Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

”Därför är vindkraftsvetot en skadlig parentes”

I dagarna går remisstiden ut för utredningsförslaget om ett slopat kommunalt vindkraftsveto, den lagstiftning som ger kommunerna möjlighet att när som helst under processen avslå en vindkraftsetablering helt utan motivering och där ingen möjlighet till överklagande ges. Eftersom vindkraften har en nyckelroll i energiomställningen är utredningsförslaget både viktigt och nödvändigt, skriver Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larson.

Uppdaterad: 2017-11-29 Publicerad: 2017-11-29

Text: Charlotte Unger Larson Bild: Svensk Vindenergi

Svensk energipolitik har tagit kliv i hållbar riktning de senaste åren. Det enskilt viktigaste är den blocköverskridande energiöverenskommelsen som har alla förutsättningar att frälsa oss från tidigare decenniers polariserade debatt och ryckiga energipolitik.

Nu är det målen som styr, 100 procent förnybar elproduktion 2040 och noll i nettoutsläpp fem år senare. I överenskommelsen ingår att förlänga elcertifikatsystemet till 2030 och utöka det med 18 TWh under perioden vilket beräknas innebära investeringar på cirka 45 miljarder kronor.

Uppskattningsvis har vi 5 500 vindkraftverk 2030, och de bör förstås byggas i bästa möjliga vindlägen. Det ställer krav på effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. Sverige är fantastiskt på många sätt, men när det gäller tillståndsgivningen för vindkraft gäller motsatsen. Nuvarande regelverk ligger bakom att många vanligen kloka och ansvarstagande kommunpolitiker agerar i strid med både egen övertygelse och energipolitikens intentioner.

Sverige är fantastiskt på många sätt, men när det gäller tillståndsgivningen för vindkraft gäller motsatsen.

Själv är jag nybliven jämtlänning. Sedan ett halvt år tillbaka bor jag på en skogsgård nära gränsen till Åre, en kommun som har gjort sig till ett typexempel på hur regeln kan missbrukas. Åre är landets till ytan åttonde största kommun, med många bra vindlägen. Någon vindkraft har man inte, men frågan har debatterats desto mer. 2010 satte Åre kommunfullmäktige i bred majoritet ned foten och bestämde att storskalig vindkraft skulle kunna byggas i kommunen. Området heter Moskogen och är även utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Ett företag med bas i regionen har därefter investerat tiotals miljoner i förberedelser av en miljardsatsning på vindkraft. På grund av kommunvetot kan dessa investeringar nu visa sig vara bortkastade. Först var det en C- och M-ledd koalition som offrade vindkraftsparken, i år gjorde en S- och MP-ledd kommunledning samma sak.

Varför stoppas just vindkraft på detta sätt? För att det går, är det enkla svaret. Tanken var att förenkla processen och förkorta handläggningstiden men effekten blev den motsatta.

För varje vindkraftsmotståndare hänger vetorätten där som en oemotståndlig frukt – den är man beredd att betala mycket för i en byteshandel. I Åre hjälpte det inte att merparten av näringslivet hade välkomnat satsningen med hänvisning till tillväxt, minskade klimatutsläpp och en stärkt profil som en hållbar destination. Vindkraftsmotståndare i minoritet har ändå lyckats få sin vilja igenom vid två tillfällen.

Åre kommun har meddelat att man satsar på fossilfria världsmästerskap i alpint och skidskytte 2019. Tält som värms med fjärrvärme och komposterbara engångsartiklar är aviserade. Utmärkt, men ambitionsnivån framstår som blygsam jämfört med vad en modern vindkraftspark hade kunnat bidra med. Den hade med råge tillgodosett hela kommunens elbehov, inklusive hotellen, liftsystemen och alla elbilar som får plats på vägarna.

För varje vindkraftsmotståndare hänger vetorätten där som en oemotståndlig frukt – den är man beredd att betala mycket för i en byteshandel.

Åre är bara ett exempel i raden, samma sak har skett i många andra kommuner. Det är en orimlig situation för de vindkraftsföretag som drabbas, men i slutänden betalas priset av kommande generationer, som får ta konsekvenserna av klimatutsläpp som hade kunnat undvikas.

Men det ljusnar vid horisonten. Det var i somras Naturvårdsverket och Energimyndigheten lade fram utredningsförslaget att kommunvetot ska avskaffas. I skrivande stund närmar sig remisstidens slut, den 4 december. Redan nu står det klart att myndigheterna får stöd av LRF, skogsindustrin, byggsektorn, juristbranschen och många andra näringar som delar uppfattningen att rättssäkra tillståndsprocesser behövs även inom vindkraft.

En solid majoritet, bestående av regeringen, M, C och KD, står bakom energiöverenskommelsen och målet om hundra procent förnybar elproduktion 2040. Rimligtvis vill de alla ändra en lagstiftning som uppmuntrar till lokal kohandel om ett av de viktigaste verktygen i lådan.

Jag ser fram emot den proposition och det riksdagsbeslut som förhoppningsvis sätter punkt för det kommunala vindkraftsvetot – ett udda och skadligt inslag i svensk lagstiftning.

Om krönikor

Här möter ni personer från olika branscher och sektorer som kommenterar och lyfter fram viktiga frågor från energivärlden. Det är en mötesplats där vi vill uppmuntra till dialog och där åsikter kan brytas.