Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

”Hög tid att planera för utbyggnaden på 2030-talet”

Fram till 2045 fasas drygt 100 TWh el ut ur det svenska elsystemet. Merparten av detta kommer sannolikt ersättas med ny vindkraft som behöver byggas på 2030-talet. Men vi måste börja planera redan nu för att klara utmaningarna, hävdar Energimyndighetens experter Martin Johansson och Anna Andersson i en ny rapport.

Uppdaterad: 2018-06-07 Publicerad: 2018-06-07

Text: Johan Wickström Bild: Shutterstock, Energimyndigheten

Det var sommaren 2016 som fem riksdagspartier enades om en energiöverenskommelse med målet att uppnå ett 100-procentigt förnybart elsystem till 2040. Och i regeringens proposition från i april 2018 om energipolitikens inriktning slås 2040-målet fast.

Men hur mycket ny produktion krävs för att nå dit?

Idag står den förnybara elen för 58 procent, där vattenkraft står för merparten.

Det är en bit kvar således. Och utmaningen blir inte mindre av att en väldigt stor del av dagens kraftproduktion kommer att fasas ut inom de närmaste 20–30 åren. Totalt handlar det om anläggningar med en produktion på över 100 TWh – det vill säga motsvarande cirka två tredjedelar av Sveriges årliga elanvändning.

Nedläggning av elproduktion

Visa: border_allVisa: show_chart

TWh/Ackumulerad nedläggning

År Ackumulerad nedläggning
2017 3,4
2018 3,4
2019 9,6
2020 15,9
2021 16,2
2022 16,5
2023 17,2
2024 17,9
2025 18,2
2026 18,7
2027 19,1
2028 19,5
2029 20,1
2030 21,1
2031 22,3
2032 24,1
2033 26,3
2034 28,7
2035 30,7
2036 33,7
2037 36,3
2038 38,3
2039 46,3
2040 64
2041 69,2
2042 80,1
2043 82,4
2044 102,8
2045 104,8

– För att klara utbyggnaden av ny produktion krävs det att vi tittar på hela elsystemet. Det räcker inte att bara titta på enskilda kraftslag. Ett förnybart elsystem har andra egenskaper än det vi är vana vid. Samtidigt får vi räkna med att elanvändningen kommer att förändras: hur, när och var vi använder elen, säger Martin Johansson, analytiker på Energimyndigheten.

Martin Johansson, Energimyndigheten

Tillsammans med kollegan Anna Andersson har han skrivit en färsk rapport om vilka förutsättningar Sverige har för att uppnå ett helt förnybart elsystem. Här slår de bland annat fast att Sverige behöver bygga 80–120 TWh ny kraft till 2040, lite beroende på elanvändningens utveckling och hur elexporten utvecklas.

– Vindkraft kommer sannolikt att stå för merparten. Med de allt större verk som byggs nu behövs runt 4 600 verk för att uppnå en produktion på 60 TWh om de byggs på bra vindlägen. Vår bedömning är att den stora utbygganden behöver ske från 2030-talet och framåt. Och den årliga utbyggnadstakten måste då vara mångdubbelt högre än idag, säger Anna Andersson.

Å andra sidan – om dagens utbyggnadstakt fortsätter i samma takt finns risken att det blir ett stort överskott av el runt 2030, vilket skapar andra utmaningar.

– Därför behöver vi fokusera mer på hur vi skapar förutsättningar på längre sikt. Vi måste börja planera redan nu för att det ska bli en kostnadseffektiv utbyggnad. Det handlar om regelverk, stödsystem och acceptans, konstaterar Anna Andersson.

Anna Andersson, Energimyndigheten.

En utmaning som diskuteras mycket just nu är till exempel långa ledtider för tillstånd, framförd till exempel av vindkraftssamordnaren Cecilia Dahlman Eek . Många av de vindkraftverk som är drift är idag kommer ersättas med större kraftverk med mer effekt som kräver nya tillstånd.

– Idag är många av de gamla verken runt 100 meter höga, de nya kan vara dubbelt så stora. Då är det inte självklart att kommunen säger ja. Hur tillståndsprocesserna ska utformas bör ses över. Samtidigt behöver vi göra avvägningar mellan den globala miljönyttan och den lokala miljöpåverkan. Vi behöver säkerställa att det finns platser med goda vindförhållande för de nya verken, säger Martin Johansson.

En annan viktig fråga rör acceptansen bland lokalbefolkningen. I framtiden kommer vindkraften bli mer synlig och påverka landskapsbilden, vilket kan skapa motstånd. Därför krävs information och kommunikation om såväl miljöpåverkan som positiva ekonomiska faktorer för det lokala samhället, till exempel i form av arbetstillfällen och arrendeinkomster.

Även de ekonomiska aspekterna är givetvis centrala.

– Att bygga ut 80–120 TWh kommer att kosta mycket oavsett vilket kraftslag som väljs. I största möjliga mån ska detta skötas av marknadens aktörer. Det viktiga blir då att skapa tydliga spelregler och teknikneutrala regelverk på marknaden, säger Martin Johansson.

Att bygga ut 80–120 TWh kommer att kosta mycket oavsett vilket kraftslag som väljs.

– Samtidigt är det en utmaning i och med att den förnybara kraften är variabel. Det ställer krav på övriga delar i elsystemet, till exempel lager och elanvändare, så att systemet blir mer flexibelt.

Det är således många utmaningar som måste hanteras innan den stora utbyggnaden tar fart på 2030-talet. Och alla aktörer bör förbereda sig i god tid för att det ska gå att genomföra, menar Energimyndigheten.

Myndighetens nya rapport är ett steg på vägen. Det är den första delen i en rapportserie som ska analysera förutsättningarna för vad som krävs för att uppnå ett 100 procent förnybart elsystem.

– I nästa del, som kommer 2019, kommer vi att bygga scenarier utifrån olika antaganden och analysera dessa i ett systemperspektiv. Det handlar till exempel om att undersöka kostnader, lönsamhet och hur vi uppnår resurseffektivitet, säger Anna Andersson.

Rekommenderat

Förnybart

Förnybar energi i fokus under robot-OS

First Global Challenge
Fyll på en spelplan med förnybar energi med hjälp av robotar. Så såg uppgiften ut för de ungdomar som deltog i det inofficiella OS i robotbygge i Mexico City i augusti.
Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart
Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?

Senaste

Klimat

Det här krävs för att klara klimatet

IPCC

Dagens åtgärder är långt ifrån inte tillräckliga för att klara klimatmålen. Energimyndighetens Sandra Lindström förklarar det viktigaste i den nya rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

Effektivisering

Så hjälper nätverket småföretagen med energiarbetet

Nätverk

Minskad miljöpåverkan, sänkta kostnader och en mer hållbar verksamhet. Hundratals små och medelstora företag får hjälp att effektivisera energianvändningen genom Energimyndighetens nätverk för energieffektivisering.