Inspiration, fördjupning och dialog från Energimyndigheten

Design som får dig att tänka hållbart

Kan man med design få människor att tänka hållbart? Loove Broms forskar i det som kallas interaktionsdesign och han har med olika projekt visat hur det går att synliggöra energianvändningen i samhället.

Uppdaterad: 2018-02-07 Publicerad: 2018-02-06

Text: David Grossman Bild: Loove Broms/ Green Leap, David Grossman

Du vaknar på morgonen. Du vrider på duschen där det kommer varmt vatten, sätter på kaffebryggaren, sätter dig i bilen till jobbet och väl framme trycker du på plan 5 i hissen. I alla dessa situationer har du troligen inte reflekterat över vad som krävs för att allt detta ska fungera. Det vill Loove Broms att du ska göra. Själv gör han det konstant, men mer om det senare.

Loove Broms, forskare i interaktionsdesign och hållbar utveckling på KTH.

Vi ses i Konstfacks lokaler utanför Stockholm där Loove Broms arbetar halva sin arbetstid, övrig tid är han på KTH. En perfekt skärning av teknik och form för en forskare med bakgrund inom interaktionsdesign. Arbetsbeskrivningen i korthet är att forska i hur vi människor interagerar med teknik, allt från datorer, mobiler och webb till elmätaren, vattenkranen och symaskinen. Och i det fält Loove Broms verkar: Hur kan vi med design förändra våra beteenden så att vi får ett mer hållbart samhälle?

– Till stor del handlar det om att vi genom design har möjlighet att synliggöra vår relation till energianvändning i vardagen och på det sättet få människor att tänka mer på det arbete som faktiskt utförs, säger Loove Broms.

 

Konstfacks lokaler.

Konstfacks lokaler.

Ett av projekten, som finansierats av Energimyndigheten, var att i olika visioner visa hur man kan bygga det framtida Campus Albano vid Stockholms universitet – en miljö för 15 000 studenter och forskare, med 1 000 studentbostäder och lokaler för kommersiell service. Loove Broms och hans team ritade och konstruerade bland annat en tvättstuga på taket direkt drivet av vindkraft. Ett gemensamt tvagningshus istället för enskilda badrum och avloppsrör som går utanpå husen sammanlänkande i ett biologiskt system som kan ge näring till växter och egen odling.

Inga av dessa visioner kom med i bygget men det är inget som förvånar Loove Broms.
– Förändringar är långsamma processer och vår roll är också att inspirera så att tankar kan komma upp nästa eller nästnästa gång ett hus byggs. Och det är förstås svårt att gå emot gängse normer. I vår tvättstuga kan man bara tvätta när vädret så tillåter, det är inte särskilt effektivt, men det är också själva tanken. Kanske kan en sådan vardag ha andra kvaliteter? Kan man inte tvätta hela tiden blir det också jobbigt att ha mycket kläder och man värdesätter de kläder man redan äger. I förlängningen kan detta leda till minskad konsumtion, säger Loove Broms.

Den vanligaste formen av synliggörande av energi har traditionellt varit olika mätare som visar användning. I bilen är det liter per mil och i huset kilowattimmar. Loove Broms har tillsammans med Karin Ehrnberger tagit fram en modell, ”Energy AWARE Clock”, som liknar en köksklocka men där visarna ersatts av ljusfält som i olika lager visar energianvändningen i hushållet under ett dygn.

 

"Energy AWARE Clock” visar energianvändningen i hushållet under ett dygn.

"Energy AWARE Clock” visar energianvändningen i hushållet under ett dygn.

– Det kom några irriterade reaktioner från representanter från energibranschen: ”Nu har vi jobbat i tio år med att få folk förstå vad kilowattimmar är och så tar ni bort det”. Men jag vill nog hävda att det fortfarande är få som förstår dessa siffror. I förlängningen tror jag det är bättre om vi kan integrera den här kunskapen i alla möjliga former av arkitektur och design, hela vår levda miljö skulle på olika sätt kunna kommunicera vår energianvändning, menar Loove Broms.

I projektet Beyond Efficiency som Loove Broms just nu arbetar med tittar man på hur idén om energieffektivitet kan vidareutvecklas när det gäller designen av produkter och miljöer. Hur kan design påverka våra vanor och värderingar? Som ett första urval har projektet tittat på olika stadsbyggnadsprojekt som kallar sig själva som hållbara.

– Vi kommer under våren att börja analysera hur hållbara de här projekten faktiskt är och ta fram alternativa, mer långtgående förslag med fokus på vardagslivet. Vi vill undersöka hur aspekter som till exempel ekologisk hållbarhet, lokalt engagemang och social gemenskap kan få större plats.

Projektet är finansierat av Energimyndigheten och kommer att pågå till april 2020.

Fakta

Loove Broms

Ålder: 40.

Titel: Forskare i interaktionsdesign och hållbar utveckling på KTH samt lektor i interaktiv design på Konstfack.

Bor: Lägenhet i Årsta.

Familj: Sambo och barn: 15, 10 och 3 år.

På nattduksbordet: Posthumanistiska nyckeltexter.

Tv-serier: West World, Bron.

Energitips: Ät mindre kött, flyg mindre.

Begreppet Nudging har med Nobelpriset i ekonomi (Richard Thaler) blivit ett populärt begrepp för att medvetengöra våra val med olika former av ”knuffar” i rätt riktning, till exempel förse gästerna med en liten tallrik istället för en stor i en buffetservering så inte mat behöver kastas.

– Nudging fungerar bra i dessa mindre vardagliga sammanhang och metoden kan få oss att släcka en lampa eller välja en vissa vara i butik. Men med de stora förändringar som krävs måste vi ändra våra beteenden på ett grundläggande plan, att vi börjar resonera om vad ett lyckligt och framgångsrikt liv skulle kunna vara, menar Loove Broms och fortsätter:

– Hur kommer det sig att vi är så stressade och ska jobba så mycket, behöver vi producera och konsumera så mycket prylar? Måste vi resa till fjärran länder under en semester? Måste man ha ett eget rum till alla barn? Allt detta är livsfilosofiska frågor om vad som är status och vad som ger dig tillfredsställelse i ditt liv.

Tydligt är att design och politik i hans värld går hand i hand.
– Man kan inte bara nöja sig med att utforma något utan att tänka på hur det påverkar miljön. Ta det här bordet vi sitter vid – hur har det tillverkats, råvaror, arbetsförhållanden med mera? Men också, hur påverkar det oss i vår vardag?

Man kan inte bara nöja sig med att utforma något utan att tänka på hur det påverkar miljön.

Lever han då som han lär?
– Jag försöker göra min bit även i vardagen. Jag cyklar året runt, jag har bara flugit en gång de senaste två åren. Det är också därför jag undviker att åka på konferenser långt bort. Jag äter inget kött och dricker inte mjölk och vi bor väl  relativt trångt i vår lägenhet. Men jag är också en produkt av vårt samhälle och har liknande drömmar som alla andra.

Räknat i klimatpåverkan är Loove Broms nere på 3,5 ton förbrukad koldioxid per år, svensken i snitt ligger på 8 ton lite beroende på hur man räknar. Men det är en bit kvar ner till 1 ton per person som är målet. Då krävs också att samhället i stort har anpassats.

– Viftar man med miljöflaggan som jag gör blir man även hårdare granskad, konstaterar Loove Broms.

– Det är en form av synliggörande som gör att många får dåligt samvete eftersom samhället idag gör det svårt att göra rätt. Det är något som vi alla måste jobba med att ändra på.

Rekommenderat

Forskning

Så ska Sverige få mer biobränsle i flyget

Biobränsle
Sveriges inrikesflyg ska bli fossilfritt på sikt. Därför får Energimyndigheten 100 miljoner kronor för att stötta forskning och innovationer inom området. Bra initiativ, men det behövs mer för att marknaden ska omvandlas, ...
Forskning

”Energipolitiken styrs av manliga normer”

Energiomställningen
Vi kan lära oss mycket av energiomställningen under 1970- och 80-talen. Det menar forskaren Martin Hultman på Chalmers som undersökt hur genusaspekter kan påverka energipolitiken.
Forskning

Nu ska humanisterna lockas till energiforskningen

Humaniora
Energiomvandlingen handlar inte bara om teknik. Våra sätt att tänka och agera liksom insikter i hur näringsliv och politik fungerar kommer alltmer i centrum när samhället förändras. Därför avsätter Energimyndigheten 35 miljoner ...

Senaste

Effektivisering

Smartare kretslopp kapade energinotan på Dalby gård

Lantbruk

Smartare logistik och effektivare kretslopp kapade energinotan på Dalby Ekologiska gård. Den ekologiska mjölkgården minskade energianvändningen med 17 procent trots att man ökade antalet kor betydligt.

Förnybart

Därför har den förnybara elen ökat mest

Förnybart

Den förnybara elen har gått spikrakt uppåt sedan 1998, framför allt vindkraft. Vad ligger bakom denna kraftfulla tillväxt? Och hur ser de viktigaste teknikerna ut inför framtiden?