Forskningen som kan förändra energisystemet

Från grön vätgas till betongbatterier. Energimyndigheten finansierar 16 forskningsprojekt som har potential att förändra hela energisystemet.

Uppdaterad: 2017-11-10 Publicerad: 2017-11-10

Text: Johan Wickström Bild: Jann Lipka

Att hitta djärva och banbrytande idéer med stor potential som kan omstöpa energisystemet i hållbar riktning. Det är syftet med Energimyndighetens forskningsprogram ”Nydanande forskning och innovation med energirelevans”.

Nu har 16 forskningsprojekt – bland totalt 80 ansökningar – fått dela på 68 miljoner kronor.

I forskningsportföljen hittar vi bland annat följande åtta nydanande projekt (forskningsinstitution respektive summa inom parentes):

  • Elproduktion baserad på saltvattenskillnader. Nya och kreativa sätt att höja prestandan och produktionen av el genom kapacitiv blandning, det vill säga genom att utnyttja skillnaderna i salthalt i vattnet. (KTH, 3,0 miljoner)
  • Ökad verkningsgrad på solceller. Utveckling av en självbyggande gel som en add-on-lösning för att öka verkningsgraden i befintliga solceller. Tekniken bygger på att en energirik foton omvandlas till två fotoner med lägre energi som kan omvandlas till laddningsbärare. (Chalmers, 3,1 miljoner)
  • Grön vätgas från skogen. Undersöka möjligheten att tillverka vätgas genom att oxidera alkoholer och andra kemikalier från ett bioraffinaderi, vilket sänker elförbrukningen. (KTH, 3,1 miljoner)
  • Jetbränslen med hjälp av bakterier. Design av cyanobakterier som kan omvandla solenergi och koldioxid till små flyktiga kolväten. Dessa ska sedan kopplas ihop fotokemiskt till längre flytande kolväten som kan användas som jetbränslen. (Uppsala universitet, 5,2 miljoner)
  • Analys av supernätens potential. Att med nya data och modelleringsmetoder analysera potentialen för ett så kallat supergrid, det vill säga elnät som gör det möjligt att föra el över mycket stora områden, till exempel från Afrika till Europa.
  • Multifunktionella biologiska kraftkällor. Projektet ska utveckla elförsörjning för bärbara sensorer genom att kombinera solceller och biologiska bränsleceller och på så vis vid eliminera behovet av batterier. (Malmö högskola, 3,6 miljoner)
  • Laddningsbara betongbatterier Utveckla uppladdningsbara cementbaserade betongbatterier. (Chalmers, 4,1 miljoner)
  • Fotokemisk produktion av solbränslen. Att producera solbränslen – vätgas och kolväten – med molekylära katalysatorer. Det nydanande är att kombinera forskning kring artificiell fotosyntes med kunskap från färgämnes-sensiterade solceller. (Uppsala universitet, 9,3 miljoner)