Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Sverige tar täten med elvägar

Sverige ligger långt fram när det gäller utvecklingen av elvägar. I juni 2016 invigdes världens första elväg för lastbilar, utanför Sandviken. Erfarenheterna är överlag positiva och nu planeras för en förlängning av sträckan.

Uppdaterad: 2017-12-11 Publicerad: 2017-11-16

Text: Lars Edling Bild: Tobias Ohls och Region Gävleborg

När Region Gävleborg byggde sin två kilometer långa pilotsträcka på E 16 på sträckan Hillsta och Sandviken i juni 2016 var det världens första elväg för lastbilar. I projektet ville man ta reda på om elvägar fungerar praktiskt och juridiskt.

̶  Svaret blev ja! Hittills har det inte varit några problem med elledningarna och de två hybridlastbilarna som har rullat på utan mankemang. Resultatet är över förväntan. Men den gångna vintern har varit mesig med knappt någon snö alls. Nu hoppas vi på ordentligt vinterväglag det här året så att systemet prövas ordentligt, säger Magnus Ernström, projektledare för elvägen på Region Gävleborg.

Han tillägger att de befarade juridiska problemen med tillstånd att bygga elväg på allmän väg har uteblivit. Inga dispenser behövdes eftersom elvägen hamnade i samma fack som trådbussar och spårvagnar för vilka det redan finns ett etablerat regelverk.

Sverige ligger långt fram när det gäller utvecklingen av elvägar, det vill säga vägar där el- eller hybridfordon kan koppla upp sig och laddas under färd. Antingen genom skenor i marken eller med luftburna ledningar.

Det finns ingen annan teknik hittills som bättre löser den tunga långväga vägtrafikens utsläpp.

Elvägen i Sandviken ingår i Trafikverkets förkommersiella upphandling av demoanläggningar för elvägar, ett projekt som även Energimyndigheten och Vinnova finansierar. Totalt satsar myndigheterna 77 miljoner kronor på projekten, medan Scania och Siemens står för 40 miljoner kronor. Att upphandlingen är förkommersiell innebär att myndigheterna inte binder sig vid en viss leverantör eller en viss teknik ännu. De elva olika projekt som deltog från början 2013 blev efter granskning först fyra och sedan två. 2015 beviljades dessa två pengar för att bygga och testa pilotsträckor.

Det andra återstående projektet är eRoadArlanda som anläggs mellan flygplatsen Arlanda och Rosersbergs logistikområde. Medan elvägen utanför Sandviken tar ström från en överhängande kraftledning hämtar Arlandaprojektet el från en skena nedsänkt i vägbanan. Båda använder sig av konduktiv teknik där avtagaren har direktkontakt med strömkällan.

I Sandviken sitter avtagaren på fordonets tak, som på en spårvagn, hos eRoadArlanda är den en arm under fordonet som automatiskt söker upp elskenan. Ett alternativ hade varit induktiv teknik där ingen direktkontakt krävs, utan systemet klarar ett avstånd på 10–15 centimeter mellan avtagaren och strömkällan  ̶  en stor fördel i länder med snö och is. Men verkningsgraden för induktiv teknik är betydligt lägre och anläggningskostnaden flera gånger högre, därför har upphandlingens styrgrupp hittills satsat på konduktiv teknik.

FOI-plattformen

Elvägen vid Arlanda skulle ha invigts i mitten av oktober men har blivit försenad eftersom Trafikverkets skäkerhetskrav först  måste analyseras och mötas.

– Certifieringskravet kom lite som en överraskning både för Arlandaprojektet och för oss i styrgruppen. Men att Trafikverket kräver certifieringen beror på att myndigheten måste garantera säkerheten för tredje man, säger Magnus Henke, handläggare på Energimyndigheten.

Fakta

Elväg E16

System: Konduktiv överföring ovanifrån via luftburna elledningar. Lastbilarna laddas vi en avtagare på taket som fälls upp när fordeonet närmar sig elvägen.

Partners: Region Gävleborg, Scania, Siemens med flera.

Pilotsträcka: Två kilometer på E 16 utanför Sandviken.

Testfordon: Två hybridlastbilar, Scania.

I väntan på certifieringen fortsätter Arlandaprojektet att provköra sin ellastbil.

̶  Som landets första rena ellastbil har den genomgått och klarat besiktningen. Nu ska vi se hur den bemästrar vintern, säger tidigare ABB-ingenjören Gunnar Asplund som är hjärnan bakom Arlandaprojektets tekniska lösning.

Projektet är nu inne på fjärde generationens elskena. De senaste modifieringarna har varit att lägga gjutasfalt på skenan för att uppnå högre friktion och att byta material i skenans struktur för att möjliggöra mer exakta mått vid tillverkningen.

Varför är Energimyndigheten engagerad i elvägsupphandlingen?

̶  De svenska klimatmålen är högt ställda och det är bråttom att göra landet fossilfritt. Elvägar framstår som en attraktiv lösning om allt funkar rent praktiskt. Det finns ingen annan teknik hittills som bättre löser den tunga långväga vägtrafikens utsläpp. Utan elvägar, som laddar batterierna under färd, fordrar en ellastbil batterier på flera ton. Med elvägar behöver vikten bara bli en bråkdel, säger Magnus Henke.

Enligt Region Gävleborgs bedömning skulle ett utbyggt nätverk av elvägar kapa en stor del av de fossila utsläpp som sker i trafiken. Även ekonomiskt tjänar samhället på elvägar eftersom driftskostnaden för eldrivna fordon är låg, kanske bara hälften av den för fossildrivna fordon. Eldrift har också högre verkningsgrad och el är billigare och energisnålare att producera jämfört med fossila bränslen.

Fakta

Arlandaprojektet (RUAB)

System: Konduktiv överföring via elskena i vägbanan.

Partners: ABT, NCC, Elways, PostNord med flera.

Pilotsträcka: Två kilometer mellan Arlanda och Rosersbergs logistikområde.

Testfordon: Ellastbil, DAF.

Vad kostar då tekniken?

– Hittills har vi bara haft de olika projektens egna uppskattningar som har legat i ett spann från 5 till 25 miljoner kronor per kilometer för konduktiva lösningar. Även FFI (Fordonsstrategisk forskning och innovation) har gjort en preliminär bedömning som stöder siffror ungefär mitt i det spannet, säger Magnus Henke.

Ursprungligen skulle projekten avslutas 2018, men det har visat sig att det finns behov av ytterligare erfarenhetsinsamling. Därför kommer projekten att fortsätta ytterligare en begränsad tid.

Region Gävleborg vill nu fortsätta att bygga ut sin elväg och göra en längre pilotsträcka som, om allt går i lås, kan vara klar 2019 eller 2020. Magnus Ernström säger att om även det steget faller väl ut blir den naturliga fortsättningen att bygga elväg hela vägen mellan Borlänge och Gävle hamn, drygt 10 mil.

– Det finns ett stort intresse för tekniken men utbyggnaden får inte gå för snabbt, det måste också finnas fordon som kan trafikera sträckan. En annan sak som vore intressant att pröva är om det räcker att ha elväg i uppförsbackar och att fordonen för övrigt kör på batteriet. På så sätt kunde vi spara på kostnaderna, säger Magnus Ernström.

För eRoadArlanda kan nästa steg bli att anlägga en provsträcka på 2 mil och, om erfarenheterna blir goda, bygga ytterligare 20 mil. Varje nytt kliv skulle alltså bli 10 gånger längre.

̶  Fortsatt utbyggnad bör ske på vägsträckor med så stor trafikintensitet som möjligt så att sträckorna utnyttjas och prövas ordentligt, säger Gunnar Asplund.

Rekommenderat

Transport

Årets julklapp kan få ordentlig snurr

Artikel
Årets julklapp blir elcykeln. Valet reflekterar svenska konsumenters ökande medvetenhet om klimat. Regeringens förslag om att införa en premie för köp av elcykel från och ...
Transport

Industrin laddar för gröna batterier

Artikel
Batterier har en nyckelroll i omställningen av transportsektorn. Men för att tekniken ska bli ännu mer miljövänlig krävs bättre återvinning. Läs del tre av artiklarna ...
Transport

Snabb utveckling för laddbilar i Sverige

Artikel
Försäljningen av laddfordon ökar successivt i Sverige tack vare kraftfulla styrmedel, både internationella och lokala. Nu utökas även antalet laddningspunkter i Sverige för att matcha ...

Senaste

Förnybart

Tre röster om Gotlands omställning

Energiomställning

Omställningen är en satsning som omfattar hela det gotländska samhället och aktörer i en rad olika sektorer. Energivärlden träffade tre aktörer för att höra hur …

Förnybart

Gotland blir pilotområde i energiomställningen

Energisystem

Ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Gotland blir pilotområde i energiomställningen och Energimyndigheten arbetar nu med planen för hur det ska gå till. Projektledaren Mattias Eriksson berättar …

Digitalisering

Så påverkar AI energibranschen

HUB2017

Digitaliseringen omformar energimarknaden i grunden och skapar både möjligheter och utmaningar. Men hur ska energimarknadens aktörer hantera den snabba utvecklingen, till exempel inom artificiell intelligens? …