Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

”Hoppas att det ska gå bra för de yngre också”

Jag hoppas att vi i framtiden kan titta i backspegeln och konstatera att tiderna förändrats – och att vi lyckats utveckla våra samhällen i en hållbar riktning. Rebecka Marklund ger sin syn på framtiden efter att ha deltagit i plattformsdagarna i Göteborg.

Uppdaterad: 2018-01-12 Publicerad: 2017-12-14

Text: Rebecka Marklund  Bild: Jessica Strandell, Rebecka Marklund

Citatet till den här texten är en låt av Håkan Hellström, som i sin tur är hämtat från dokumentärfilmen ”Den inre hamnen” från 1980-talets slut. En hamnarbetare i Göteborg ger uttryck för vad han önskar kommande generationer i de då kärva tiderna med en varvsverksamhet i förändring. Precis samma önskan finns när vi pratar om hållbar stadsutveckling.

Den 6–7 december 2017 arrangerade samverkansprogrammet Plattform för hållbar stadsutveckling de så kallade plattformsdagarna i Eriksbergshallen i Göteborg. Uppdraget att upprätta och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling fick vi på Energimyndigheten, tillsammans med Trafikverket, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Boverket gemensamt av regeringen 2014. Boverket är samordnande myndighet.

Plattformen består bland annat av den digitala webbplatsen Hållbar stad och den årliga konferensen plattformsdagarna, och ska enligt uppdraget bidra till ökad samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte inom frågor som rör hållbar stadsutveckling. På plattformsdagarna möts olika aktörer, med olika perspektiv, där alla har det gemensamt att de arbetar med frågor som rör hållbar stadsutveckling av olika slag. I fokus för de två dagarna stod kunskapsdialoger, en kreativ workshopform för dialog, kunskapsutbyte och medskapande i olika frågeställningar och uppdrag. I år fanns över 50 dialoger att välja på, med olika teman kopplat till hållbar stadsutveckling.

Men vad menas då egentligen med hållbar stadsutveckling? Ja, definitionen enligt uppdraget, är ”en process under ständig förändring med hänsynstagande till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet och givet lokala och regionala förutsättningar”.

En bra stad för barn är en bra stad för alla.

I den gamla maskinhallen som tidigare inrymde Eriksbergs mekaniska verkstad – industrikoncernen som lades ned i slutet på 70-talet i samband med varvskrisen – möts idag allt från EU-toppolitiker till samhällsplanerare, för att lösa samtidens och framtidens utmaningar. Hela Eriksbergs varvsområde är omvandlat till ett stort och modernt bostadsområde. Tider förändras. Gamla byggnader, byggda med god kvalitet, får ny användning. Platser som en gång i tiden betydde hårt daglönearbete inbjuder nu till avkoppling och flanerande.

Så hur kommer framtidens stad se ut? Kan vi ens föreställa oss den? På plattformsdagarna talade Karolina Skog, miljöminister och ansvarig för stadsutvecklingsfrågor, om det pågående arbetet med att utarbeta en nationell stadsutvecklingspolitik, något Sverige varit ensam om i OECD att sakna. Politiken, som kommer lanseras inom kort, ska ge en samlad vision för en hållbar stadsutveckling och inkludera Sveriges små och medelstora städer och tätorter, samt kopplingen mellan stad och landsbygd.

Karolina lyfte barnperspektivet som en central utgångspunkt för en hållbar stad. En bra stad för barn är en bra stad för alla. Hon menade att ren luft, trygghet och tillgång till natur är viktiga aspekter i den hållbara staden. Barnperspektivet lyftes även fram av stadsbyggnadsforskare från KTH, Alexander Ståhle. Med en bild på barn som springer på en trottoar längs en livligt trafikerad gata ställde han frågan, vad händer om barnen inte stannar vid nästa korsning?

En ungdomspanel lyfte fram bilden av sina drömmars stad. En stad av mångfald, där människor med olika förutsättningar i livet finner sin plats. En stad som har planerats utifrån jämställda villkor där även tjejer rör sig obehindrat ute i det offentliga rummet. Men också en stad som ger uttryck för mer flexibilitet, där olika boendeformer och fler gemensamma utrymmen också kan stärka den sociala gemenskapen. Och där byggnader med kvalitet, som precis som Eriksbergshallen, kan få nya användningsområden mer än 100 år efter den byggts.

White Arkitekter pratade om att omställningen till en ekonomisk, grön och socialt hållbar stadsutveckling behöver utgå från samverkan mellan kommuner, näringsliv och akademi samt vara värdeskapande, medskapande och kunskapsdriven.

Platser som en gång i tiden betydde hårt daglönearbete inbjuder nu till avkoppling och flanerande.

Så vad kan då Energimyndigheten bidra med i arbetet för en mer hållbar stadsutveckling? En hel del är svaret! Vi stödjer forskning, innovation, demonstration, nätverk samt implementering av kunskap och goda exempel, när det gäller samspelet mellan planering för ett mer transporteffektivt samhälle och energieffektiva transporter, energismarta byggnader och förnybar energi. Vi stödjer även samverkansprocesser och innovativa arbetssätt för att öka kapaciteten i olika aktörers egna verksamhet. Allt med syftet att åstadkomma en omställning där energi-, klimat- och miljöfrågorna en naturlig del av den hållbara staden.

Jag både hoppas och vill, precis som hamnarbetaren, att det ska gå bra för de yngre. Att vi trots, eller snarare på grund av, kärva tider av hotande klimatkriser och social oro kan utveckla våra samhällen och städer i en hållbar riktning. Och att vi i framtiden kan titta i backspegeln och konstatera att tiderna förändrats. Förhoppningsvis till det bättre. Det är min drivkraft!

Om bloggen

På Energivärldens blogg möter du Energimyndighetens medarbetare. Här ger vi inblick i vårt dagliga arbete och bidrar med reflektioner om vad som händer i energivärlden. Du kan också läsa om nya forskningsprojekt, klimatförhandlingar, tester och andra spännande områden – bakom kulisserna.