan hjälpa till att kapa effekttoppar, skapa nya jobb och förenkla vardagslivet för vanliga svenskar. Och de etablerade energiföretagen måste hänga med för att inte bli omkörda i konkurrensen.

Uppdaterad: 2017-12-27 Publicerad: 2017-01-15

Text: Maria Åslund Bild: Fortum

För drygt fem år sedan var smarta nät ett begrepp som hördes ofta i energidiskussioner. Men först idag börjar tekniken finnas i full drift, i form av allt fler aktiva och uppkopplade komponenter som styrs av algoritmer. Samtidigt är system­aspekter kring flexibilitet och lagring naturliga aspekter när man diskuterar dagens och morgondagens elnät.

Då presenterades smarta nät oftast i form av lösningar som skulle förenkla människors vardag. Nu handlar det mer om energisystemet som helhet.

Smarta nät är ett naturligt begrepp för ett modernt elsystem där förnybar och variabel elproduktion samspelar med lagring och flexibel elanvändning. Precis som på många andra marknader påverkas energiområdet av digitaliseringen, både på utbuds- och efterfrågesidan.

– I brytpunkten mellan omvandlingen till mer förnybar energi och digitaliseringen skapas oerhörda möjligheter och där spelar också lagring av energi en nyckelroll. Vår syn på energi kommer att förändras i grunden, säger Fredrik Lundström, handläggare på enheten hållbar el på forsknings- och innovationsavdelningen på Energimyndigheten.

– Energi gör ju nytta bara när vi har tillgång till rätt mängd energi på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Lagring av egenproducerad el blir allt viktigare i hemmen. På bilden ser vi enxStorage Home, ett integrerat system framtaget av Nissan och Eaton.

I ett analogt och bränslebaserat energisystem innebär detta att en stor del av kostnader och resursåtgång kopplas till just effektiv bränsleanvändning (mängd lagrad energi) medan vi i det förnybara och digitala energisystemetet i allt större utsträckning måste lägga resurser på effektiv överföring och att lagra energi.

– Detta leder till nya frågeställningar där vi ständigt måste jobba med synergier mellan förnybar energi­tillförsel, effektiv lagring samt energieffektivisering och flexibilitet i slutanvändningen.

Vår syn på energi kommer att förändras i grunden.

Ett exempel på förbrukningsflexibilitet kan vara när en industri avstår från att använda el under de timmar som användningen är som högst. Ett annat kan vara en fastighet vars värmepump automatiskt styrs ner när det blir effekttoppar och elen är dyr.

– Vi behöver få ett helt nytt sätt att se på och ta betalt för energianvändningen. Idag betalar vi för kilowattimmar. Med de låga elpriserna finns för de flesta kunder inga verkliga incitament att flytta sin användning till tider då det ger bästa nätnytta, konstaterar Fredrik Lundström.

Det är ju dock inte bara ny och smart teknik som behövs för att vi ska kunna ställa om till ett helt förnybart energisystem. Även en del av ”gammal vanlig” energieffektivisering, till exempel i form av extra tilläggsisolering, bidrar till förnybart genom att minska årstidsskillnaderna när det gäller elanvändningen, och därmed underlätta för exempelvis solenergi. Dessutom får man inte glömma ”nudge”-begreppet, det vill säga att uppmuntra positiv beteendeförändring med lite mjukare styrning. Detta kan ju faktiskt också bli ett viktigt verktyg i omställningen.

Batterilager är fortfarande mycket dyra och idag kan hushållskunder inte räkna hem vinsten av att slippa köpa el när den kostar som mest. Inte heller får de betalt för den nätnytta de erbjuder genom att avstå från konsumtion när det är stor efterfrågan på el.

Trots bristen på incitament ser Fredrik Lundström hushållskunderna som en nyckelgrupp i ett framtida elsystem.

– Vi talar ofta om distribuerade lösningar, det vill säga decentraliserade. Nyttorna med energilager blir större ju längre ut i nätet du kommer. Idag har vi jättestora energilager i älvarna. Då måste man ha ett starkt transmissionsnät. När man flyttar ner lagren på lokalnätsnivå blir nyttorna större, eftersom nyttorna sprider sig mycket lättare nedifrån och upp än tvärtom.

Med hjälp av smarta moduler går det att styra och reglera alla energifunktioner i hemmet eller i företaget.

I november 2016 togs ett första steg för att öka användningen av energilager hos småkunder. Men då handlar det om prosumenter, det vill säga privatpersoner som har en egen produktion av förnybar el. Om de är anslutna till nätet kan dessa nu söka om bidrag för att skaffa lager. Stödet är på 60 procent av kostnaden, eller som mest 50 000 kronor.

– Prosumenterna kommer att bli en game­changer. Det är lönsamt för dem att producera exempelvis solel själva, men om de med lager kan avstå från att köpa el från nätet så får de avkastning på investeringen också, istället för att bara jobba med marginalkostnader, säger Fredrik Lundström.

– Men det lär nog dröja innan batterilager blir vanliga i hemmen. Samhället håller på att ställa om på flera plan samtidigt vilket kan innebära brist på batterier och därmed ökade kostnader. Vi riskerar också att se ett ansträngt utnyttjande av de resurser som batterier kräver, vilket skapar nya utmaningar ur ett hållbarhetsperspektiv.

De nya tjänsterna kan handla om att man erbjuder sig att vara med och balansera nätet via sitt batterilager och därigenom får sänkt pris.

Lager kan vi alltså få vänta på, men digitaliseringen av energibranschen är redan igång på andra områden. Också här drivs utvecklingen av samhällets behov att ställa om till förnybara energi­källor. Många företag har utvecklat och håller på att ut­veckla mjukvara som kan styra både mot minskad energianvändning och att flytta den i tid för att kapa effekttopparna och jämna ut användningen över dygnet eller längre tidsintervaller.

Man kan säga att utvecklingslinjerna inom it och energibranschen har nått den punkt där de börjar växa samman på alla nivåer. Den dag alla apparater är uppkopplade och kommunicerar med varandra, för att tillfredsställa både den enskilda medborgarens och hela systemets behov, då har vi vad man kallar Internet of Things.

Senja Nordström är senior rådgivare på Energi­myndigheten inom området digitalisering. Hon har en uppfattning om vad denna nya värld kan erbjuda:

– Framför allt kommer vi att se nya typer av tjänster och affärsmodeller. De nya tjänsterna kan handla om att man erbjuder sig att vara med och balansera nätet via sin värmepump eller sitt batteri­lager och därigenom få till exempel sänkt pris, gratis energi och tilläggserbjudanden.

Hon förväntar sig också att företag tar rollen som aggregatorer och blir mellanhänder mellan de många hushållen och de som vill köpa effekt. Även om alla aktörer är uppkopplade kan det bli ohanterligt om förbrukningsflexibiliteten inte paketeras i större kvantiteter.

– Vi kommer också att få se nya spelare inom energi­branschen. Etablerade storföretag inom it och telekom kan gå in antingen som mellanhänder eller ta över hela affären, men det finns också utrymme för andra som försäkringsbolag och banker. Här har de äldre energibolagen något att lära när det gäller att förbättra kunddialogen och arbeta mer med datasensorer och analyser, säger Senja Nordström.

Digitaliseringen erbjuder många nya affärsmöjligheter. Ett exempel på hur Fortum realiserar den möjligheten är tjänster relaterade till laddning av elfordon. Där utvecklade bolaget en molntjänst, som hanterar affären när bilisten köper el vid stolpen. Idag säljer Fortum betalningstjänsten till andra elbolag.

– Just nu är vi i uppstartsfas för en aggregatortjänst i Sverige, som vi redan kört som en pilot i Finland. Där har vi samlat ett hundrataltal kunder som vi kan styra ner konsumtion och sälja utrymme på frekvensmarknaden, berättar Catarina Nauclér.

– Vi säljer även olika koncept inom ”smarta hem”. Där handlar det om att ge kunder information och komfort. I Norra Djurgårdsstaden driver vi ett forskningsprojekt där vi försett lägenheterna med utrustning som gör att kunden kan se sin varmvatten-, ­
el- och värmeförbrukning. Avsikten är att se om kunderna ändrar sitt beteende utifrån den information de får om priser och miljöpåverkan.

Från politiskt håll finns ett stort intresse för smarta nät. Huvudorsaken är förstås omställningen till förnybar energi, men det finns också ambitioner att Sverige ska ta en tätposition inom den här tekniken. Det ska leda till tillväxt och jobb.

Under 2016 startade regeringen Forum för smarta elnät. Ledamöterna kommer från energibranschen, stora företag, myndigheter, med flera. Syftet är att främja utvecklingen av smarta elnät.

– Det här är en kunskaps- och mötesplats. Vi ska lyfta frågor som rör flera kompetenser och aktörer inom området. Tanken är att vi ska lägga förslag till antingen regeringen eller den aktör som berörs, säger kanslichefen Maria Sandqvist.

– Vi har tillsatt två arbetsgrupper. Den ena sysslar med ökad flexibilitet i elsystemet och den andra om strategier från forskning till export.

Digitaliseringen kommer att stöpa om vårt energisystem i grunden. Det går från att vara starkt centraliserat till decentraliserat. Det är en revolution som banar väg för en hållbar energiproduktion och en insats för klimatet. Men den kommer också att kunna ge jobb i produktionen av både nya varor och nya typer tjänster. Och som grädde på moset kan den förenkla vardagslivet för vanliga svenskar.

Rekommenderat

Digitalisering

Fördjupat globalt samarbete för smarta elnät

Elnät
Efter Stockholm Smart Grid Week står nu viktiga globala möten vid Clean Energy Ministerial i Vancouver på tur om drygt en månad. De diskussioner som hölls i Stockholm var ett viktigt avstamp.
Digitalisering

Så kan blockchain förändra energimarknaden

Blockchain
Smarta elkontrakt mellan grannar och effektiva betalningssätt för att ladda elbilar. Det är några exempel på hur blockchain kan medföra nya affärsmodeller i energibranschen.

Senaste