”Energifrågan påverkar alla hållbarhetsmål”

I Agenda 2030 har FN slagit fast 17 globala hållbarhetsmål. Energimyndighetens verksamhet berör alla mål. Lina Kinning, ansvarig för Agenda 2030-arbetet på Energimyndigheten, förklarar hur myndigheten arbetar för att uppnå målen.

Uppdaterad: 2017-11-08 Publicerad: 2017-11-08

Text: Gustav Juntti Bild: Energimyndigheten / Regeringen

Vad är Energimyndighetens roll kopplat till Agenda 2030?

– Vårt arbete spänner över såväl energifrågor som samhällsfrågor i stort, så därför har vår verksamhet en påverkan på alla 17 hållbarhetsmålen – från trygg energiförsörjning och hur hållbar energi produceras till konflikten mellan produktion av energi och mat.

Hur arbetar ni konkret? 

– Vi har ”mappat” myndighetens arbete mot de 17 globala hållbarhetsmålen för att avgöra vår påverkan, nationellt och internationellt. Det arbetet var ett regeringsuppdrag och presenterades i slutet av augusti 2016. Nu funderar vi kring hur vi som myndighet ska integrera hållbarhetsmålen i den interna verksamheten.

Lina Kinning, ansvarig för Agenda 2030-arbetet på Energimyndigheten.

Hur ser samverkan med andra myndigheter ut?

– Vi har ett tydligt uttalat samarbete. Nu är vi ett 40-tal myndigheter som gått samman under en avsiktsförklaring att gå före i arbetet med Agenda 2030. Vi försöker hitta samverkansformer för att undvika massa dubbelarbete inom staten.

Vad kan Energimyndighetens roll bli på sikt?

– I och med att vår verksamhet spänner över så många branscher tror jag vår roll framöver kan vara att hitta mer oväntade samarbeten för att uppnå målen, som gör att man inte fastnar i stuprör. Bland annat har vi inlett ett spännande scenariearbete med projektet Fyra framtider, en egeninitierad utredning där vi frågar vad vi vill ha för samhälle och vad de val vi gör får för konsekvenser. Jag hoppas vår roll även kan innebära att energi blir frågan som alla samlas kring.

En lite mer visionär roll alltså?

– Ja, det tycker jag att vi skulle kunna ha. Sen är vi ju i dag Sveriges tredje största forskningsfinansiär [1,3 miljarder kr årligen, reds. anm.]. Det finns en fara i att hamna i enbart en dimension av hållbarhet, exempelvis bara miljö eller ekonomi.

Fakta

Vad är Agenda 2030?

2015 enades världens länder och ledare om en FN-resolution med syftet att uppnå tre saker till 2030: utrota fattigdomen, minska orättvisor och ojämlikheter i världen och lösa klimatkrisen. Resolutionen bygger på 17 mål och 169 delmål, och benämns som Agenda 2030 eller de globala hållbarhetsmålen. Regeringen har tillsatt en särskild delegation för att samordna och leda Sveriges arbete i varje område.

Vilka av de 17 hållbarhetsmålen arbetar ni främst med?

– Vi har identifierat sju mål och/eller delmål där vi har störst påverkan och måste arbeta mest. Nummer sju – hållbar energi – är det tydligaste. Men även hållbar konsumtion och produktion (#12), hållbara städer (#11), hållbar innovation (#9), klimat (#13), samverkansmålet (#17) och hållbar tillväxt (#8) berör vår verksamhet.

Kan du ge ett exempel på hur ni arbetar mot enskilda mål?

– Belysningsutmaningen är ett bra exempel. I den kommer många av målen in, direkt eller indirekt. Vi vill främja ökandet av antalet hållbara belysningskällor genom att övertyga föreningar, företag, civilsamhälle och organisationer att genomföra ett utbyte av belysning.

I och med att vår verksamhet spänner över så många branscher tror jag vår roll framöver kan vara att hitta mer oväntade samarbeten för att uppnå målen.

Varför är detta viktigt?

– Det finns mycket forskning som visar på hur bättre belysning ger förbättrade skolresultat och bättre hälsa. Belysningsutmaningen kopplar till flera av målen, inte bara nummer sju, och visar på mervärdet av att spara energi. Belysningsutmaningen är ett globalt projekt, som i andra länder stärker flickors och pojkars skolgång genom att skapa belysning för att kunna läsa läxor. Det är häftigt att vara en del av ett sådant projekt, även om vi jobbar inom Sverige.

Hur långt har ni kommit för att uppfylla målen?

– Vi är bara i början. Vi jobbar mot målen i stor utsträckning, men vi måste hitta metoder för att prioritera. Vi håller på att ta fram indikatorer, men innan vi har bra indikatorer kan vi inte mäta hur väl vi uppfyllt målen. Men som land bedömdes Sveriges läge som bra vid en första avrapportering till FN som gjordes vid sommarens politiska högnivåforum.

 

Vad är de största utmaningarna?

– En stor utmaning är att se över stuprörstänket som finns inom branschen men även samhället i stort. Det är lätt att se vad som finns och görs i vår sfär, men inte i resten av samhället. För oss som myndighet är utmaningen att prioritera bland mål och delmål. Vi måste våga prioritera. Det gäller att hinna göra saker och inte bara rapportera och kartlägga, och få en framåtriktad rörelse också. Vad är syftet med att mäta om vi inte går framåt?

Läs också

  • Effektivisering

    Så kan Sverige klara målen i Agenda 2030

    fiber_manual_record Krönikor

    Sverige har goda möjligheter att klara en stor del av de globala målen i Agenda 2030. Men det behövs mer än vad som görs nu, ...

  • Effektivisering

    ”Vi kan nå målen före 2040”

    fiber_manual_record Aktuellt

    Utmaningar, digitalisering och effektivisering. Energiminister Ibrahim Baylan svarar på tre tunga frågor om energiomställningen.

  • Effektivisering

    Lysande konst som styrs av solel

    fiber_manual_record Aktuellt

    Ett konstverk av Led-lampor som dynamiskt växlar utseende i takt med solinstrålningen. Under hållbarhetsfestivalen The Stockholm Act samarbetar Energimyndigheten med Kulturhuset Stadsteatern och visar ett ...