Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

”Rätt styrmedel kan lösa utsläppen i transportsektorn”

I transportsektorn är det inte teknik som saknas för att vi ska klara av målet med noll i nettoutsläpp till 2045. Lösningarna finns redan, nu handlar det om att få styrmedel och en marknad som anammar tekniken, menade experterna på IVL:s klimatkonferens.

Uppdaterad: 2018-04-23 Publicerad: 2018-04-23

Text: David Grossman Bild: David Grossman, petrmalinak/ Shutterstock

”Nya tekniker för ett klimatsmart samhälle”, var rubriken för ett seminarium anordnat av KTH och IVL, Svenska miljöinstitutet den 13 april. När ämnet trafik och klimat kom upp till diskussion var dock panelen rörande enig om att det inte längre så mycket är en teknikfråga. Tekniken finns, nu handlar det ”bara” om att få politik, marknad och inte minst konsumenter att anamma den.

– Men man ska inte stirra sig blind på att vi får nya typer av fordon som drivs med el och med hög grad av automation. Det är inte så vi når vårt mål till nollutsläpp 2045. Den snabbaste vägen till målet är att minska antalet fordon på våra vägar och då med fler delningstjänster, konstaterade Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL.

För Scania är förstås inte alternativet färre lastbilar ett intressant alternativ, så fokus för bolaget är att ta fram fordon som kan drivas med i princip fossilfria bränslen som bland annat biogas, bioetanol och biodiesel. Och ska man tro Jonas Strömberg, hållbarhetschef på Scania, finns det idag kostnadseffektiva lösningar för såväl lastbilar som bussar.

EU uppvisar en sorts faktaresistens i den här frågan.

– Men för att vi ska få det att fungera för kommersiell lastbilstrafik krävs politiska och långsiktiga styrmedel. Här går tyvärr EU och då även Sverige fel väg när man gör det svårare för såväl biogas som etanol – på grund av att EU anser att odlingsbar mark inte ska gå till bränsle. EU uppvisar en sorts faktaresistens i den här frågan, menade Jonas Strömberg.

Han ansåg även att vi måste blicka mer över gränserna till länderna i Asien och Afrika där tillväxten är störst och behoven av transporter också ökar mest.
– Det är lätt att vi blir för Europacentrerade. Jag skulle gärna se större globala satsningar görs på att samla in organiskt avfall, nu deponeras 95 procent av det avfallet. Här finns ju en fantastisk källa till nytt bränsle, sade Jonas Strömberg.

Scania säljer elbussar, men satsar i övrigt inte på ren eldrift för tunga transporteroch där fick de stöd av docent Rakel Wreland Lindström på KTH, som forskar i bränsleceller och batterier.
– För långa transporter är bränsleceller en bättre lösning. Batterier fungerar bättre i tätorter men egentligen är det kontraproduktivt att ta fram bilar som ska köras korta sträckor eftersom de då konkurrerar med kollektivtrafik och cykel.

En rörande enig panel ville se mer styrmedel för att vi ska få fossilfria transporter. Rakel Wreland Lindström, KTH, Jonas Strömberg, Scania, och Björn Hugosson, Stockholms stad.

En rörande enig panel ville se mer styrmedel för att vi ska få fossilfria transporter. Rakel Wreland Lindström, KTH, Jonas Strömberg, Scania, och Björn Hugosson, Stockholms stad.

 

Den stora utmaningen för masstillverkning av bränsleceller är enligt Rakel Wreland Lindström att få fram ersättning till platina som är en alltför dyr råvara.

Till länstrafiken i Kalmar län levererade Scania 109 fossilfria bussar under hösten, i en upphandling som ställde dessa krav. Politiken spelar uppenbarligen stor roll.

Att politik har betydelse när städer ska minska klimatpåverkan visade med all tydlighet Björn Hugosson, klimatchef på Stockholms stad. På områden där politik kan styra, som kollektivtrafik och de egna kommunala fordonen, är andelen fossilfria fordon hög, men sett över hela staden är det små förändringar av koldioxidutsläppen under 2000-talet trots att vägtrafikens påverkan minskat något.

Istället är det andra källor som ökat sina utsläpp, framför allt arbetsmaskiner och båttrafik. Det beror på att Stockholm har haft och fortsättningsvis har många bygg-  och infrastrukturprojekt, till exempel ombyggnad av Slussen och byggandet av Hagastaden. Staden har även en ökad båttrafik med stora kryssningsfartyg.
– Tyvärr är det svårt för oss som kommun att komma åt rederier och flygbolag, konstaterade Björn Hugosson.

Metoderna från stadens sida är fortsatta satsningar på kollektivtrafik, högre p-avgifter, samordnad varudistribution, fler laddgator och kanske, om politikerna kan enas om det, miljödifferentierade trängselavgifter.

Hur sannolikt är det då att vi klarar av målet med noll fram till 2045, det är ju ändå ”bara” 27 år kvar?
– Det är onekligen inte så lång tid men ser vi till historien finns det andra förändringar som också genomförts i snabb takt, ta till exempel övergången från hästar till bilar i början av detta sekel. Eller hur vi snabbt anammat smartphones. Med styrmedel och med beteendeförändringar hos företag och hos konsumenter kan vi även klara detta, menade Lars Zetterberg.

Rekommenderat

Transport

Podtaxin siktar in sig på företags-marknaden

Elmopeder
Uppstickaren i Stockholms taxivärld – Bzzt – med sina trehjuliga små podar i Stockholm city utvecklar sin verksamhet under hösten. Nu satsar Bzzt på att få fler företag på kundlistan.
Transport

Nu rullar eldrivna ledbussar i Göteborg

Electricity
Nu växlar projektet ElectriCity i Göteborg upp ytterligare en växel. Från och med den 25 juni kommer två nya ledbussar att testas på en del av linje 16.
Transport

Europa kraftsamlar för att ta täten i batteriracet

Batterier
Europa ska ta täten i den globala batteriproduktionen. Nu samordnar industrier runt om i EU sina insatser genom hela värdekedjan – från gruva till återvinning. I potten: en årlig marknad på 250 ...

Senaste

Transport

Podtaxin siktar in sig på företags-marknaden

Elmopeder

Uppstickaren i Stockholms taxivärld – Bzzt – med sina trehjuliga små podar i Stockholm city utvecklar sin verksamhet under hösten. Nu satsar Bzzt på att få fler företag på kundlistan.

Förnybart

Solceller blir standard på Riksbyggens nya fastigheter

Solceller

Alla nyproducerade bostadsfastigheter, såväl hyres- som bostadsrätter, ska ha solcellsanläggningar som standard. Den policyn har Riksbyggen antagit. Men bolaget har inte satt något mål och ramar för hur stor satsningen blir.