Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

120 forskningsprojekt för en fossilfri fordonsflotta

Att ställa om till en fossilfri fordonsflotta stärker ekonomin. Men det krävs både nya tekniska lösningar, effektiva styrmedel och smarta affärsmodeller för att klara målen. På konferensen Energirelaterad fordonsforskning i Göteborg presenterades ett 120 olika projekt som ska stödja omställningen.

Uppdaterad: 2017-12-29 Publicerad: 2017-10-18

Text: Johan Wickström Bild: Energimyndigheten, Shutterstock

– Jag hoppas att ni gör nåt annorlunda när ni kommer tillbaka till jobbet igen jämfört med vad ni gjorde innan ni kom hit.
Peter Engdahl, chef på enheten för Hållbara Transporter på Energimyndigheten, inledde med denna förhoppning när han satte igång konferensen Energirelaterad fordonsforskning i Göteborg den 3 oktober.

Och det fanns mycket att låta sig inspireras av och många att nätverka med. Uppemot 300 personer från myndigheter, universitet och näringsliv samlades under tvådagarskonferensen på Clarion Hotel Post, där ett 120-tal olika projekt presenterades – varav merparten fått finansiering från Energimyndigheten. Ämnena spände från elvägar och batteriforskning till de senaste rönen om bränsleceller och eldrivna jordbruksmaskiner. Ingen kunde gå på alla sessioner, utan som besökare fick man koncentrera sig på olika ämnesområden.

Första dagen var till största delen gemensam. Peter Engdahl inledde med att beskriva förutsättningarna för att klara det ambitiösa målet i transportsektorn: 70 procents minskning av växthusgasutsläppen mellan 2010 och 2030 och en koldioxidneutral fordonsflotta 2045.

Peter Engdahl, chef på enheten för Hållbara transporter, Energimyndigheten.

Det är Energimyndigheten som har huvudansvaret att samordna arbetet kring hur denna omställning ska gå till. Innan sommaren lade myndigheten fram en strategisk plan för arbetet tillsammans med fem andra myndigheter.

– Vi har lagt fram ett antal grundprinciper och nästan 90 förslag och åtaganden inom i huvudsak tre områden: transporteffektivt samhälle, fossilfria fordon och förnybara drivmedel. Strategin är inte särskilt tjock, tanken är att så många som möjligt enkelt ska kunna läsa den, sade Peter Engdahl.

Uppdraget pågår fram till 2019 och Energimyndigheten jobbar nu med att hantera åtaganden, ha dialoger med departementet och göra sig beredda inför kommande uppdrag från regeringen.

– Det är många målkonflikter som hindrar omställningen. Det blir även viktigt med effektiva styrmedel för att hantera övergången, konstaterade Peter Engdahl.

Vilka blir då de makroekonomiska effekterna av en övergång till en fossilfri fordonsflotta?

Det var första ämnet för dagen, och det var Ann-Charlotte Mellquist från forskningscentret RISE Viktoria som studerat detta närmare med hjälp av ett par olika ekonomiska modeller. Hon har delat upp utvecklingen i tre basscenarier med olika tekniska lösningar: biobränsle, batteribaserat och bränslecellsbaserat. I modellen klarar alla scenarier målet utifrån vissa grundantaganden.

– Det vi tydligt kan se är att en omställning är bra både för sysselsättning, konsumtion och investeringar, särskilt om man väljer de mer teknikbaserade scenarierna. En omställning leder till mer investeringar i ny infrastruktur och även till att importerade fossila bränslen ersätts med inhemskt producerade.

Oavsett vilket scenario man väljer kommer det krävas en snabb utveckling av ny teknik, nya drivlinor och även dropin-biobräsle för att klara av att ersätta oljan, konstaterade Ann-Charlotte Mellquist som kommer presentera ett bredare resultat senare i höst.

En som förkastade de snabba elbilsscenarierna och gick lite mot strömmen under dagen var Bengt Johansson, professor på Kaust-universitetet i Saudi-Arabien. Han talade under rubriken ”Ryktet om förbränningsmotorns död är betydligt överdrivet”.

– Drygt 99 procent av alla de 1,3 miljarder bilar som rullar på världens vägar har förbränningsmotor. Elektrifieringen handlar inte om att gå över till rena elbilar utan till elstödda bilar, sade Bengt Johansson.

Enligt Bengt Johansson kommer de allra flesta bilar 2030 vara hybridbilar av något slag:

– Väldigt få bilar kommer vara utan elektrisk drivlina och väldigt få kommer vara utan förbränningsmotor. De flesta bilar kommer att vara hybrider, konstaterade han.

Det vi tydligt kan se är att en omställning är bra både för sysselsättning, konsumtion och investeringar.

En annan aktuell fråga rör självkörande bilar. Få har väl undgått att höra om Teslas och Googles tester kring detta, och nu är de flesta stora bilföretag med och undersöker nya koncept. Men vad betyder de autonoma bilarna för energieffektiviteten?

Björn Lindenberg från Volvo Cars redogjorde för de inledande försök som företaget gjort tillsammans med Trafikverket för att undersöka detta

I projektet har han tittat på detta utifrån tre parametrar: fordonsteknologier (bilfunktioner som ekokörning, anpassade komponenter m.m.), trafikstyrning (hastighetsgränser, ruttplanering, platooning m m) samt personlig mobilitet (mer bilpooler, ökat resande etc).

– Vi har byggt en simuleringsmiljö med utgångpunkt från ringleden i Göteborg där vi kan styra trafikflöden, hastigheter med mera. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser, men vi kan se att adaptiv farthållare sänker bränsleförbrukningen med 6 procent, utan att man ändrar hastigheten.

Nu kommer undersökningarna fortsätta.

– Vi skulle gärna utvidga till fler miljöer och söker nya samarbetspartner, avslutade Björn Lindenberg sitt anförande och tillade att den största potentialen när det gäller effektivisering handlar om den personliga mobiliteten.

Och precis där tog Jesper Johansson, operativ projektledare för projektet Hållbar mobilitet. Det är ett projekt inom ramen för A Challenge from Sweden, som är Energimyndighetens plattform för öppen innovationsutveckling. Syftet med projektet är att utveckla ”en fossilfri, sömlös och energieffektiv mobilitet som tjänst för det personliga transportbehovet”.

– I grunden handlar det om att skapa förutsättningar för en attraktiv och hållbar mobilitet som i förlängningen bidrar till att transportsektorn senast 2045 är fossilfri.

Det finns en mängd möjligheter i och med digitaliseringen. Vi kan koppla upp så mycket och styra med sensorer. Nu gäller det att komma på smarta lösningar och nya affärsmodeller, sade Jesper Johansson.

För närvarande är projektet i sin startfas med behovsformulering. Sedan väntar innovationstävlingar och tester nästa år innan lösningarna är redo för att implementeras runt 2020.

I grunden handlar det om att skapa förutsättningar för en attraktiv och hållbar mobilitet.

Efter 15-minutersföredragen var det dags för korta pitchar. Fem personer fick en minut var för att sälja in en energieffektiv innovativ idé för transportsektorn. Här presenterade till exempel Thomas Nyström från RISE Viktoria en framtidsadaptiv designmodell för fordon där tanken är att bilarna successivt ska bli bättre under användningstiden (snarare än tvärtom som det vanligen är). Felix Haberl från Powercell beskrev fördelarna med att kombinera bränsleceller i elfordon för räckviddsförlängning, medan Patrik Dahlkvist från Insplorion berättade hur man få ur mer av batteriet genom att driva och styra batterieffekten bättre genom att få kontroll över de kemiska signalerna i batteriet.

Vi återkommer med fler artiklar från konferensen framöver.

Rekommenderat

Energiförsörjning

El från spillvärme lockar tunga investerare

Forskning
Svenska Climeons innovation omvandlar spillvärme till el. Nu har den tunga investeringsfonden Breakthrough Energy Ventures (BEV) beslutat att satsa på bolaget. Energimyndigheten har länge stöttat Climeon med affärs- och teknikutveckling.
Forskning

Högaktuell konferens om energirelaterad transportforskning

Transportforskning
Måndagen den 11 mars är sista dagen att anmäla sig till Energimyndighetens nationella konferens Energirelaterad fordonsforskning i Göteborg den 1-2 april. – Vi väntar närmare 300 besökare. Årets upplaga är högaktuell med ...
Forskning

Nya strömningar i svensk elleverans

Kostnadsavbrott
Det svenska samhället blir allt mer beroende av elektricitet för att fungera. Och i takt med att behovet av el ökar så gör även kostnaderna för strömavbrott det.
Effektivisering

Tre snabba frågor till pristagaren Egil Öfverholm

Energieffektivisering
I år delades ”Hederspriset för energieffektivisering” ut för första gången. Pristagare är ingen mindre än Egil Öfverholm, före detta medarbetare på Energimyndigheten.
Förnybart

Restprodukt från skogen gör din bil klimatsmart

Biodrivmedel
De senaste åren har experter varnat för att det kan bli svårt att nå klimatmålet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det svenska företaget RenFuel tror sig ha funnit lösningen på problemet.
Forskning

I homogena grupper växer sällan nya idéer

Årets kraftkvinna
Årets Kraftkvinna Saira Alladin, regionchef på Sweco Energuide, Power Systems, har mött många fördomar längs sin karriär. Men det har aldrig stoppat henne från att hela tiden ta sig an nya utmaningar.
Forskning

Gotland – pilot för förnybart energisystem

Pilotprojekt
Gotland kan komma att användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. Som ett led i detta har Vattenfall, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en förstudie om hur mer ...
Forskning

Så ska Sverige få mer biobränsle i flyget

Biobränsle
Sveriges inrikesflyg ska bli fossilfritt på sikt. Därför får Energimyndigheten 100 miljoner kronor för att stötta forskning och innovationer inom området. Bra initiativ, men det behövs mer för att marknaden ska omvandlas, ...
Forskning

”Energipolitiken styrs av manliga normer”

Energiomställningen
Vi kan lära oss mycket av energiomställningen under 1970- och 80-talen. Det menar forskaren Martin Hultman på Chalmers som undersökt hur genusaspekter kan påverka energipolitiken.

Senaste

Energiförsörjning

Tänka nytt eller förbättra?

Blogg

Metoderna att nå fram till de som påverkar energianvändningen behöver ständigt utvecklas i takt med en föränderlig målgrupp.

Transport

”Det är som att vara med i Truman Show”

Fordonsforskning

Hans Eric Melin från Circular Energy Storage hävdar att forskningen om återvinning av litiumjonbatterier har kommit betydligt längre i övriga världen än vad som förmedlas i Sverige och resten av Europa.