Fem utmaningar för att uppnå en fossilfri fordonsflotta

Sverige har världens mest ambitiösa klimatmål när det gäller transporter. Men för att uppnå en fossilfri fordonsflotta krävs att politikerna tar sig an fem kvarvarande utmaningar, skriver Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet.

Uppdaterad: 2017-09-20 Publicerad: 2017-09-20

Text: Mattias Goldman Bild: Fores, Shutterstock

Just före sommaren antog riksdagen världens mest ambitiösa klimatlag och klimatmål: till 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70 procent jämfört med 2010 och 2045 ska hela Sverige vara nettoneutralt ur klimatperspektiv. Det är också världens bäst förankrade mål – sju av riksdagens åtta partier står bakom, så oavsett vem som regerar framgent gäller målen.

Nu är det dags för ett samlat, politiskt beslutat grepp för svenskt ledarskap – sätt igång!

Det är härligt att se att partierna menar allvar med målsättningarna. Regeringen presenterar idag, den 20 september, en budget med kraftigt stärkt bonus till de klimatsmartaste bilarna, finansierat av en höjd skatt, malus, på utsläppsvärstingar. Med reduktionsplikten ska drivmedlens klimatpåverkan minska år för år. Ladda hemma-bidrag hjälper hushållen att byta till el. Kollektivtrafiken får särskilda medel för sin omställning, och ökad stimulans för cykling planeras. Allt detta är lovvärt – och det är särskilt glädjande att den ansvarsfulla oppositionen vill mer snarare än mindre.

Men det räcker inte. 2030-sekretariatets indikatorer visar att vi inte klarar målet med nuvarande takt och förslag. På fem punkter behöver mer ske:

  • Minskade körsträckor. Efter flera års minskning ökar nu åter körsträckorna, mycket beroende på att bränslepriset sjunkit men också för att tilltron till att kollektivtrafiken ska kunna lösa mina problem är för dålig. Dessutom stimulerar incitamenten fortsatt till att ta bilen; 18,50 kronor milen i reseavdrag medan den som cyklar eller jobbar distans inte får något alls.
  • Grönare flyg. Swedavias mål om ett fossilfritt inrikesflyg 2030 stimuleras inte av den föreslagna flygskatten, som inte gör skillnad på flyg på fossilt och förnybart. Här behövs en kvotplikt för biobränslen, differentierade landningsavgifter eller annan stimulans som ännu helt saknas.
  • Effektivare godstransporter. De senaste årens ökade körsträckor bör vända nedåt när det blir allt enklare och mer attraktivt att koppla upp sig eller få hemleverans istället för att köra själv, men godstransporterna verkar fortsätta att öka under lång tid. Här behövs ett fokuserat LaaS-arbete: Logistics as a service måste bli en självklar del av den nya delandeekonomin.
  • Smartare elbilar och nät. Vi vet nu att elfordonen inte är något stort hot mot elnätet, utom i vissa fall direkt vid fastigheten där bilen laddas. Men elfordonens potential att balansera elnätet och fungera som energilager är ännu långt ifrån att förverkligas – trots att vi talat om det länge. Nu är det dags att ta fram strategin och börja med områden där effektbalans verkligen behövs för att andelen egenproducerad el varierar kraftigt, som på Gotland.
  • Mer hållbara drivmedel. Vi har ställt höga klimatkrav på biodrivmedel under lång tid, och bör fortsätta att skärpa dem – men på ett sätt som går att kombinera med att successivt öka tillgången så att de fossila kan ersättas steg för steg. Samtidigt behöver vi börja ställa krav på de fossila – ställer vi ensidigt krav på förnybart så skrattar det fossila hela vägen till banken.

2030-sekretariatet har över hundra organisationer – från världsledande fordonstillverkare till ambitiösa kommuner – gett sin syn på hur omställningen ska skjuta fart och klimatmålen nås. Nu är det dags för ett samlat, politiskt beslutat grepp för svenskt ledarskap – sätt igång!

Om krönikor

Här möter ni personer från olika branscher och sektorer som kommenterar och lyfter fram viktiga frågor från energivärlden. Det är en mötesplats där vi vill uppmuntra till dialog och där åsikter kan brytas.