Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Så kan integrerade solceller få fart på marknaden

Kalkylen för solceller har blivit allt bättre. Men det gäller om de monterats i rader ovanpå tak eller i solcellsparker. Men för att solceller verkligen ska bli en del av våra byggnader krävs en förändrad syn, menar Rickard Nygren på White arkitekter.

Uppdaterad: 2018-08-16 Publicerad: 2018-07-16

Text: Erik Hörnkvist Bild: Uppsalahem, Fabege

Diskussionen måste gå från ett ensidigt fokus på kilowattimmar till att betrakta solpaneler som ett byggnadsmaterial som ger mer tillbaka än andra material. Annars är risken stor att vi fastnar i en syn på solceller som en separat installation eller som bara en extra kostnad. Det menar arkitekten Rickard Nygren som bland annat stöttar Energimyndigheten i deras forskningsprogram om solel när det gäller integrerad solel.

– Allvaret i klimatfrågan har skärpts. Att fler och fler satsar på förnybar energi har fått fart på utvecklingen av solcellsparker och vanliga takinstallationer. Och det driver även på utvecklingen av helt integrerade solceller, säger Rickard Nygren.

Men han konstaterar samtidigt att baksidan av myntet är att den snabba utvecklingen kan leda till att synen på vad solceller kan vara har cementerats.

– När man för in solceller i diskussionen ser de flesta framför sig en standardmodul som den såg ut för några år sedan. Tankarna leds felaktigt in på elinstallation istället för att betrakta det som ett byggnadsmaterial som kan tillföra byggnaden helt nya kvaliteter.

Hotell i Arenastaden, Solna. Foto: Fabege

Egentligen kan vi utgå från fasadglas som redan är vanligt på kontor, skolor och även bostadshus, menar Rickard Nygren. Idag sitter de där utan att göra något alls. Med solceller integrerade börjar de kunna betala av sig själva.

– Vi lyfter ofta möjligheten att satsa på integrerade solceller i dialogen med kunder. Initialt är ofta intresset stort. Problemet är den språkförbistring som ofta uppstår på vägen, säger Rickard Nygren.

Vi ska ta den teknik som redan finns och arbeta in den i byggnader.

Rickard Nygren menar att det ibland kan vara svårt att få med ambitioner och kvaliteter genom alla steg i en byggprocess – ännu svårare när det inbegriper innovation.

Det handlar alltså mer om en förändrad syn på vad integrerade solceller kan tillföra våra byggnader än behov av teknisk utveckling. Det pågår visserligen utveckling av alternativ teknik där exempelvis solceller snart kan printas ut i stora tryckpressar till betydligt lägre pris. Det är naturligtvis intressant – men inte nödvändigt, menar Rickard Nygren.

– Vi ska ta den teknik som redan finns och arbeta in den i byggnader, säger Rickard Nygren.

Därför värjer han sig också mot det ofta ensidiga fokuset på optimerad elproduktion och lönsamhet.
– Diskussionen fastnar lätt där. Men när det handlar om integration av solceller kan man inte optimera in absurdum. Detaljplaner och annat sätter gränser. Man måste göra kompromisser, en byggnad är ett komplext system.

När det handlar om integration av solceller kan man inte optimera in absurdum. Man måste göra kompromisser, en byggnad är ett komplext system.

Rickard Nygren pekar på att drivkrafterna hos de byggare som redan lämnat startblocken alls inte bara tänker på störst effekt per installerad yta. Det handlar om att göra sig mindre beroende av det traditionella elbolaget, nyfikenhet på ny teknik och inte minst att ­– bokstavligen – visa upp en fasad av miljömedvetande.

– Men man ska också tänka på att utvecklingen är i sin linda. Jämför med hur det för 15 år sedan rådde stor osäkerhet kring konventionella solceller. Ingen visste vilken teknik som skulle gälla och företag gick i konkurs. Där är vi idag med integrerade solceller. Vi kommer även här att hitta lösningar som är lönsamma strikt ekonomiskt, säger Rickard Nygren.

Fakta

3 x integrerade solceller

Byggt:

Uppsalahem – Frodeparken, Uppsala
Den välvda blanksvarta fasaden består av 1 800 solcellspaneler. På den största solcellsfasaden på ett bostadshus i Sverige används tunnfilmsteknik som utvecklats i Uppsala. Cirka Ca 60 procent av fastighetselen täcks av solceller.

Under konstruktion:

NCC – Huvudkontor Herrjärva, Solna
Byggnaden kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Guld, vilket är en av Sveriges högsta miljöklassningar. Här är solceller integrerade i fasadkassetterna. Panelerna har en blågrön kulör som fås av en textil

På ritbordet:

Fabege – Hotell i Arenastaden, Solna
Här är ambitionen att skapa ett nollenergihus, solceller ska integreras i tak och fasad.

En viktig faktor, menar Rickard Nygren, är en anpassning av solcellsmodulerna till mått som är användbara i byggbranschen. Något som han tror kommer drivas av att det blir fasadtillverkarna som väver in solcellstekniken istället för den omvända ordningen idag. En annan viktig utveckling är ett större fokus på hur elen i en byggnad används momentant och då gärna i kombination m ed någon form av energilagring.

– Då kommer man inte enbart att fokusera på hur många kilowattimmar som produceras, utan när, och hur de faktiskt används i byggnaden. Hur de relaterar till energisystemet i stort. Då blir samtidigt den ekonomiska logiken för integrerade solceller en helt annan.

Rekommenderat

Förnybart

Förnybar energi i fokus under robot-OS

First Global Challenge
Fyll på en spelplan med förnybar energi med hjälp av robotar. Så såg uppgiften ut för de ungdomar som deltog i det inofficiella OS i robotbygge i Mexico City i augusti.
Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart
Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?

Senaste

Klimat

Det här krävs för att klara klimatet

IPCC

Dagens åtgärder är långt ifrån inte tillräckliga för att klara klimatmålen. Energimyndighetens Sandra Lindström förklarar det viktigaste i den nya rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

Effektivisering

Så hjälper nätverket småföretagen med energiarbetet

Nätverk

Minskad miljöpåverkan, sänkta kostnader och en mer hållbar verksamhet. Hundratals små och medelstora företag får hjälp att effektivisera energianvändningen genom Energimyndighetens nätverk för energieffektivisering.