Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

All energiproduktion påverkar miljön

Ingen energiproduktion är helt ren och klimatneutral ur ett livscykelperspektiv, inte heller den från solen. På sikt kommer det bli en utmaning att återvinna alla solcellsanläggningar.

Uppdaterad: 2017-12-01 Publicerad: 2017-10-06

Text: David Grossman Bild: Energimyndigheten, Shutterstock

I princip alla negativa miljöeffekter av solel härrör från tillverkningen och när solcellerna måste skrotas och sedan förhoppningsvis återvinnas. I de processerna förbrukas energi, naturen påverkas i gruvdrift eller i läckage av olika ämnen.

Enligt miljökonsultföretaget Ecofys beräkningar är samhälls- och miljökostnaderna för solel betydligt lägre än för fossila energislag (se faktaruta).

Linda Kaneryd, miljösamordnare på Energimyndigheten.

Men de är högre än för de flesta andra förnybara energislag, vilket till stor del beror på att vatten- och vindkraft producerar betydligt mer per anläggning.  I beräkningen ingår klimat, partiklar, giftighet för människor, användning av jordbruksmark med mera utifrån ett livscykelperspektiv. Samtidigt finns det stora metodutmaningar förknippade med att uppskatta och värdera externa miljökostnader, så resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Eftersom till största delen material till solceller bryts och tillverkas i andra länder, i första hand Afrika och Kina, är det svårt för svenska myndigheter och konsumenter att påverka miljöeffekterna. Men enligt miljökvalitetsmålen som är satta ska vi inte heller exportera miljöpåverkan till andra länder.

– Man måste ha ett miljötänk genom hela livscykeln, säger Linda Kaneryd, miljömålssamordnare på Energimyndigheten när hon redogör för miljöeffekterna under Solforum.

– Det går att ytterligare reducera energin vid tillverkningen tack vare att panelerna blir tunnare och då kräver mindre material. Vi måste även skapa en andrahandsmarknad där det blir lönsamt att sälja vidare och återtillverka anläggningar. Det förutsätter förstås en bra återvinning. Då kommer miljövärdena för solelen att förbättras.

Externa miljökostnader per energislag

  • Euro/ MWh
  • 1
  • Vattenkraft
  • 4
  • Vindkraft (onshore)
  • 14
  • Solceller
  • 18
  • Kärnkraft
  • 34
  • Naturgas (kondenskraft)
  • 95
  • Kolkraft (stenkol, kondenskraft)

I beräkningen ingår klimat, partiklar, giftighet för människor, användning av jordbruksmark mm utifrån ett livscykelperspektiv. Samtidigt finns det stora metodutmaningar förknippade med att uppskatta och värdera externa miljökostnader, så resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Källa: Ecofys, “Subsidies and costs of EU energy “

Globalt är idag den totala mängden avfall från solceller runt 250 000 ton, men de volymerna kommer att öka rejält när det är dags att skrota dagens och morgondagens anläggningar. Livslängden är cirka 25 år för en anläggning. Om cirka 30 år tror organisationen Irena (International Renewable Energy Agency) att 78 miljoner ton avfall kommer från skrotade solceller. Det är framför allt Kina, USA och Japan som får de största avfallsmängderna.

Enligt EU-direktiv är målet att 80 procent av solcellsanläggningarna i unionen ska återvinnas. Ett problem är att vi i Sverige inte vet hur många solcellsanläggningar som är avvecklade. När de hamnar i återvinningen registreras solpaneler i samma kategori som tv-apparater och dataskärmar.

– Det rör sig fortfarande om små volymer. De stora flödena kommer runt 2040 då cirka 2 000 ton per år ska tas om hand. Då ska man veta att den totala mängden elektronikskrot i Sverige är 150 000 ton om året, säger Johan Felix, gruppchef på Chalmers industriteknik.

I princip allt i en solcellsanläggning går att återvinna, men Johan Felix påpekar att det räcker med att ta tillvara glas och aluminium (totalt 85 procent av volymen) för att nå EU-direktivet. Mängden silver och bly är i sammanhanget marginella, runt 0,08 procent av anläggningens vikt.

Enligt Irenas beräkningar kan 60 miljoner nya paneler tillverkas av material från återvunnet material fram till 2030. Fortsätter utvecklingen som förväntat är siffran hela 2 miljarder solceller av återvunnet material fram till 2050.

Rekommenderat

Förnybart

Tre röster om Gotlands omställning

Energiomställning
Omställningen är en satsning som omfattar hela det gotländska samhället och aktörer i en rad olika sektorer. Energivärlden träffade tre aktörer för att höra hur ...
Förnybart

Gotland blir pilotområde i energiomställningen

Energisystem
Ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Gotland blir pilotområde i energiomställningen och Energimyndigheten arbetar nu med planen för hur det ska gå till. Projektledaren Mattias Eriksson berättar ...
Förnybart

Uppladdning på Gotland

Energisystem
Energimyndighetens uppdrag att undersöka hur Gotland kan bli pilot för omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige mottas med stort engagemang på ön.

Senaste

Förnybart

Tre röster om Gotlands omställning

Energiomställning

Omställningen är en satsning som omfattar hela det gotländska samhället och aktörer i en rad olika sektorer. Energivärlden träffade tre aktörer för att höra hur …

Förnybart

Gotland blir pilotområde i energiomställningen

Energisystem

Ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Gotland blir pilotområde i energiomställningen och Energimyndigheten arbetar nu med planen för hur det ska gå till. Projektledaren Mattias Eriksson berättar …

Digitalisering

Så påverkar AI energibranschen

HUB2017

Digitaliseringen omformar energimarknaden i grunden och skapar både möjligheter och utmaningar. Men hur ska energimarknadens aktörer hantera den snabba utvecklingen, till exempel inom artificiell intelligens? …